Denna uppsats utreder problemet bakom finansiellt bedrägeri. Då bedrägeri är ett vanligt förekommande ekonomibrott är det ett problem alla företag kan utsättas för. Syftet med uppsatsen är att försöka få en djupare förståelse för den interna kontrollen och vilken roll den spelar inom företag. Det exakta forskningsproblemet är: Vad har den interna kontrollen för betydelse för en organisation? För att studera problemet började vi med att undersöka den mänskliga faktorn bakom bedrägeri med hjälp av COSO-modellens fem huvudkomponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation har vi utfört ett fallstudie på ett svenskt företag. Den teorin vi valde att använda oss av var i linje med COSO-modellen, vilket är ett ramverk som hjälper företag att organisera sina interna kontroller, och det var också detta vi använde som analysmodell för det insamlade materialet. Det utvalda företaget använde sig för stunden av ramverket för deras interna kontroller. Den empiriska delen har bestått av kvalitativa intervjuer som har genomförts med hjälp av sex olika individer anställda på olika nivåer inom den utvalda organisationen, för att på så vis få en bättre bild av och förståelse för hela organisationen. Respondenternas bakgrund och befattning varierade mellan varandra, av denna anledning passade det bra med en semi-strukturerad intervjuguide för att undvika att viktiga eller intressanta ämnen skulle förbises. Genom denna uppsats har vi undersökt en organisations interna kontroller och hur den uppfattas genom hela organisationen. Analysen stämde överens med teorierna som påstod att en organisation behöver ett väl strukturerat internt kontrollsystem med en kontinuerlig riskanalysering, för att undvika bedrägerier och liknande skandaler. Samt att med de rätta kontrollerna och med en mer enad arbetsprocess lämnar det mindre utrymme för anställda och andra involverade att utnyttja systemet och därmed ökar säkerheten och minskar risken inom organisationen. / The purpose of this thesis is to get a deeper understanding of the role that internal control plays within the company, also what internal control means to the organizations. We examined a swedish company using the COSO-modell ’s five components, namely control environment, control activities, risk assessment, information and communication and monitoring. The chosen company was currently using the COSO-modell for their internal control. Therefore, the questionnaires were designed in line with these components The study showed that to avoid fraud and scandals an organization need a well structured internal control system with a constant risk analysing. With the right control mechanism and a more united working process it leaves less room for employees and other individuals involved to manipulate the system, consequently increasing the security and decreasing the risk within the organization.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete. Studien har använt en kvalitativ forskningsansats. Datan har bestått av intervjuer samt Hudklinikens dokumentation kring riskhantering. Studien visade att Hudkliniken på flera områden utför ett adekvat arbete gällande riskhantering med vår teoretiska referensram som mall. Då teorins alla områden inte täcks i verksamhetensnuvarande arbete skulle dock COSOs ramverk kunna vara till hjälp för organisationen.

Bakgrund och problemdiskussion: Risker är någonting som har stor påverkan på företagets lönsamhet. Riskerna kan gälla alltifrån finanskriser till medvetna fel från ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i världen. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det inträffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering. Likt USA hade vi i Sverige drabbats. Vi valde att införa den så kallade ”Koden” som har liknande syfte som USA:s nya lagstiftning. Intresset för internkontroll har de senaste åren ökat. Det får anses som viktigt att företag inför en fungerande kontroll för att möta eventuella risker som kan påverka företagens möjligheter och mål. Företagen bör följa lagar och förordningar samt riktlinjer och uppsatta planer. Ett sätt kan vara att implementera COSOs modell, ett ramverk som fått en internationell spridning. En av beståndsdelarna, information & kommunikation, är en grundläggande förutsättning för en effektiv internkontroll. Hela verksamheten måste vara informerad och arbeta åt samma mål för att det ska fungera på bästa sätt.   Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för onoterade företags interna kontroll samt implementering av informationen ut i verksamheten. Vidare är syftet att belysa vad betydelsen av god information och kommunikation innebär för företag. Slutligen önskas ge en insikt över hur företag med hjälp av en god internkontroll på bästa sätt nå uppsatta mål och minimera framtida oegentligheter.  Metod: Uppsatsens avgränsning utgörs av onoterade företag inom Västra Götalands län. Fokus i studien ligger på den kvalitativa metoden. Intresset var att få möjlighet till personliga möten där de intervjuade personerna kunde återge hur företaget aktivt arbetar med internkontroll samt hur de har valt att implementera information ut till sina medarbetare. Ett personligt möte gav oss möjlighet till mer intryck, då observationer kunde göras. Vidare används vetenskapliga artiklar samt läroböcker till det teoretiska avsnittet. Slutsats: Alla företag tillämpar internkontroll. Som tidigare studier visar är det mer eller mindre ett måste att ha någon slags kontroll över sin verksamhet. Vid framställningen av den interna kontrollen kan COSO-modellen vara till bra hjälp. Slutsatsen visar också betydelsen av information och kommunikation i företagens verksamhet.  