No description available.

No description available.

This ethnography shows how certain aspects of the Pretoria Boeremark can be seen to have symbolic resonances with contemporary South African society. Reflecting both economic and cultural practices since 1994, as well as the ways in which it can be construed as being paradigmatic of Afrikaans whiteness in the post-Apartheid era, and how dissonance within this dominant whiteness can be created in the neo-liberal nature of South African society. Markets are amongst the most ancient forms of commercial exchange as well as, in South Africa today, being at the forefront of a globalised cosmopolitanism. The Pretoria Boeremark straddles this divide, being both a source of household provisioning and a ‘modish’ place to sample culture through food. An exploration of the Boeremark’s history, its location in the changing Pretoria suburb of Silverton and its adoption of “free-market” principles lays the foundation for a descriptive ethnography of the market. This ethnography, constructed from participant observation and interviews with vendors and customers, explores the ways in which commercial and non-commercial exchanges at the market lead to what Carsten’s calls “practices of relatedness” and how these practices serve to construct the market as a, nominally, Afrikaans cultural phenomenon. All these explorations come together to illustrate the Boeremark, based on the entanglement of economic, social and cultural aspects of the market, as a possible microcosm of South African economic and cultural practices. / Mini Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2018. / Anthropology and Archaeology / MA / Unrestricted

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur personer på olika positioner och avdelningar responderar inför en organisationsförändring i Örnsköldsviks kommun 2022. Med ett kulturanalytiskt perspektiv på organisationsförändring granskas material från intervjuer och observationer. Studien visar hur organisationsförändringen som ska företas av tjänstemän leder till engagemang, ambivalens och motstånd. Resultatet visar dessutom på skillnader i synen på verkligheten och ledarnormativitet, samt hur byråkratiska ordningar och identiteter färgar organisationsförändringens processer när skillnader och indelningar mellan positioner (re)produceras och befästs.

2018 lanserade musikstreamingtjänsten Spotify den egna plattformen Spotify for artists som riktar sig till artister och möjliggör självständig distribution av musik till plattformen. Där kan artister ladda upp musik utan mellanhänder som skivbolag. Olika verktyg erbjuds i form av statistik och data och dessa ska enligt Spotify hjälpa artister och bolag att bygga karriärer självständigt i alla delar av musikindustrins produktionsled.Företaget har dock varit föremål för en del kritik, bland annat på grund av sin ekonomiska modell som anklagats för orättvis utdelning av royalties, alltså de pengar artister och bolag tjänar per spelad låt i plattformen. Dessutom har deras beroendeställning till stora skivbolag och deras låtkataloger väckt misstankar om att även innehåll i plattformen premieras ojämlikt. Även den makt som kurerade spellistor och tekniska strukturer som algoritmer har i premieringen av innehåll har varit omdiskuterad och kritiserad.Syftet med denna uppsats är att med ett kritiskt perspektiv undersöka vilken retorisk argumentation Spotify använder i sitt språk i plattformen SFA för att övertyga artister om att de bäst kan bygga sitt artistskap och nå framgång där på ett jämlikt och rättvist sätt. Metoden för att undersöka detta har varit en retorisk argumentationsanalys av olika påståenden i SFA som på något sätt försöker övertyga. Resultaten som framkom från undersökningen visar på att Spotify använder sig av en offensiv argumentation som spelar på starka känslor men som ofta saknar förankring i någon intellektuell appellering, som statistik eller fakta. I analysen vittnar detta i sin tur om att privata intressen döljs med en argumentation som påstår att företaget bidrar till allmännyttan och offentliga värden som jämlikhet och rättvisa.

Research on medical interpreters (MIs) in recent years has informed us of the visible and active participating roles that MIs play in the doctor-interpreter-patient triadic encounter. The use of multi-faceted, authentic data has also allowed both verbal and nonverbal nuances to be studied. However, while empirical studies have shown that physician empathy in medical communication is beneficial to the patient's healthcare outcomes, empathy in medical interpreting, especially the one that is expressed nonverbally, is rarely examined in medical interpreting research, even though MI is the key communication facilitator and in principle shares a communicative goal with the doctor. This study aims to acquire a deeper understanding of how an MI's empathy is constructed nonverbally and perceived by service users, and how it affects interlocutors and the communication process. This research argues that MI empathy in communication is desired and should be incorporated in the training, assessment, and most importantly, in the interpreting practice. Three sets of research questions are thus formed: 1) How do Mis communicate empathy, if any, for and to the patient? 2) How do the other medical interview participants (doctor and patient) and observers (video observers) perceive the empathic performance of the interpreters? Is there any discrepancy? Why? and 3) How do internal and external factors such as an MI's nonverbal sensitivity and personality traits influence empathic performance? The findings are expected to inform medical interpreting training and assessment and to enhance doctors' awareness of the roles of MIs so that a more patient-centred and empathic communication environment can be nurtured.

