Den här dokumentstudien har en kvalitativ ansats och ämnar analysera förarbeten till lagen om barnfridsbrott. Syftet med studien är att undersöka hur barns rätt till skydd samt barns aktörskap, i relation till barnkonventionens artikel 19 och 12, hanteras i förarbetena. Studien lyfter även den spänning som tidigare forskning visat finns mellan olika artiklar i barnkonventionen och i barns ökade autonomi kontra deras behov av samhällets skydd. Teorier om medborgarskap och barns medborgarskap används för att synliggöra och förklara barns ställning i samhället och det som händer med deras position när lagar verkar för en ökad ställning. Teori om barn som aktörer har använts som teoretisk utgångspunkt för att ge en förklaring till hur synen på barn i en svensk kontext har förändrats över tid, där individen nu fått en starkare ställning. De valda teorierna har även gett möjlighet att förklara hur lagen vi studerat förarbetena till kommer att verka i förhållande till barns delaktighet och ansvar.Metoden som använts är en innehållsanalys av regeringens proposition Barn som bevittnar brott (Justitiedepartementet 2021a) samt Statens offentliga utredning Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord (Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord 2019). Resultatet visar att när barnet får en ökad rättslig ställning som målsägande tenderar det att försvaga skyddet. Barn kommer bland annat behöva medverka i en rättsprocess mot en närstående, vilket kan vara riskfyllt för barnet utifrån flera synvinklar. Spänningen mellan barns rätt till skydd och barns aktörskap existerar och behöver tas hänsyn till när lagar inom området skrivs fram, vilket det material som analyserats i studien inte gjort.

In 2020, approximately 6900 children in Sweden were relevant for investigation of custody disputes. During the same year, 1802 court decisions were enforced regarding supervision by a contact person. Previous research has shown that children often have a lack of participation and opportunity to influence in these cases. It has also shown that parental rights and the child´s need for protection often outweigh the child´s expressed will. The aim of this study was to investigate children´s participation in the district court´s judgments regarding supervision by a contact person. What an impact the child´s will have and how factors such as age, risks and their best interest affect children´s ability to be involved. Through a qualitative content analysis, nine judgments from various district courts in Sweden during 2018-2021 have been selected. The material was then analyzed with the help of social constructivist theory and Roger Hart´s ladder of participation. The study shows that in six out of nine judgments, children are involved based on different levels and that 44% of the judgments are in accordance with the child´s expressed will. However, it has been difficult to read out how the child´s will has actually had a bearing on the verdict. The result also shows that factors such as age, risks and the best interests of the child affects the child´s ability to participate. In cases where the district court has not reported the child´s will or participation, no explanation or clarification is given as to why it is so.