Le mécanisme complexe qu’est la gestion collective a pour objectif de permettre l’exploitation licite des œuvres en y associant les auteurs. Elle peut ainsi être vue comme une forte contrepartie lors de la négociation des licences octroyées aux utilisateurs (avant tout professionnels), ainsi qu’un outil de suivi des utilisations grâce à la collecte et à la distribution des droits. Paradoxalement, la gestion collective constitue également une limitation, au sens large du terme, au monopole de l’auteur. Cette seconde caractéristique est d’ailleurs beaucoup plus marquée lorsque la gestion collective résulte de dispositions législatives.Notre thèse consiste donc en une réflexion sur l’ambiguïté de la gestion collective, laquelle se révèle particulièrement problématique dans les cas où la gestion collective est exigée par la loi. Cette technique de gestion est avant tout une limitation imposée au monopole de l’auteur en vue notamment de concilier ses intérêts avec ceux du public. Il y a lieu de mentionner cependant que l’introduction de la gestion collective par le législateur peut parfois s’avérer être le seul moyen d’exploitation des œuvres. Dans ce cas, la soumettre au régime propre des limitations aboutiraient à un résultat contraire à l’objectif visé.L’intérêt de ce sujet, et de cet angle de recherche particulier, tient également au fait que le législateur envisage la gestion collective comme une réponse à certaines questions du droit d’auteur contemporain, telles que l’utilisation des œuvres orphelines ou la numérisation des livres indisponibles. Il convient alors de démontrer les particularités du régime afférent à la gestion collective et de la positionner au sein du droit d’auteur. Ceci revêt une importance particulière car la notion de gestion collective, telle qu’elle résulte des lois française et hongroise n’est pas homogène. Elle englobe (i) la gestion collective obligatoire des droits exclusifs ainsi que (ii) la gestion collective des licences légales ou droits à rémunération, (iii) la gestion collective étendue et (iv) la gestion collective non étendue ouvrant un droit de sortie. Ainsi, il convient de traiter non seulement de la structure et du fonctionnement de la gestion collective, mais également et avant tout des droits patrimoniaux, afin de pouvoir démontrer l’intérêt de les gérer par le biais du système de gestion collective.Cette thèse est construite autour de l’analyse de la gestion collective régie par la loi française et hongroise, car ces deux pays disposent de systèmes juridiques différents au sein de la tradition civiliste. Ce travail illustre donc deux approches distinctes de la gestion collective imposée par la loi, ce qui a nécessité d’une part, l’étude de textes législatifs, de jurisprudences et de doctrines propres à ces deux pays, et d’autre part, l’analyse des textes régissant le droit d’auteur international et européen.Dans cette optique, la première partie est consacrée à la théorie générale de la gestion collective et aux limitations en droit d’auteur, et pose la question de la gestion collective comme limitation apportée aux droits de l’auteur. Nous concentrons ensuite notre attention sur la notion même de gestion collective imposée par la loi, de sorte à déterminer si la gestion collective peut être considérée comme une limitation au droit exclusif de l’auteur (deuxième partie) ou s’il s’agit simplement d’une garantie pour la mise en œuvre de ses droits (troisième partie). / The complex mechanism of the collective management of copyrights seeks to facilitate lawful uses of protected works by associating the authors. It can therefore be seen as a strong asset when negotiating licenses granted to (mainly professional) users, and a useful mechanism for monitoring uses through the collection and distribution of license fees and levies. Paradoxically though, collective management imposes also a limitation on the exclusive rights of authors in the broad sense, because it restricts the exercise of economic rights. This latter feature is much more highlighted when the collective management proceeds from the initiative of the legislator.Our thesis is a reflection on the ambiguity of collective management of copyrights ordered by law. The collective exploitation of economic rights is first and foremost a restriction on the exclusive rights of the authors meant to reconcile their interests with those of the public. It should be mentioned, however, that the introduction of collective management by law may sometimes prove the only means of exploitation of works. In this case, the submission of the solution to the special regime of limitations would lead to a result that is contrary to the objective of the collective management.The aims of this specific research focus lies in the fact that the legislator is considering collective management as a response to some questions of today’s copyright law, such as the use of orphan works or digital uses of out-of-commerce books. It is in that sense essential to analyse the details of collective management as ordered by law, and its place within the wider copyright system. This is particularly important because the concept of collective management, as it results from French and Hungarian laws, is not uniform. It includes (i) the mandatory collective management of exclusive rights, (ii) the collective management of statutory licenses or rights to remuneration, (iii) extended collective management, and (iv) the collective management with possibility of opting out. It also means that one should not only examine the collective rights-management system, but the economic rights licensed by the collective management organisations in order to demonstrate the reasons for introducing this mechanism as well.The present thesis thus provides a comparative analysis of collective management as stated in French and Hungarian copyright laws, as these two countries belong to different legal traditions within the civil law system. Our work sheds light on two distinct approaches to the collective management of copyrights ordered by law, through the study of legislative texts, jurisprudence, and doctrines specific to these two countries, as well as the analysis of the texts governing the international and European Union copyright law.In this respect, the first part of our thesis is concentrates on the general theory of collective management and limitations in copyright, where we discuss whether collective management can be seen as a limitation placed on authors’ economic rights. The two main parts of the thesis then focus on the concept of collective management ordered by law to examine whether collective management might be considered a limitation to the exclusive rights of authors (second part) or a simple guarantee for exploiting these rights (third part).

