I denna studie har vi undersökt hur manliga och kvinnliga innehållsproducenter av fyra svenska true crime-podcastprogram har representerat gärningsperson, offer och deras anhöriga. I studien undersöktes också hur producenterna uttryckt personliga åsikter och hur de använt sig av musik. Att kritiskt granska producenterna är relevant eftersom tidigare studier har visat att de har ett stort inflytande på både samhället och sina lyssnare. Genom en semiotisk textanalys studerades innehållet i podcastprogrammen utifrån teorierna kunskapssociologi, genus och representation. Resultatet visar att manliga och kvinnliga innehållsproducenter representerade de involverade i mordfallen på liknande sätt men att det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga innehållsproducenter uttryckt personliga åsikter. I de studerade podcastprogrammen har vi också identifierat två underkategorier i true crime-genren, ”pratprogram” och ”dokumentär”. / In this study, we have examined how male and female content producers of four Swedish true crime podcasts have represented perpetrators, victims and their relatives. The study also examined how producers expressed personal opinions and how they used music. A critical review of these producers is relevant because previous studies have shown they have a great influence on both society and their listeners. The content of the podcasts was studied based on the theories of Sociology of Knowledge, Gender and Representation, using a Semiotic Text Analysis. The results show that male and female content producers represented those involved in the true crime cases in similar ways, but that there are differences in how male and female content producers expressed personal opinions. We have also identified two subcategories in the true crime genre, namely "Talk Show" and "Documentary".