In the 1960s and 1970s, Canadian music educator R. Murray Schafer developed the field of soundscape studies, later introducing the “soundwalk”: an empirical method for identifying a soundscape and its components through the activities of walking and close listening. Human activity in a soundscape, or a soundwalk, is known as anthropophony: a category of sounds produced by humans, including language, vocalizations, and musics. In this individual oral presentation, the primary researcher will share her experiences in creating a framework for her Master’s in Appalachian Studies Applied Project at East Tennessee State University. The soundwalk method will be adapted into a series of recorded “soundhikes.” During these hikes, the primary researcher and her participants will engage in a series of interviews in areas designated as state parks and national forests in the Upstate of South Carolina. These oral histories (with English-language translations, when applicable) will be submitted to the Archives of Appalachia, and will be used in the primary researcher’s ongoing research on Appalachian representation in the region’s protected spaces. As these protected spaces have reached nearly one hundred years of existence as “state parks” or “national forests”, the demographics of the people visiting them have changed drastically. The lenses of Critical Race Theory and Feminist Disability Theory will be used to explore these new demographic realties, and to advocate for resources benefitting those who have self-reported any of the following while attempting to enjoy Appalachian nature spaces: barriers to access, feelings of fear, or experiences of rejection. The ultimate goal of the oral history soundhike project, influenced by the principles of Public Sphere Theory, is to feature present-day voices which have not been historically included in Appalachian “nature narratives,” leading to increased representation in the field of Appalachian Studies. Though data collection has not yet begun, it is the hope of the primary researcher that this information will have a pragmatic application. Applicable portions of this project will be submitted to agencies, located in South Carolina’s Upstate region, which have indicated an interest in attracting more diverse stakeholders. The finished project will advocate for more diverse language and cultural resources and programming in protected nature spaces.

I denna studie problematiseras lönearbete som något självklart och för givet taget. Det uppmärksammas och problematiseras relationen mellan arbete och skapande av samhället som i dagsläget kräver att människor arbetar. Materialet består av 28 partiers politiska program och analyseras bland annat med hjälp av diskursanalys. Analysen visar att det bland många partier existerar en slags mall kring hur samhället ska fungera. Arbetet ska till exempel utöver individens försörjning också bidra till skatteintäkter. Dessa kan i sin tur hjälpa arbetslösa tillbaka till ett arbete. På något vis kommer det bland många partier fram ett synsätt där man menar att staten eller samhället måste överleva och där arbete ges en viktig roll. När det gäller synen på människan menar många partier att människor har en skyldighet att jobba för sin försörjning. Det framkommer också synsättet att arbete utgör en källa till friheten för individen. Några partier i undersökningen tar också upp delvis andra idéer när det gäller försörjningen vilket visar att det kan finnas möjligheter att ladda begreppet arbete med andra värderingar.

<p>"On Decolonizing the Mind" is generated at the juncture ofpostcolonial studies, Asian/ American studies, and globalization and transnational studies. Exploring literary imagination as an essential part of the social imaginary—one that not only reflects social realities but also fosters decolonizing imagination—I examine literary texts dealing with postcolonial issues in India, Ireland, and Korea in order to demonstrate how literary texts that revisit and rewrite colonial histories contribute to the on-going project of decolonizing the mind: representing and imagining otherwise. I argue that literary representations of colonial histories serve as an alternative historiography against the established discourses of colonial histories.</p> <p>I offer critical readings ofliterary texts such as Imaginary Maps, Comfort Woman, A Gesture Life, Translations, and Dictee. Mahasweta Devi's Imaginary Maps represents the postcolonial condition of indigenous peoples (particularly women) in India. Devi's text highlights her activism on behalf of indigenous peoples in India and leads us to think about the possibilities and limits of literary representation and imagination in engaging with oppressive social realities and creating viable solutions. The ordeals of "comfort women" during the Pacific War, which have begun to receive global recognition since the early 1990s, is an unresolved postcolonial issue in Korea and in many parts of East and South East Asian regions. Among the growing literature on this controversy, the literary representation of comfort women by North American writers demonstrates that the legacy of comfort women is a transnational issue that demands global justice. Focusing on Nora Okja Keller's Comfort Woman and Chang-rae Lee's A Gesture Life, I analyze how literary representations of comfort women can be an effective medium through which to witness their cultural trauma. My study of Brian Friel's Translations and Theresa Hak Kyung Cha's Dictee tackles the colonial encounter in Irish and Korean histories, focusing on the colonial policies ofimposing colonizers' languages on the colonized. Friel and Cha show different ways in which to find voices of difference, resistance, and subversion in a language not their own.</p> <p>My comparative study aims to make sense of the complicated ways in which national issues (indigenous peoples in India, the comfort women issue in Korea (and East and South East Asia), the postcolonial turmoil in Northern Ireland, and the postcolonial context of the United States) are closely related to global issues (colonialism, imperialism, global capitalism, and globalization). I claim that postcolonialism in the Western academy has focused too much on European colonization, especially British colonialism; we need to take into account the fact that Japan was a powerful colonial power and then to compare the effects of that colonization—and postcolonization—on places like Korea with British colonialism in India, as well as closer to home in Ireland. I hope that my study contributes to the elaboration of a transnational literacy that can offer a responsible form of cultural explanation through which to explore the interrelations between the national and the postcolonial (or the global).</p> / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

