Ägarlägenheter är en upplåtelseform som bygger på tredimensionell fastighetsindelning. Denmöjliggjordes i svensk lagstiftning år 2009 med syftet att bidra till en mångfaldig bostadsmarknad,samt erbjuda fastighetsägaren större frihet att förfoga över den egna bostaden. Upplåtelseformen ärvanlig utomlands, men har inte fått något större genomslag i Sverige. I dagsläget präglas den svenska ekonomin av inflation och snabba räntehöjningar. Denna rapportundersöker därför hur ekonomisk nedgång påverkar olika aktörers inställning till ägarlägenheter. Föratt kunna dra slutsatser kring detta identifieras faktorer som kan påverka den ekonomiska risken förbanker, privatpersoner och byggherrar, samt hur riskerna kan motverkas genom juridiska åtgärder.Med ekonomisk risk menas i denna rapport värdeutvecklingen på marknadens objekt, det vill sägarisken för minskad eller utebliven avkastning kopplat till lönsamhet. Resultatet bygger på intervju- och litteraturstudier. Slutsatsen som dras är att det kan identifieras fleramöjliga riskfaktorer som påverkar lönsamheten för aktörerna. Informationsbrist bland marknadensaktörer leder bland annat till begränsad efterfrågan, och därmed lägre lönsamhet för byggherrar.Finansieringsmöjligheterna för köp och byggnation av ägarlägenheter är också begränsade, vilketidentifieras som en risk för privatpersoner och byggherrar som riskerar sämre lånevillkor. Bristfälligakrav på en ekonomisk underhållsplan för samfällighetsföreningar utgör en risk för banker ochprivatpersoner då det blir svårt att förutspå framtida utgifter. Studien kommer därför fram till attytterligare lagkrav på ekonomiska underhållsplaner bör införas. För att minska ekonomiska risker medägarlägenheter identifieras även behov av lagstiftning som möjliggör ombildning av det befintligabostadsbeståndet till ägarlägenheter. Dessutom bör det ställas krav på kommuner att nyttjamarkanvisning i större omfattning, för att gynna upplåtelseformen. Slutligen dras slutsatsen att dagensekonomiska nedgång kan leda till att aktörerna ställer sig mer positiva till ägarlägenheter. Detta tillföljd av att höjda räntor synliggör risker med andra upplåtelseformer och gör hushållen merriskmedvetna. Utifrån detta är det möjligt att den ekonomiska nedgången resulterar i att ägarlägenheterökar i popularitet. / Condominium ownership (sv. ägarlägenheter), is a model based on three-dimensional propertydivision, where the apartments are regarded as property units and are owned individually.The concept was introduced in Swedish law in 2009. The purpose was to contribute to a diversehousing market and offer the owner, in principle, freedom to dispose of his own home. Thecondominium ownership model is common internationally but has not had any major impact inSweden. Today, the Swedish economy is characterized by inflation and rapidly increasing interest rates.Therefore, this report aims to examine how economic instability affects the attitude of various actorstoward condominium ownership. To conclude, factors are identified that can affect the financial riskfor banks, individuals, and developers, as well as how these can be counteracted by legal measures. Inthis report, economic risk is measured as volatility and profitability. The study concludes that several possible risk factors can be identified that affect profitability when itcomes to investing in condominium ownership apartments. Lack of information leads, among otherthings, to limited demand and thus lower profitability for real estate developers. The financingpossibilities for purchasing and constructing condominium ownership apartments are also limited,which is identified as a risk for customers and developers who risk higher interest rates. Inadequaterequirements for a financial maintenance plan pose a risk for banks and individuals as it becomesdifficult to predict future expenses. The study, therefore, identifies a need for additional legalrequirements on financial maintenance plans to be introduced. To reduce financial risks, a need forlegislation is also identified that enables the conversion of the existing housing stock intocondominium ownership apartments. In addition, there should be a requirement that municipalities useland instructions in a more efficient way to favor the condominium ownership model. Finally, it isconcluded that today's economic instability can lead to actors taking a more positive view ofcondominium ownership. This results from increased interest rates making risks with other housingalternatives visible and making households more aware of the risks. Based on this, the economicdownturn may result in the condominium ownership model increasing in popularity.

I maj 2009 infördes ägarlägenheter i Sverige. Ägarlägenhetsinnehavaren har äganderätt till skillnad från en bostadsrättsinnehavare som endast innehar nyttjanderätt. Bostadsformen har hittills inte haft den genomslagskraft som förväntades av lagstiftaren. I Norge är möjligheten att äga sin lägenhet mer etablerad än i Sverige. Syftet med detta examensarbete var att se om fastighetsbildningsprocessen för ägarlägenheter kan göras effektivare genom att jämföra den med Norges bildningsprocess för eierseksjoner, vilken benämns seksjonering. Handlingar som upprättats i samband med fastighetsbildning respektive seksjonering granskades för att ta reda på hur hanteringen skiljer sig däremellan. Intervjuer med sakkunniga i Sverige och Norge genomfördes via personlig kontakt och e-post för att få en djupare kunskap i hur fastighetsbildningen och seksjoneringen går till. En komparativ metod, där den norska seksjoneringen av eierseksjoner ställdes mot den svenska fastighetsbildningen för ägarlägenheter, användes för att utreda om fastighetsbildningen för ägarlägenheter kan effektiviseras. Seksjonering av eierseksjoner och fastighetsbildning av ägarlägenheter skiljer sig en del i hur mycket ansvar som ligger hos exploatören  Gemensamma utrymmen regleras mer vid bildning av ägarlägenheter än vid bildning av eierseksjoner. Gränserna mellan enheterna i de olika fallen skiljer sig speciellt då det för ägarlägenheter upprättas fastighetsgränser där lantmäterimyndigheten upprättar en koordinatförteckning, bruksgränserna som dras för eierseksjoner har inte samma noggrannhet. Att införa ändringar i ansökan hämtat från hur den sker i Norge vid seksjonering, och att upprätta en checklista för gemensamma utrymmen som den sökande fyller i, och ändring av fastställningen av de gemensamma utrymmena, är möjligheter till effektivisering av fastighetsbildningen för ägarlägenheter. / In may 2009 the condominium ownership model was introduced in Sweden. The owner has ownership, unlike with the condominium user right model where the owner only has a legal right to use the apartment. So far, the ownership model hasn’t had quite a breakthrough, as expected by the Swedish legislator. In Norway, the condominium ownership model is more established. The aim of this study was to see if the real estate formation of the Swedish condominium ownership model can be made more effective, by comparing it with the formation of theNorwegian condominium ownership model. Documents created in conjunction with the two separate formation processes has been reviewed to find out the differences between the two. Interviews with experts in the area, in both Sweden and Norway was carried through face to face and by e-mail, to get a deeper understanding in the formation process. A comparative method, where the Norwegian formation process of the Norwegian model was compared to the Swedish model, was used to find out if the formation for the Swedish model can be more effective. The formation of the Norwegian model and the real estate formation of the Swedish model differentiate a bit in how much responsibility the real estate owner has. Shared spaces are being more regulated at the formation of the Swedish model than the Norwegian model. The real estate boundaries between the units in the different cases separate especially when the real estate boundaries being determined for the Swedish model and the Swedish cadastral authority establish a coordinate list. The user right boundaries made for the Norwegian model don’t have the same accuracy. To introduce changes in the application from how it works in Norway, and establish a checklist for the shared spaces that the person who apply complete, and impliment changes of the establishment of the shared spaces, are possibilities to make the formation more effective for the Swedish model.