The thesis entitled "Legal aspects of organizing music events" deals with musical performances from the perspective of organizers, performers, but also the wider public. The aim is to identify the legal issues that must be seen to by the organizer of musical performances and to evaluate the operation and use of the services of collective rights management societies and to evaluate the impact of copyright infringement and attitude of the society to its violation. The introductory chapter provides an overview of the legislation and discusses copyright and certain organizations that work in this field. The second chapter describes the activities of collective rights management companies. Equally important is the third chapter, which deals with license agreements and the different types of licenses. The final chapter applies the theoretical knowledge gained from previous chapters into practice.

Licensiering utgör ett viktigt verktyg inom upphovsrätten och har en stor praktisk betydelse för såväl upphovsmän som rättighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen är en nordisk rättsfigur som framtagits för att klarera rättigheter vid massutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och ger möjlighet att utnyttja verk av utanförstående upphovsmän utan att inhämta tillstånd. Upphovsmännens rättigheter tillvaratas genom rätt till ersättning och erforderliga skyddsregler. Nyligen genomförda nationella lagändringar tillsammans med lagstiftningsprojekt på EU-nivå har aktualiserat avtalslicenskonstruktionen och dess funktion. De nationella lagändringarna har utvidgad avtalslicensbestämmelserna som nu omfattar fler tillgängliggöranden, fler verkstyper och fler rättssubjekt än tidigare, något som ger såväl positiva som negativa effekter på marknadens parter. Inom EU har direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning och andra lagstiftningsprojekt såsom en gemensam EU- rättslig upphovsrättslagstiftning föranlett frågor om avtalslicensens framtid. Avtalslicenser har funnits i Sverige sedan 1960-talet och fortsätter att utvecklas och utvidgas i takt med att nya tekniska lösningar uppstår. Ett mer globalt, gränsöverskridande samhälle skapar nya förutsättningar och nya möjligheter men kan även ge upphov till nya problem. De upphovsrättsliga organisationerna är välfungerande i Sverige vilket är en förutsättning för att konstruktionen skall fungera på ett tillfredställande sätt. Stor kollektiv anslutning och transparens kan identifieras som anledningar till konstruktionens framgång i Sverige. Utvidgningen av avtalslicenserna tyder också på ett stort förtroende för rättsfiguren från samtliga parter. Vidare ger nya avtalslicenser möjligheter att utveckla nya innovativa tjänster där strömmade tjänster kommer att spela en central roll i framtiden. Avtalslicensens framtid är beroende av många faktorer, bland annat utvecklingen inom EU där det sker ett kontinuerligt arbete för att harmonisera medlemsstaternas upphovsrättsliga lagstiftning. Idéer om gemensam EU- registrering av upphovsrätt och en harmoniserad EU-rättslig upphovsrättslagstiftning kan komma att bli avgörande för avtalslicensernas framtid.

This master's thesis focuses on the argumentation of library organisations and European national libraries in their contributions to the European Commission's public consultation on the review of the EU copyright rules. This study aims to explain how the debate around copyright limitations and exceptions is constructed in library stakeholders' contributions. The construction is explained through argumentation analysis and a theoretical framework of the relations between structural, instrumental, and discursive power. The main findings are that library stakeholders in general are strongly supportive of a EU copyright reform, arguing that democratic values as well as the EU Single Market would benefit. There are also library stakeholders who argue against legislative change, either suggesting extended collective licences, or arguing that the Member States' sovereignity is more important than a pan-European copyright legislation. Furthermore, many library stakeholders propose either a general ”fair use” exception in EU copyright law, or adding several specific exceptions, e.g. for text and data mining, e-lending, publicly funded research openly available, and that contracts and technical protection measures cannot override limitations and exceptions. National libraries and library organisations from the Central and Eastern European Member States' are more supportive of a copyright reform than their Western European counterparts. They do not mention licences as a possible solution. In general, the library stakeholders agree that the interoperability, exchange and cooperation in activities and projects involving several EU Member States suffers from the current copyright legislation. / I den här masteruppsatsen utreds argumentationen som används av biblioteksorganisationer och europeiska nationalbibliotek i deras svar på Europeiska kommissionens samråd rörande en granskning av EU:s upphovsrätt. Studien ämnar besvara frågan om hur debatten kring inskränkningar och undantag i upphovsrätten konstrueras i biblioteksintressenternas samrådssvar. För att besvara denna fråga används argumentationsanalys, samt ett teoretiskt ramverk bestående av relationerna mellan strukturell, instrumentell och diskursiv makt. Resultatet av analysen är att biblioteksintressenterna generellt sett stöttar en reform av EU:s upphovsrätt, med argumenten att både demokratiska värden och EU:s inre marknad gagnas av detta. Andra biblioteksintressenter argumenterar mot en upphovsrättsreform och föreslår i stället kollektiva avtalslicenslösningar, eller så argumenterar de att medlemsländernas suveränitet är viktigare än en sameuropeisk lagstiftning. Dessutom föreslår många biblioteksintressenter antingen ett allmänt ”fair use”-undantag i EU:s upphovsrätt, eller att flera specifika undantag ska läggas till, t.ex. för text- och data-mining, e-bokslån, offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet, och att kontrakt och tekniska skyddsåtgärder inte kan upphäva inskränkningar och undantag. Nationalbibliotek och biblioteksorganisationer från central- och östeuropeiska medlemsländer stöttar en upphovsrättsreform i större utsträckning än sina västeuropeiska motsvarigheter. De nämner inte alls licenser som en möjlig lösning. Överlag instämmer biblioteksintressenterna i att interoperabilitet, utbyte och samarbete i aktiviteter och projekt som involverar flera medlemsländer lider av upphovsrättens nuvarande skick.