I slutet av 1990-talet beslöt den dåvarande regeringen att initiera ett antal projekt i medelstora och större svenska städer. Projekten skulle förläggas till förorternas miljonprogramsområden och målen skulle vara att stärka kompetensen hos de invandrare som bodde i bostadsområdena, öka deras arbetskraftsdeltagande och öka kontaktytorna mellan svenskar och invandrare. Kooperativet Latitud är ett av dessa projekt. Inom kooperativet arbetar flyktingar, långtidsarbetslösa och lågutbildade. Männen har kommit dit genom arbetsmarknadsplaceringar, praktikplatser, aktivitetsgaranti, medan de flesta av kvinnorna har kortvariga anställningar. Studien bygger på Lave och Wengers teorier kring legitimt perifert lärande och lärande i en handlingsgemenskap. Dessutom prövas teoriernas användbarhet i den kontext som kooperativet utgör. Grundläggande i dessa teorier är att lärandet är situerat och sker i handling i en social gemenskap och att lärande och utveckling av identitet är sammanvävda. Arbetsplatsen Latitud studeras i dess egenskap av en handlingsgemenskap, där människors lärande är beroende av och förknippat med den mening de finner i verksamheten och i sin egen tillvaro i kooperativet, lika väl som av den gemenskap de formar som arbetsgrupp. Lärandets betydelse för individens identitet tydliggörs i fyra individers lärande och agerande under deras tid i kooperativet. Avhandlingen visar att de använda teorierna är väl skickade för att studera Latitud som miljö för lärande, dock krävs ytterligare utveckling av teorierna för att utforska och förklara individens lärande och samspelet mellan individ och kontext. En fördjupning av teorin krävs för att beskriva hur en människas identitet byggs från deltagande och lärande i olika lokala praktiker och behov, och hur varje individs lapptäcke av livserfarenheter och lärande formar ett individuellt mönster. / At the end of the 1990s, the then Swedish Government initiated a number of projects in large and medium-sized Swedish cities. The projects were to be conducted in suburban housing areas built during the Million Programme and the objectives were to improve the skills of migrants living in these areas, increase their participation in the workforce and strengthen contacts between them and Swedish people. The Latitude Cooperative (Kooperativet Latitud) was one of these projects. Refugees, long-termed unemployed and low-educated people work within the cooperative. The men have arrived there as labour market placements, whilst most of the women are on short-term employment contracts. The study is based on Lave and Wenger's theories on Legitimate Peripheral Participation and learning in a Community of Practice. The applicability of these theories was also tested in the context of the cooperative. The basic premise of these theories is that learning is situated and occurs when participating in a social community and that learning and development of identity are interwoven. The Latitude Cooperative is studied in its capacity as a community of practice, where people's learning is dependent on and associated with the meaning they find in the activities and in their own existence in the cooperative, as well as on the community they shape as a working group. The significance of learning for individual identity is exemplified in the learning of four individuals and their actions during their time in the cooperative. The thesis shows that the theories employed are well suited to the study of Latitude as a learning environment. The theories require further development, however, in order to research and explain individual learning and the interplay between the individual and the context. Dreier provides the necessary further development of the theory to describe how a person's identity is constructed from participation and learning in different local practices and needs, and how each individual's patchwork of life experiences and learning forms an individual pattern.