This dissertation examines the emergence of a discursive regime, which I call “the Anthropocenic Imaginary,” that invokes, instrumentalizes, and distorts the language of the earth sciences to bolster a neoliberal project of depoliticization. In recent years, the Anthropocene, a proposed geologic epoch, in which humanity figures as a planetary force and the planet exists as a human artifact, has become a frequent subject matter within American art and scholarship. It is now common for texts to refer, implicitly or explicitly, to the Earth’s transformation by humanity. This dissertation wagers that the Anthropocene should be understood not only as a geo-scientific descriptor, but also as a troping device, discursive regime, and cultural imaginary, which frames cultural and scholarly productions in a manner that legitimates the political and economic status quo. I argue that, despite appearing to be the product of studies that address the Earth’s anthropogenic modification, this discursive regime is a symptom of neoliberalism, a political, economic, and cultural ideology that schools subjects into privatized modes of being in order to induce acquiescence to the dominance of economic elites. I demonstrate that the discursive regime of the Anthropocenic Imaginary causes recent works of American scholarship, literature, and photography, which seem as though they should incite activism, to become depoliticized. I suggest that the Anthropocenic Imaginary is characterized by the metabolization of disaster, the transmutation of shocking material into something stultifying. I argue that it is possible to interpret the texts that the Anthropocenic Imaginary instrumentalizes otherwise than as legitimations of the status quo, and to bring to light the intractable disaster these works embody. Within this state of disaster, I suggest that it is possible to uncover a politically generative condition of non-normativity, which suggests that the way things are now cannot be made permanent. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD) / This dissertation responds to the advent within American culture of a range of discourses that posit humanity as a world-altering force and the planet as a human artifact. It seeks to answer the following questions: What is it about the present moment that makes the thought that humans are a terrestrial force appealing? Who benefits from the idea that humans are defined by the capacity to act as world-shapers? Against the scholarly consensus, I propose that this idea is not the product of scientific studies that announce the dawn of the Anthropocene, a geologic epoch characterized by anthropogenic modification of the earth system. Rather, I suggest that it is the effect of a discursive regime that I call “the Anthropocenic Imaginary,” which instrumentalizes the vocabulary of the earth sciences to legitimate the dominance of neoliberalism, a political, economic, and cultural ideology, which exerts a depoliticizing influence upon culture and scholarship.

<P> This dissertation argues that the imagination takes on a new importance in the current moment of "financialization": the expansion of financial power both broadly around the world and deeply into everyday life. I suggest that a dialectic theory of imagination and value is necessary to understand this shift. Following an introduction laying out this problematic, chapter two looks at the career of the Western notions of the imagination up to and including the 191h century, positing that it has been an important aspect of the rise of modernity, capitalism and colonialism, but one whose political salience diminished with the rise of discourses of value. In chapter three I turn to theories of imagination in the twentieth century. But I suggest that none of these theories sufficiently accounts for the economic. In order to do so, I turn in chapter four to the notion of value, arguing that we are better equipped to understand economic value under capitalism when we see its relationship to other social values (ethical, aesthetic, political, etc.). To do so, I revisit Marx's "Labour Theory of Value" and, after narrating the rise and fall of this influential idea, I discuss the work of current social theorists seeking to revivify this concept for new times. In the fifth chapter I delineate how capitalism as a system subordinates social values to economic value and how finance is both the highest articulation and a key moment of this process. I conclude by mapping this theoretical approach through a reading of children's play with Pokemon cards, arguing that financialization demands we revisit questions of structure and agency in cultural studies. </p> / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Denna uppsats ämnar att observera och analysera hur representationen av Alba, den venezuelanska-inmigranten, förändras utifrån hennes migrationsstatus i den satiriska telenovelan (dokusåpan) - och romantisk dramakomedi: Jane The Virgin (2014). Forskningsfrågan är: Vad kan representationen av latinokaraktären som illegal fylla för syfte i Jane the Virgin?  Materialet som har analyserats är nyckelpunkter i Albas narrativ som valts för att illustrera hur huvudsakligen Alba men även hennes omgivning påverkas olika beroende på hennes migrationsstatus. Hennes representation och narrativ visade sig vara negativ så länge hon var illegal, respektive positiv när hon fått sitt amerikanska medborgarskap. Relevanta teorier om telenovelas användes för att tolka denna observation, vilket visade att denna representation kan fylla ett eller flera syften samtidigt. Albas resa kan tolkas som negativt eftersom den grundar sig i stereotyper som vidga gapet mellan vi:et och de:m, eller som hjälpsam för invandrare som bor i USA och använder serier som ett verktyg i sitt assimileringsprocess, eller som utbildande för seriens publik som inte är lika insatt i de illegala invandrares verklighet. Med stöd i Stuart Halls teori om representation är slutsatsen att det inte finns ett rätt eller fel sätt att tolka Albas resa och representation i Jane the Virgin (2014) därmed kan den uppfylla en eller flera olika syften. Dock är det viktigt att vara medveten om hur kontext kan påverka den enskildes tolkning av  produktionen.   Mediaproduktionen har haft som mål att representera det venezuelanska migranten och det venezuelanska köket för att göra reklam till Antojitos en Suecias cateringföretag.

