<p><p>Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR.</p><p>Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen & Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera.</p><p>Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman & Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär.</p><p>Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden.</p><p>CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.</p></p>

Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR. Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen &amp; Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera. Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman &amp; Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär. Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden. CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.

Abstract Title: The environmental responsibility of CSR in different companies Date: 2016-05-26 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                 1993-03-23         1992-06-24                  1991-06-12 Examiner: Jimmy Röndell Tutor: Magnus Linderström Keywords: CSR, corporate social responsibility, sustainable development, environmental responsibility Pages: 36 Research question: How does these companies differ in their responsibility and work regarding the environmental aspect of CSR?  Purpose: The purpose with this study is to examine how the audited companies are working to maintain a sustainable environment, and what similarities and differences there are between them. Method: The study is based on a qualitative method with a deductive approach, to transparently create an ambiguous empirical basis of the respondents’ perspective. The theory is based on what is considered relevant information for this research. The study’s empirical work is based on four semi-structured interviews with a total of five respondents from three different companies, selected through a goal-oriented selection. The study achieved a reliability through the use of credible sources and databases. All parts are taken in consideration for the preparation of the analysis and the conclusion which are completing this study. Conclusion: It is possible to discern that service companies focus on reducing their environmental footprint by minimizing their business traveling, which means that they have a relatively small environmental impact. The manufacturing company is unlike the other companies in this study, because they are bound to environmental laws and have more established environmental strategies within the company because of its big environmental impact. / Sammanfattning Titel: Miljöansvaret inom CSR hos olika företag Seminariedatum: 2016-05-26 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                    1993-03-23          1992-06-24                 1991-06-12 Examinator: Jimmy Röndell Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling, miljöansvar Sidantal: 36 Frågeställning: Hur skiljer sig företagens ansvarstagande och arbete kring miljöaspekten inom CSR? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de granskade företagen arbetar för att upprätthålla en hållbar utveckling inom miljö, samt vilka skillnader och likheter det finns mellan dessa. Metod: Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, för att med öppenhet skapa en mångtydig empiri utifrån respondenternas perspektiv. Teorin grundas i vad som ansetts vara relevant information inom forskningsområdet. Studiens empiri är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter från tre olika företag, som valts ut genom ett målstyrt urval. Studien har uppnått en tillförlitlighet genom användandet av trovärdiga källor och databaser. Samtliga delar tas i beaktning under framställandet av analys och slutsats som avslutar studien. Slutsats: Det går att urskilja att tjänsteföretagen arbetar mer med att minska sin miljöpåverkan av sina tjänsteresor vilket innebär att de har en relativt liten miljöpåverkan. Företaget som är ett tillverkningsföretag har till skillnad från de andra företagen lagförda miljödirektiv vilket etablerar tydligare och mer strukturerade strategier inom företaget på grund av dess stora miljöpåverkan.

Made available in DSpace on 2010-04-20T20:48:41Z (GMT). No. of bitstreams: 3 47676.pdf.jpg: 17400 bytes, checksum: 74210bd672a89b8048b27dc0d1558391 (MD5) 47676.pdf: 3897244 bytes, checksum: 0fda08374b231775174ec871e0a5da8a (MD5) 47676.pdf.txt: 538331 bytes, checksum: 89400cf0b6569f2aba384e4920b0653b (MD5) Previous issue date: 2005-09-28T00:00:00Z / The concept of sustainable tourism underwent a series of transformations until it came to the present proposal that all kinds of tourism may have sustainability as an objective. The subject of the present survey is the kind of hotel business known as resorts, which has been traditionally viewed as socially unsustainable. And its objective is to explore the ways in which this segment of the hotel industry has been responding to the new, wider concept of sustainable tourism. To achieve this objective, a two-dimensional survey was carried out. The first one provided a framework to assess the understanding of the concept of sustainable tourism by the beach resorts in Brasil. It also explored the ways in which this concept has been operationalized by those resorts management. The second dimension of the survey further explored these issues in a group of resorts located in the northern coast of Bahia (Praia do Forte Ecoresort and Costa do Sauípe Complex) as well the perception of their impact by the local communities. The results show that the resorts have a good understanding of the concept of sustainable tourism but they have difficulties operationalizing it. In addition to a lack of information and support, the resorts do not have management tools to promote sustainability, although it is a part of the strategic policies of all of them. Therefore, the survey evidenced a wide gap between speech and practice concerning tourism sustainability. Although the resorts are interested in integrating the local communities into their businesses, their actions are typically punctual and assistencialist resulting in small – if any – positive changes in the living conditions of the local communities. As is common in other industries, the resorts’ involvement with sustainability is separated from the business operations and, in spite of their concern, the results for the social aspect of sustainability are insignificant. The case studies showed that the results achieved by the Praia do Forte Ecoresort are the closest to the aspirations of the communities that search their development through tourism. In spite of some significant initiatives by the Costa do Sauípe Complex, up to these days, its performance can not be considered successful in terms of the social dimension of sustainability. The survey identified some variables that seem to affect the results of the resorts’ incentives to promote the social dimension of sustainability in the communities where they are located. / O conceito de turismo sustentável passou por uma série de transformações até chegar à proposta atual em que se crê que todo tipo de empreendimento pode ter como objetivo a sustentabilidade. Os empreendimentos hoteleiros conhecidos como resorts – vistos, tradicionalmente, como uma forma de hospedagem insustentável do ponto de vista social - foram escolhidos como objeto desta pesquisa que tem como objetivo explorar como este segmento da indústria hoteleira vêm respondendo à nova proposta inclusiva do conceito de turismo sustentável. Para tanto, foi realizada uma pesquisa em duas dimensões. A primeira buscou fornecer um panorama geral sobre o entendimento do conceito de turismo sustentável e a forma como este conceito vêm sendo operacionalizado pelos resorts de praia do Brasil. Explorou, ainda, as formas como este conceito vêm sendo operacionalizado pelos resorts. A segunda dimensão da pesquisa buscou aprofundar essas questões num grupo de resorts localizados no litoral norte da Bahia – Praia do Forte Ecoresort e Complexo Costa do Sauípe – bem como verificar os impactos percebidos pelas comunidades locais. Os resultados demonstram que os resorts têm uma boa noção do conceito de turismo sustentável, mas apresentam dificuldades na operacionalização do mesmo. Além da falta de informação e apoio, os resorts não possuem instrumentos gerenciais que incentivem a busca da sustentabilidade, apesar desta questão estar presente nas diretrizes estratégicas de todos eles. Sendo assim, a pesquisa demonstrou uma grande distância entre o discurso e a prática na busca pelo turismo sustentável. Percebe-se que os resorts, apesar de interessados em incluir as comunidades no empreendimento, praticam de maneira mais freqüente ações pontuais e assistencialistas que resultam em pouca – ou nenhuma – mudança positiva nas condições de bem-estar das comunidades. Assim, como é comum acontecer em outros setores, o envolvimento dos resorts com a sustentabilidade se dá de forma separada dos negócios o que faz com que as iniciativas - a despeito da preocupação de muitos empreendimentos– apresentem resultados marginais na dimensão social da sustentabilidade. Nos estudos de caso, identificou-se que o Praia do Forte Ecoresort apresenta resultados mais próximos daqueles desejados pelas comunidades que contam com o turismo para alcançar o desenvolvimento. Apesar de algumas iniciativas significativas do Complexo Costa do Sauípe este, até o momento, não apresenta uma atuação que possa ser caracterizada como bem sucedida no que se refere à dimensão social da sustentabilidade.