Nyckelord: Internkontroll, COSO – modellen, Information & kommunikation / Background and problems discussed: To succeed in the corporate world, it is important to be prepared for all the risks that can occur. These risks may include anything from financial crises to conscious errors from senior executives or employees. Enron was a scandal that made a significant impact on the world, which prompted the United States to introduce a new legislation. The intention was to reduce the risk of inadequate reporting. Like the U.S., Sweden also chose to introduce the so-called "Code", which has a similar purpose as the new U.S. legislation. The interests of internal control have increased in recent years. It is important that companies apply a well-functioning control to deal with any risks that may affect the companies’ abilities and goals. The companies should comply with laws, and set plans to help them to reach their goals. One way can be to implement the COSO model, a framework with international diversification. Communication is the key for effective internal control; the entire operation must be aware of guidelines, and work in the same direction to reach the companies’ goals. Purpose: The purposes are to create a greater understanding of the unlisted company’s internal controls and the implementation of information in the operations. Further, to illustrate what the importance of good information and communication means for the companies. Finally, to give an insight in how companies with a good internal controls best can reach the goals and minimize future frauds. Method: The delimitation of the thesis is non-listed companies within Västra Götaland, Sweden. The qualitative method has been used. Our interest was to have the opportunity for personals meetings. The respondents could reflect; how companies actively work with internal control, and how they have chosen to implement information to their employees. Personal meetings gave the opportunities for more impressions to observe how it looked in the operations. Further, scientific articles and textbooks have been used to the theoretical chapter. Conclusion: All companies applying internal control. As previous studies shows, it is more or less essential to have some kind of control over the operations. In the production of internal control, COSO model can be useful. The conclusion also shows the importance of information and communication in the business operations.   Keywords: Internal control, COSO – model, Information & Communication

Esta dissertação possui como objetivo oferecer uma contribuição para o estudo dos controles internos no setor público brasileiro, por meio de comparação entre os aspectos do sistema de controle interno de um órgão público com os conceitos disseminados pelo COSO e literatura correlata. O senso comum, apoiado em inúmeras denúncias veiculadas na mídia sobre superfaturamentos e fraudes ocorridas na Administração Pública, remete à ideia de que os órgãos desse setor não possuem mecanismos suficientes que visem evitar esses desvios de recurso do Erário. A pesquisa foi conduzida por meio de um estudo de caso, tendo como unidade de análise o processo de pagamento de pessoal de uma Organização Militar da Marinha. Para tanto, foi elaborado um instrumento de avaliação do controle interno, baseado no modelo COSO-I adequado à realidade da entidade estudada, para em seguida, com o apoio dessa ferramenta, verificar o nível de harmonização do sistema de controle interno da organização com a estrutura teórica, evidenciando as similaridades e diferenças entre eles. Os resultados apontam para um nível de harmonização de 76,58%. Das diferenças encontradas, 71% das diferenças podem ser explicadas por fatores externos à organização e 29% podem ser explicados pelo modelo interno de gestão, podendo ser convertidos em proximidades com ações executadas na própria organização. / This study aims to offer a contribution to the study of internal controls in the Brazilian public sector, by comparing aspects of public agency`s internal control system with concepts disseminated by COSO and related literature. Common sense, supported by numerous complaints aired in the media about overbillings and frauds in Public Administration, refers to the idea that this sector bodies do not have sufficient mechanisms aimed at preventing diversion of the public purse. This research was conducted as a case study method, having as unit of analysis the process of paying staff of a Brazilian Navy military organization. Therefore, it was designed a tool for internal control evaluation, based on the COSO - I, wich was model adapted to the reality of the studied organization, for then, check the harmonization level of the organizations internal control system with the theoretical structure, highlighting the similarities and differences between them. The results indicate a harmonization level of 76.58%. These founded differences can be explained and by external factors to the organization in 71% of the cases, and 29% can be explained by the internal model of management and may be converted into similarity with actions executed by the organization itself.

