Bakgrund: Barnhälsovården är en stor del i folkhälsoarbetet där mycket av arbetet handlar om att tillgodose barns rätt till hälsa. Covid-19-pandemin har orsakat störningar i hälso- och sjukvården samt påverkat familjer och barn och riskerar att påverka folkhälsan negativt. Ett eventuellt minskat utbud och efterfrågan av barnhälsovård kan påverka barns hälsa på både kort och lång sikt. Tidigare forskning är fortfarande ganska ny men visar på att barn och föräldrars mående blivit påverkat av pandemin. För att få ytterligare förståelse för hur BHV-sjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande i liknande situationer vid framtida kriser krävs fler studier ur BHV-sjuksköterskans synvinkel. Syfte: Att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande under covid-19-pandemin. Metod: En enkätstudie genomfördes, en webb-enkät delades på sociala medier. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och sammanställdes med hjälp av beskrivande statistik samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Påverkan på arbetet genom ändrade arbetssätt, Arbete i enlighet med riktlinjer och rekommendationer & Ändrade relationer och behov hos barn och föräldrar, vilka är underbyggda av nio underkategorier. Slutsats: Pandemin har påverkat BHV-sjuksköterskans arbete. Nya arbetssätt har fått tagits fram, vissa har fungerat bättre än andra. Det hälsofrämjande arbetet har kunnat fortsätta trots försvårande omständigheter. / Background: Child Health Services is a major part of public health and the main focus is to meet children´s right to health. Whereas the COVID-19 pandemic has caused disruptions to health services, affecting families and children and threatens to have a negative impact on public health. A possible reduced supply and demand of Child Health Services can affect children´s health in both short and long term. Previous research is still fairly new but shows that children and parent´s well-being has been affected by the pandemic. To gain further understanding of how the Child Health Care nurses can work to promote health in similar situations in future crises, more studies are required from the Child Health Care nurse´s point of view. Aim: To describe Child Health Care nurse´s experience of working to promote health during the COVID-19-pandemic. Method: A survey study was conducted; a web survey was shared on social media. The questionnaire contained both closed and open questions. The closed questions were compiled with descriptive statistics and the open questions were analyzed with qualitative content analysis. Results: The results revealed three main categories: Impact on work through changed working methods, Work in accordance with guidelines and recommendations & Changed relations and needs of children and parents, which are substantiated by nine subcategories. Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the work of Child Health Care nurses. New ways of working have been developed where some ways were better than others. The health promotion work has been able to continue despite aggravating circumstances

No description available.

Bakgrund: Alla barn i Sverige erbjuds från födseln upp till fem år barnhälsovårdens nationella program. Syftet med programmet är att förebygga ohälsa hos barn och att i ett tidigt skede uppmärksamma och åtgärda problemen. Det innebär att BVC-sjuksköterskan måste ha kunskap kring hur föräldrar ser till att hjälpa sina spädbarn till god sömn. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av stöd från BVC-sjuksköterskan kring spädbarns sömn. Metod: Kvalitativ gruppintervjustudie. Datainsamling med tolv föräldrar till spädbarn i åldrarna 3-12 månader. Fyra gruppintervjuer genomfördes med tre deltagare i vardera. Data analyserades med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre huvudkategorier med vardera fem, fyra och sex underkategorier framkom. Huvudkategorierna resulterade i; uteblivet stöd, ouppfyllda behov av stöd, uppfyllda behov av stöd. Slutsats: BVC-sjuksköterskans stöd till föräldrar gällande spädbarns sömn visade till viss del ett motsägelsefullt resultat. Vilket kan stå för flera olika faktorer. De mest avgörande fynden var ändå att trots olika eller obefintliga upplevelser av stöd fanns det ett stort förtroende för BVC. Råden kring samsovning behöver bli tydligare. Det vore också värdefullt om fler studier görs kring BVC-sjuksköterskans stöd om sömn till mammor i jämförelse hur bemötandet och stödet blir till partnern.