Bakgrund: Inom den svenska vuxenpsykiatriska vården vårdas en del av patienterna under tvång. För att förbättra tvångsvården krävs en förståelse för patienternas upplevelser under vårdtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever och påverkas av tvångsvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa originalartiklar. Efter sökningar i databaserna PubMed, Cochrane och Cinahl har 10 artiklar valts ut för analys. Teoretisk referensram var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Sammanställningen av resultatet visade på gemensamma nämnare i samtliga artiklars resultat. En positiv upplevelse av tvångsvård kräver kompetent och ödmjuk personal som håller patienten informerad under hela vårdtiden samtidigt som personalen är ett stöd för patienten genom att visa respekt och förståelse. Patienter som har vårdats under tvång har samtliga resultat mer eller mindre upplevt någon form av negativ känsla kring vården. Upplevelser av kränkning av patientens integritet eller människovärde som i sin tur leder till ett försämrat mående gick att se i majoriteten av resultaten. Slutsats: Hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård i Sverige är individuellt och både upplevelsen och resultatet av vården är unikt för varje patient. Samma typ av vård kan ibland ge motsägelsefulla resultat mellan olika patienter. Oavsett upplevelse och resultat, finns dock vissa gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Som sjuksköterska har man stora möjligheter och ett ansvar att påverka patientens vård till det positiva, bland annat genom att ge personcentrerad vård, vara lyhörd, engagerad och göra patienten delaktig i sin vård. / Introduction: In the Swedish psychiatric care for adults, some patients are treated under coercion. To improve the coercive care, there is a need for understanding the patients’ experiences during treatment. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in the Swedish psychiatric coercion care experienced their care and how they were affected by it. Methods: A literature review with qualitative original articles. After searches on the databases PubMed, Cochrane and Cinahl, 10 articles have been chosen for analysis. Framework of reference was Katie Erikssons theory of nursing. Results: The compilation of the results showed several similarities in all the articles’ results. A positive experience of coercion care requires qualified and humble staff that keep the patients informed during the entire treatment and at the same time supports the patient by showing respect and understanding. Patients who have been admitted to coercion care has in all the results more or less experienced some form of negative feelings about the care. Experiences of violation of patient privacy or dignity, which in turn leads to deterioration in health could be seen in the majority of the results. Conclusions: How the patient perceives and is affected by coercion care in Sweden is individual and both the experience and outcome of care is unique to each patient. The same type of care can sometimes provide contradictory results between different patients. Regardless of the experience and the results, however, some common denominators can be crucial to patients’ experiences. As a practicing nurse, there is great opportunity and responsibility to influence the patients’ care to be positive, for example by providing person-centred care, being responsive, committed and make the patient involved in their own care.

Tvångsvården av missbrukare är ett av samhällets sista verktyg för att vårda missbrukare som lever ett väldigt destruktivt och farligt liv. Tvångsvårdslagstiftningen har kritiserats för att vara svårtolkad, och det finns stöd för att lagstiftningen tillämpas olika i landets socialnämnder. Genom att intervjua socialtjänstens enhetschefer om deras tolkning och tillämpning av tvångsvårdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tillämpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan försvåra arbetet. Resultaten visar på att det finns skillnader i hur tvångsvårdslagstiftningen tolkas, vilket även verkar resultera i skillnader i hur lagstiftningen tillämpas. Enhetscheferna verkar vara klämda mellan å ena sidan den lagstiftning och de krav som finns från politikerna, och å andra sidan det behov av individualiserad behandling som finns hos klienterna. Enhetschefernas dubbla kravbild stämmer väl överens med den konfliktsituation som domänteorin beskriver. Lagstiftningen har inte genomgått speciellt stora förändringar sedan den rädde i kraft. En översyn av lagstiftningen föreslås, där behovet av sex månaders vårdtid ifrågasätts och där vikten av att socialtjänsten som ansvarig utförare får komma till tals betonas.