Esta dissertação possui como objetivo oferecer uma contribuição para o estudo dos controles internos no setor público brasileiro, por meio de comparação entre os aspectos do sistema de controle interno de um órgão público com os conceitos disseminados pelo COSO e literatura correlata. O senso comum, apoiado em inúmeras denúncias veiculadas na mídia sobre superfaturamentos e fraudes ocorridas na Administração Pública, remete à ideia de que os órgãos desse setor não possuem mecanismos suficientes que visem evitar esses desvios de recurso do Erário. A pesquisa foi conduzida por meio de um estudo de caso, tendo como unidade de análise o processo de pagamento de pessoal de uma Organização Militar da Marinha. Para tanto, foi elaborado um instrumento de avaliação do controle interno, baseado no modelo COSO-I adequado à realidade da entidade estudada, para em seguida, com o apoio dessa ferramenta, verificar o nível de harmonização do sistema de controle interno da organização com a estrutura teórica, evidenciando as similaridades e diferenças entre eles. Os resultados apontam para um nível de harmonização de 76,58%. Das diferenças encontradas, 71% das diferenças podem ser explicadas por fatores externos à organização e 29% podem ser explicados pelo modelo interno de gestão, podendo ser convertidos em proximidades com ações executadas na própria organização. / This study aims to offer a contribution to the study of internal controls in the Brazilian public sector, by comparing aspects of public agency`s internal control system with concepts disseminated by COSO and related literature. Common sense, supported by numerous complaints aired in the media about overbillings and frauds in Public Administration, refers to the idea that this sector bodies do not have sufficient mechanisms aimed at preventing diversion of the public purse. This research was conducted as a case study method, having as unit of analysis the process of paying staff of a Brazilian Navy military organization. Therefore, it was designed a tool for internal control evaluation, based on the COSO - I, wich was model adapted to the reality of the studied organization, for then, check the harmonization level of the organizations internal control system with the theoretical structure, highlighting the similarities and differences between them. The results indicate a harmonization level of 76.58%. These founded differences can be explained and by external factors to the organization in 71% of the cases, and 29% can be explained by the internal model of management and may be converted into similarity with actions executed by the organization itself.

Submitted by Fabio Sobreira Campos da Costa (fabio.sobreira@ufpe.br) on 2017-07-28T14:17:30Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 811 bytes, checksum: e39d27027a6cc9cb039ad269a5db8e34 (MD5) Dissertação _2016_ - Cosmo Alves (versão final).pdf: 1791510 bytes, checksum: 88b79efb065d2308e81db5208508b5bf (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-28T14:17:30Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 811 bytes, checksum: e39d27027a6cc9cb039ad269a5db8e34 (MD5) Dissertação _2016_ - Cosmo Alves (versão final).pdf: 1791510 bytes, checksum: 88b79efb065d2308e81db5208508b5bf (MD5) Previous issue date: 2016-02-29 / Controle interno é um processo integrado efetuado pela direção e corpo de funcionários, e é estruturado para enfrentar os riscos e fornecer razoável segurança de que, para a consecução da missão da entidade, os seguintes objetivos gerais serão alcançados: execução ordenada, ética, econômica, eficiente e eficaz das operações; cumprimento das obrigações de accountability; cumprimento das leis e regulamentos aplicáveis; e salvaguarda dos recursos para evitar perdas, mau uso e dano. Como o estabelecido pela AS/NZS 4360 – Standards Australia e Standards New Zealand; o do COSO – Committee of Sponsoring Organizations of The Treadway Commission; o CoCo – Criteria of Control Committee of Canadian Institute of Chartered Accountants e o Turnbull Report. Dentre as metodologias existentes, o framework COSO é um dos mais recomendados por vários estudiosos. Historicamente, estes modelos foram emitidos para as entidades privadas, contudo, recentemente, diversas pesquisas tem se voltado para a análise da aplicabilidade na administração pública. Com vistas à melhoria dos processos de planejamento, gestão e controle, o Tribunal de Contas da União (TCU) vem avaliando os órgãos públicos com base nas premissas e orientações do COSO, sendo um destes trabalhos o Acórdão nº 1.074/2009 que proferiu diversas determinações às instituições integrantes do Poder Judiciário. Com fulcro nesta decisão, os Tribunais, por meio de suas Unidades de Auditoria Interna, passaram a adotar medidas necessárias ao cumprimento do citado Acórdão. Por esta razão, tornou-se imprescindível avaliar se o sistema de controles internos do Tribunal Regional Eleitoral da Paraíba encontra-se adequado aos pilares mestres do framework COSO, o qual foi fundamento para as determinações do TCU. Para orientar a referida avaliação, foi lançado como objetivo geral: verificar o grau de adequabilidade à metodologia COSO ERM do sistema de controles internos do Tribunal Regional Eleitoral da Paraíba. Para tanto, realizou-se uma pesquisa survey com todos os 340 servidores, dos quais 195 responderam. As respostas foram convertidas e examinadas utilizando-se o coeficiente de Jaccard, o qual calcula o grau de semelhança e dessemelhança entre o Modelo referencial COSO e o sistema de controles