Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Reginaldo de Abreu Araujo da Silva.pdf: 644525 bytes, checksum: a4802e5ca96bcf1480a48ca9e41259c6 (MD5) Previous issue date: 2008-06-17 / The Song of Songs is a book of the Bible whose subject is human love. The book has been, during two millenniums, interpreted as allegory, by Jewish and Christians. The Jewish interpreted the beloved man as a figure of God and the beloved woman as a figure of Israel. Christians interpreted man like Christ and woman like the Church, the human soul or the Virgin Mary. It was at the end of 19th century that appeared the literal interpretations which developed with much force in the 20th century. Literal interpretations describe the beloved man and the beloved woman like two human beings who become acquainted to affection, love and sexual relationship and the book is accepted as a canonical text in the Holy Bible. One of the possibilities of literal interpretation of Song of Songs is the psychological interpretation, starting with symbols and psychic process that are lived by the beloved man and the beloved woman. The Jungian psychology offers some elements to interpret the love relationship as coniunctio and to do an analysis of the archetypes from human psyche, for example: anima, animus, persona, shadow. The love relationship bases the intimate relation and makes possible the grades of psychic process that, according to Jungian psychology, is a process of individuation. This process leads the Self, which is more important archetype of psyche and so, the human being may be happy and be self realized. In the Song of Songs we may perceive the individuation process and the beloved man and the beloved woman being self realized in the love affair and in the Hebrew conception love is like a flame of Yahweh, the God of Israel, and like a strong love which is strong as death. The process initializes but does not end, because it is the property of human psyche in a continuous research of individuation and of self realization / O Cântico dos Cânticos é um livro da Bíblia que trata do amor humano e que foi por, dois mil anos, interpretado alegoricamente, tanto por judeus como por cristãos. Os judeus viam no amado a figura de Deus e na amada a figura de Israel; para os cristãos o amado era figura de Cristo e a amada a figura da Igreja, ou da alma humana ou da Virgem Maria. Foi no final do século XIX que surgiram as interpretações literais e desenvolveram-se com grande vigor no século XX. As interpretações literais vêem no amado e na amada dois seres humanos que se relacionam afetiva, amorosa e sexualmente, dentro de um texto canonizado como Sagrada Escritura. Uma das possibilidades de interpretação literal do texto do Cântico dos Cânticos é psicológica, partindo dos símbolos e dos processos psíquicos que são vivenciados pelo amado e pela amada. A psicologia junguiana oferece alguns referenciais com que se pode interpretar essa relação amorosa como coniunctio e fazer uma análise dos arquétipos da psique humana, tais como anima, animus, persona, sombra. A relação de amor fundamenta o encontro íntimo e possibilita as etapas do processo psíquico que, na psicologia junguiana, é o processo de individuação, cuja meta é chegar ao Si-Mesmo, arquétipo central da psique, e o ser humano sentir-se auto-realizado. No Cântico dos Cânticos vislumbramos o processo de individuação e auto-realização do amado e da amada, dentro de uma atmosfera de amor e de uma conceituação hebraica do amor como faísca de Iahweh, o Deus de Israel, e como um amor forte como a morte. Um processo que se realiza, mas que não finaliza, pois é próprio da psique humana a busca contínua da individuação e da auto-realização

<p>Min undersökning visar att det i den ursprungliga judiska traditionen finns en närhet till den kosmiska strukturen. Den har därmed också bevarat en närhet till naturen och till de mänskliga instinkterna. Dessa är i sig varken primitiva eller onda, inte heller tillhör de en förfluten tid och kultur; de utgör istället en bro till helighet, även i vår tid. En ny tidsålder tvingar fram en ny syn på människans instinkter, som då de i likhet med emotionerna medvetandegjorts och bearbetats i en kontemplativ process, erbjuder en livsnödvändig källa till hälsa, energi och helighet.</p><p>I min analys av den schamaniska ritualen i Metzora har jag lämnat den gängse tolkningen, och jag har dessutom relaterat ritualens symboler till ett kabbalistiskt synsätt. Jag har därmed lyft fram begreppet balans, som är grundläggande i alla ursprungliga religioner. Jag har också relaterat begreppen ”balans” och ”obalans” till de bibliska begreppen ”renhet” och ”orenhet”, som enligt min analys av Metzora betecknar mental balans respektive mental obalans. Jungs många kommentarer om coniunctio oppositorum har hjälpt mig att sprida ljus över denna process.</p><p>Med hjälp av amplifikation har jag strävat efter att fördjupa förståelsen av den schamaniska ritualen i Metzora och dess funktion. Genom att relatera de tre symbolerna i ritualen till en kabbalistisk text har jag visat att ezov – isop - inte är den mest troliga symbolen för ödmjukhet, vilket är den vanligaste tolkningen. I min tolkning symboliseras istället ödmjukhet av sheni toláat - den rödfärgade ylleremsan. Tillsammans utgör de tre föremålen i ritualen – etz erez, ezov och sheni toláat - en symbol för balans. Till skillnad från den traditionella tolkningen har jag också försökt ge en psykologisk förklaring till den uppenbarligen psykosomatiska och stressrelaterade hudåkomma som i de flesta översättningar felaktigt kallas för ”spetälska”. Jag har därmed delvis frångått den traditionella synen på denna sjukdom som ett straff för baktal och skvaller.</p>

Min undersökning visar att det i den ursprungliga judiska traditionen finns en närhet till den kosmiska strukturen. Den har därmed också bevarat en närhet till naturen och till de mänskliga instinkterna. Dessa är i sig varken primitiva eller onda, inte heller tillhör de en förfluten tid och kultur; de utgör istället en bro till helighet, även i vår tid. En ny tidsålder tvingar fram en ny syn på människans instinkter, som då de i likhet med emotionerna medvetandegjorts och bearbetats i en kontemplativ process, erbjuder en livsnödvändig källa till hälsa, energi och helighet. I min analys av den schamaniska ritualen i Metzora har jag lämnat den gängse tolkningen, och jag har dessutom relaterat ritualens symboler till ett kabbalistiskt synsätt. Jag har därmed lyft fram begreppet balans, som är grundläggande i alla ursprungliga religioner. Jag har också relaterat begreppen ”balans” och ”obalans” till de bibliska begreppen ”renhet” och ”orenhet”, som enligt min analys av Metzora betecknar mental balans respektive mental obalans. Jungs många kommentarer om coniunctio oppositorum har hjälpt mig att sprida ljus över denna process. Med hjälp av amplifikation har jag strävat efter att fördjupa förståelsen av den schamaniska ritualen i Metzora och dess funktion. Genom att relatera de tre symbolerna i ritualen till en kabbalistisk text har jag visat att ezov – isop - inte är den mest troliga symbolen för ödmjukhet, vilket är den vanligaste tolkningen. I min tolkning symboliseras istället ödmjukhet av sheni toláat - den rödfärgade ylleremsan. Tillsammans utgör de tre föremålen i ritualen – etz erez, ezov och sheni toláat - en symbol för balans. Till skillnad från den traditionella tolkningen har jag också försökt ge en psykologisk förklaring till den uppenbarligen psykosomatiska och stressrelaterade hudåkomma som i de flesta översättningar felaktigt kallas för ”spetälska”. Jag har därmed delvis frångått den traditionella synen på denna sjukdom som ett straff för baktal och skvaller.