Syftet med undersökningen är att uppmärksamma ett industriområde i förändring. Detta har gjorts genom att studera hur ett specifikt områdes kulturvärden har planerats att bevaras och vilka byggnader som ska rivas ochgöras om. Fallstudien som genomförts har utgått ifrån studiens frågeställningar och har använt CV-området iÖrebro som utgångspunkt. CV-området har varit en viktig del av Örebro stad och dess identitet i över 120 årmen nu har staden växt sig för stor för att ha industrier i centrum. Området står nu inför en förändring: att gåfrån ett industriområde till ett bostadsområde. Teorierna som använts för att besvara frågeställningarna är centrala inom fältet industriarv. Med en grund iteorin har sedan en diskussion och analys utförts kring diverse texter om industriarvet och CV-området. Dettaför att skapa en större förståelse av hur Örebro kommun och Jernhusen AB tänker kring området och hur devill utveckla det i framtiden. Undersökningen visade att det fanns ett stort fokus på att bevara industriarvet från1900-talets början till 1930-talet i den planerade utvecklingen av CV-området. Slutsatserna visade att Örebrokommun och Jernhusen AB förstår vilken inverkan det nya området kommer att sätta på den redan befintligabebyggelsen och att kulturvärdena kommer att förändras. De båda parterna var medvetna om att rivningar påområdet är oundvikligt men en avvägning har gjorts för att välja de byggnader som upplevs ha minst påverkanpå CV-områdets helhetsuppfattning. / The purpose of the thesis is to understand an industrial heritage in transformation. The questions raised in thethesis are the following: how does the new district propose to preserve the cultural values of the buildings andhow will they be used in the future? How does the demolishing process of choosing a certain building happen?The questions will be answered by the chosen case study: CV. The CV district has been a part of Örebro Citt´s history and identity for more than 120 years but now the city has reached its limit with an industrial district inthe city centre. The district now faces a new challenge in transforming an industrial district into a residentialarea. The theories that have been used in answering the question comes from the field of industrial heritage.The discussion and the analysis have been answered with the help of different literature that covers the districtand the industrial heritage. This creates a better understanding of how Örebro municipality and the propertyowner, Jernhusen AB wants to develop the area in the future. Both parties understand that the cultural valueswill be changed and that the demolishing of buildings will affect the area.

The island state of Singapore in Southeast Asia has a history of film censorship, one of several techniques in state repression it uses as a furtherance of state power. Yet, Singapore's success also depends on being open to global information and cultural flows. Drawing from queer theory, this thesis examines a recent case study of film censorship in Singapore, the 2010 film, The Kids are All Right. The thesis examines laws and regulations in Singapore to understand how films are interpellated into objects of moral danger, and also the reaction of some progressive Singaporeans to the censorship. The thesis also discusses the contradictions between state censorship and the recognition of its circumvention through copyright infringement and piracy. Finally, the thesis makes some suggestions about steps that can be taken to resist against film censorship, as well as directions for future research.

This research was conducted to see why some scholars have decided that Elizabethan prose fiction is no longer of value to a modern audience; this essay will apply narratological analyses and theory to examine Elizabethan prose fiction, noting where and how these works build their stories to involve their readers: differently than we would nowadays. The main subjects within narratology used for the analyses are the narrator, the narratee, focalisation, point of view and perspective. The main result found is that the overt intradiegetic narrator and narratee are the leading players when it comes to involving the reader in Elizabethan prose fiction.

Interacting with user interfaces has becoming something that everyone of all ages is doing whether it be using smart devices like phones and tablets, ordering at fast-food restaurants, watching movies on a plane, etc. With people of all ages interacting with interfaces, designers need to consider what limitations and barriers come with different age groups. This thesis aims to improve how elderly users interact with accessibility features on iPhones. The initial user testing conducted with elderly users discovered that many users are comfortable with their iPhones interface but that they could potentially benefit from accessibility features but are hesitant to explore. These insights were utilized in redesigning the interface for accessibility options on iOS, with the goal of creating a more inviting and user-friendly feature for elderly users. Final user testing showed that elderly users benefited from efficient interactions and instruction guides to make and perceive accessibility changes more effectively. The aim of the redesign was to address the users worries including confusion, hesitancy, and insufficient feedback.