internos do Tribunal, captado pelo questionário. Os resultados demonstraram baixo nível de adequabilidade para todos os componentes (Ambiente de Controle (15,78%), Definição de Objetivos (14%), Identificação de Eventos (0%), Avaliação de Riscos (8,3%), Resposta aos Riscos (0%), Procedimentos de Controle (7,6%), Informação e Comunicação (18,18%) e (0%) para o Monitoramento) e para todo o sistema (10,55%), o que demonstra, na perspectiva do COSO ERM, fragilidade de controles e da gestão riscos corporativos. / Internal control is an integrated process carried out by the management and personnel, and is structured to address the risks and provide reasonable assurance that, to achieve the organization's mission, the following general objectives will be achieved: orderly execution, ethical, economic, efficient and effective operations; fulfillment of accountability obligations; compliance with applicable laws and regulations; and safeguarding of resources to prevent loss, misuse and damage. For better inter-relate these objectives, various international bodies have issued documents defining theoretical and practical framework for implementation, which are referred to in the literature as models of internal controls, as established by AS / NZS 4360 - Standards Australia and Standards New Zealand; the COSO - Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway The Commission; CoCo - Criteria of Control Committee of the Canadian Institute of Chartered Accountants and the Turnbull Report. Among the existing methodologies, the COSO framework is one of the most recommended by various scholars. Historically, these models have been issued to private entities, however, recently, several studies have focused on the analysis of the applicability of the public administration. In order to improve the planning, management and control, the Tribunal de Contas da União (TCU) has been evaluating public bodies based on assumptions and COSO guidelines, one of them works the Judgment nº. 1,074 / 2009 issued several determinations to the Judiciary member institutions. Fulcrum with this decision, the courts, through its Internal Audit Units have adopted necessary measures to comply with the said judgment. For this reason, it has become essential to assess whether the system of internal controls of the Tribunal Regional Eleitoral da Paraíba is appropriate for teachers pillars of the COSO framework, which was the basis for TCU determinations. To guide this evaluation, was released as a general objective: to verify the degree of appropriateness of the methodology COSO ERM system of internal controls of the Tribunal Regional Eleitoral da Paraíba. To this end, we carried out a survey research on all 340 servers, of which 195 responded. The answers were converted and examined using the coefficient of Jaccard, which calculates the degree of similarity and dissimilarity between the reference model and the COSO internal control system of the Court, captured by the questionnaire. The results showed a low level of fitness for all components (Control Environment (15.78%), Objective Setting (14%), Event Identification (0%), Risk Assessment (8.3%), risk Response (0%) Control activities (7.6%), Information and Communication (18.18%) and (0%) for monitoring) and for the entire system (10.55%), which demonstrates, in view of the COSO ERM, weak controls and enterprise risk management.

<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>Magisteruppsats inom Företagsekonomi</p><p>Titel</p><p>Intern kontroll – En studie av större svenska företags interna kontroll</p><strong><p>Författare</p><p>Henrik Carlsson, Joakim Häggberg</p><strong><p>Handledare</p><p>Hossein Pashang</p><strong><p>Datum</p><p>2009-06-09</p><strong><p>Ämnesord</p><p>Intern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingring</p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund:</p><p>Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.</p><strong><p>Syfte:</p><p>Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.</p><strong><p>Metod:</p><p>I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod. Huvudfokus ligger på djupgående semistrukturerade intervjuer.</p><strong><p>Teoretisk referensram:</p><p>Uppsatsen har sin utgångspunkt i bolagsstyrning och intern kon-troll. Bolagsstyrningen beskrivs med ett fokus på agent-principal förhållandet samt de kost-nader som kan uppstå vid detta förhållande. Vidare beskrivs relevanta lagar och regleringar inom bolagsstyrning och intern kontroll med ett fokus på COSO’s ramverk för hur en in-tern kontroll kan struktureras. Vidare presenteras även kritik mot detta ramverk.</p><strong><p>Empiri:</p><p>I empirin sammanställs den information som samlats in genom de djupgående in-tervjuer som genomförts med Sveriges ledande konsult- och revisionsbyråer, Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt Öhrlings PriceWaterhouseCoopers.</p><strong><p>Analys:</p><p>I analysen matchas och granskas den empiriska datan med den teoretiska referens-ramen. Företagens interna kontroll analyseras utifrån COSO’s ramverk för att på så sätt be-stämma huruvida den interna kontrollen är god eller avvikande.</p><strong><p>Resultat/Slutsats:</p><p>Vår studie visar att det inte finns någon enskild, universell definition av god intern kontroll samt att (intern) kontroll är ett komplext och paradoxalt ämnesområde. Emellertid utgör kontrollmodellen COSO - vilken tar sin utgång i den amerikanska och anglosaxiska synen på bolagsstyrning - en internationell standard vad det gäller hur en god intern kontroll skall utformas. Studien identifierade fem kriterier i COSO’s modell som in-dikerar god intern kontroll. Vi finner att större svenska företag inte når upp till COSO’s kriterier på tre av fem punkter; riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation. Emellertid ser vi att större svenska företag generellt har en god intern kontroll med hänsyn till den goda kontrollmiljön, den svenska företagskulturen, de låga in-citamenten till förskingring samt de kulturella förutsättningar som råder i Sverige. Vi finner att den svenska interna kontrollen är kostnadseffektiv på grund av de höga personalkostna-derna för intern kontroll samt värdemaximerande ur ett företagsperspektiv.</p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p>

