Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras 30 000 personer varje år. En stroke kommer oftast plötsligt och kan leda till olika fysiska, psykiska, emotionella, sociala och kognitiva komplikationer. Majoriteten av de personer som insjuknar i stroke är i behov av andra personer för att kunna utföra dagliga aktiviteter där närstående ofta blir den informella vårdgivaren. Det är viktigt för sjuksköterskan att inhämta kunskap om hur personen upplever livet efter en stroke, för att kunna ge en god och individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke. Metod: Studien är en litteraturöversikt i vilken datainsamlingen genomfördes i databaserna CHINAL Complete och PubMed. Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs mall med granskningsfrågor för kvalitativa studier. Resultat: Två teman med tillhörande subteman identifierades. Det första temat var: Att leva med funktionsnedsättningar med tre tillhörande subteman: Förändrad självuppfattning, Existentiella tankar och känslor samt Det sociala livet förändras. Det andra temat var: Att hantera och acceptera en förändrad livssituation med två tillhörande subteman: Vikten av professionellt stöd och Livet tar en ny form. Diskussion: Metoddiskussionen innehåller litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades resultatet mot bakgrunden, tidigare forskning, nya referenser och den teoretiska utgångspunkten Callista Roys adaptionsmodell. / Background: In Sweden, 30,000 people are diagnosed each year. A stroke usually occurs suddenly and can occur various physical, psychological, emotional, social and cognitive complications. The majority of people who suffer from stroke are dependent on other people in order to carry out daily activities where relatives are often the informal caregiver. It is important for the nurse to obtain knowledge about how the person experiences life after a stroke, in order to provide a good and individualized care. Aim: The purpose was to describe persons’ experiences of life after a stroke. Method: The study is a literature review in which data collection was conducted in the CHINAL Complete and PubMed databases. The literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed using Friberg's method of analysis and quality was examined with the help of Friberg's templet of questions for qualitative studies. Results: Two themes with associated subthemes were identified. The first theme was: Living with disabilities with three associated sub-themes: Changed self-perception, Existential thoughts and feelings and Social life is changing. The second theme was: Accepting and managing a changed life situation with two associated subthemes: The importance of professional support and Life takes on a new form. Discussion: The method discussion contains the strengths and weaknesses of the literature review. The results discussed against the background, previous research, new references and the theoretical starting point of Callista Roy's adaptation model.

Retirement homes provide a versatile facilities and services to their clients not only to secure the basic needs of seniors but also to offer an opportunity to satisfy their secondary needs for instance by participating on social events. Such involvement of seniors is beneficial for themselves and also for the whole society too. Theoretical part of my dissertation is focused on definition of the term participation, afterwards this term is put in relation to lives of seniors and their functioning in retirement homes. Next it also deals with recognizing the level of participation in an institution and what factors affect this level. Attention is directed on clients themselves during this process, how do they perceive participation, what barriers they see and on the other hand what opportunities motivate them to participate in social events. The main part of my work is dedicated to empirical research in the organization "Domov pro seniory Slunečnice" (Retirement Home Sunflower) where above mentioned topics are analy zed.