Den här uppsatsen utforskar teman relaterade till lathet, arbete och organisationer genom att genomföra intervjuer med olika individer. Materialet som samlats in genom dessa intervjuer ger insikt i de möjliga konsekvenserna av lathet inom organisationsstrukturer. Studien belyser vikten av att kontextualisera lathet i förhållande till både arbetskultur och organisationsstruktur. Resultaten av intervjuerna tyder på att uppfattningen om lathet varierar beroende på individens position, erfarenheter och bakgrund. Uppsatsen belyser lathetens roll och inverkan, särskilt hur den kan påverka arbetsmoral, effektivitet och teamdynamik inom organisatoriska sammanhang.

Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap kring attityder till och upplevelser av arbetspendling. Uppsatsens frågeställningar är vilka direkta och indirekta svårigheter och utmaningar den enskilde upplever under sin arbetspendling.  Kvalitativ metod har använts och tre personer ur skolans personal har intervjuats. Dessa primärdata har sedan analyserats med hjälp av Hägerstrands (1970) tidsgeografiska modell och Legrain et al. (2015) teori om objektiv och subjektiv stress. Tidigare forskning visar att arbetspendling har betydelse för människors vardag, matchning på arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Arbetspendling kan genom ökad rörlighet skapa möjligheter för individer att hitta ett bättre boende och eller arbete. Arbetspendling kan ha negativa konsekvenser för individens välbefinnande och bidra till stress, trötthet och minskad livskvalité.  Undersökningens resultatet visar att intervjuperson 1, som åker kollektivt har högre kapacitetsrestriktioner än vad intervjuperson 2 och 3 har som åker bil. Intervjuperson 1 har barn i både förskole- och skolåldern och är beroende av dessa verksamheters tider dvs. styrningsrestriktioner. Av intervjusvaren framgår att han är den mest stressade och missnöjda av de intervjuade.  Analysen är att denna stress och missnöje grundar sig i att han inte har kontroll över rummet och över sin tidsanvändning. Av intervjusvar framgår att intervjuperson 1, som åker kollektivt behöver 2x70 minuter till sin överföring per dag. Intervjuperson 2 och 3 behöver 2x20 minuter. Intervjuperson 1 har lämnat över ansvaret för hämtning och lämning till och från dagis, skola och aktiviteter till annan familjemedlem. Både denna studie och tidigare forskning visar att tidtabellbelagda kollektiva transportmedel begränsar möjligheten att ta del av omgivningens utbud.  Uppsatsens slutsatser är: att Intervjuperson 2 och 3 är beredda att ta den ökade kostnaden för att åka bil, då komforten är bättre och livskvalitén högre. Att den lägre nöjdheten hos intervjuperson 1 som åker kollektivt beror på att han har för avsikt att jobba under pendlingstiden. Detta medan de som pendlar med bil inte ställer detta krav på sig själva. Interferensen och inställningen till pendling som arbetstid, samtidigt som förutsättningarna inte riktigt finns där är en källa till stress.  Undersökningens resultat är viktiga för att belysa motsättningen mellan samhällets önskan om ökad rörlighet på arbetsmarknaden, individens behov av att ett hälsosamt och hållbart vardagsliv och strävan efter minskad miljöpåverkan.

No description available.

No description available.