Sammanfattning: ”Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll” Datum:  2014-06-11 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,                 Mälardalen Högskola Författare: Patrick Björksved, Martin Huldt Titel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll Handledare : Magnus Linderström Nyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean production Frågeställningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten? -Hur ser varulagerprocessen ut, från beställning till leverans? -Hur arbetar ledningen med implementering av förbättringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna? Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv ansats baserat på kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som därefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller.   Slutsats: Företaget använder flera kontroller i verksamheten utifrån COSO- samt övriga modeller. Exempel på dessa är att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anställda ska arbeta mot samma mål. Författarna finner flera möjliga förbättringsområden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bättre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan.

The thesis focuses on the area of the internal audit in public administratition in the Czech Republic. The theoretical part deals with the audit, the definitions and its development. Furthemore, the code of Ethics, Standards and the system for Public Internal Financial Control (PIFC) are introduced. The main objective of the thesis is to provide a comprehensive picture of the internal audit of the Regional Office of South Bohemian region. The practical part includes the position of the internal audit, its activities in the above mentioned Office of public administration. On one specific example are shown the particular stages of auditing.

Archaeological investigations at Edwards Air Force Base (AFB) have been ongoing for more than 40 years. Yet the findings from the vast majority of those efforts are available only as grey literature that is known only to a relative few. The primary purpose of this thesis was to investigate a late Holocene decline in obsidian frequency reported by researchers working in the Bissell Basin and Rosamond Dry Lake region of Edwards AFB near the turn of the 21st century. A secondary purpose of this thesis was to shine a light on an area of the western Mojave Desert that is not widely known despite more than four decades of research. In order to explore the reported decline in obsidian frequency, I created an obsidian database using data gleaned from nearly 50 cultural resources management reports and supplemented those data with sourcing and hydration information for 39 additional obsidian artifacts. Those data were organized into tables, charts, and histograms to look for patterns that would support or refute the claim that obsidian use decreased significantly after the Gypsum time period (4000 to 1500 Before Present [B.P.]). Two patterns emerged from my analysis. The first was one where the overall abundance of obsidian at Edwards AFB did not decrease during the late Holocene, thus contradicting the conclusions made in the previous research. The second was one where the obsidian abundance shifted among the various regions of the installation. Yet these shifts are nowhere near as significant as the previously reported decline. Therefore, while the total amount of obsidian that entered the archaeological record at Edwards remained relatively stable from 1500 to 100 B.P., the amount of obsidian decreased in certain regions and increased in others. Although not within the scope of my original intent, my research also identified two areas for future research. The first involves an apparent pattern where the number of archaeological sites from which obsidian was recovered gradually decreases during the middle-Holocene even as the overall quantity of obsidian remains essentially unchanged. The second relates to the lack of a well-established hydration rate formula for obsidian recovered from archaeological sites on Edwards AFB. Ultimately, I concluded that the previous findings that obsidian declined during the late Holocene were affected by sampling bias and faulty data organization. Most archaeologists understand that poorly implemented sampling can lead to poorly derived findings and conclusions. What may not be as well understood is that a perfectly appropriate sample where the data are not organized well can also lead to flawed results and conclusions. It is hoped that this thesis will inform archaeologists not only about how the manner in which they organize their data can affect their interpretation of past human behavior, but also about additional research opportunities at Edwards AFB.