The doll placement technique is a projective instrument which yields objective measures from which inferences may be drawn. Subjects place pairs of dolls to represent social encounters described to them by the experimenter. When the dolls have been placed, the distance between them and the angles at which they stand can serve as a source of information either about the personality of the placer or about the way in which he perceives the relationship between the interactors represented. Most experimental work employing figure placements has used flat felt figures which subjects have mounted on a flannel graph. This method limits an investigator to one dependent variable, the inter-figure distance. However if three dimensional dolls are placed three dependent measures can be derived from a placement, one of distance and two of orientation. It has been demonstrated that a reliable correlation exists between the spatial relations between figures placed by a person and the spatial relationships between real interactors. The theoretical analysis of the determinants of interpersonal distance and orientation in social encounters which has been worked out by students of non-verbal behaviour is therefore able to serve as a basis for the interpretation of the spatial characteristics of doll placements. Previous work with the doll placement technique has concentrated on the distance between dolls. The present study explored the determinants of figure orientations. Firstly an analysis was made of the types of orientation pattern that can occur when two persons are involved in a social encounter. Secondly, an experiment was performed which was designed to explore whether asymmetry in an orientation pattern might act as a cue to determine how individual figures in a pair were perceived. Thirdly, two doll placement studies were performed which were designed to investigate the conditions giving rise to asymmetrical orientation patterns and the determinants of direct and indirect orientations. The confidence or anxiety attributed to an interactor represented by a figure proved to be a major determinant of its spatial position. The results of the study indicate that the use of the angle measures in the analysis of doll placements considerably enhances the value of the technique. It is argued that the doll placement method could be profitably employed both as a clinical instrument and as a research tool for cross-cultural psychology.

<p>Allting har spelats in och filmats i en lokal i Mjölby. Arbetet består av olika transkriptioner av trumsolon från Max Roach och Matt Wilson.</p><p>"Wee See" - Musik: Thelonious Monk. (Matt Wilson drumsolo)</p><p>"Alone Together" - Musik: Arthur Schwartz. Text: Howard Dietz. (Matt Wilson)</p><p>"Stompin' At The Savoy" - Musik: Edgar Sampson. (Max Roach drumsolo)</p><p>"Mop Mop" - Max Roach. (Max Roach drumsolo)</p>

I dagens moderna samhälle finns det kulturarv, traditionella som moderna. Industriella arv är moderna kulturarv, och det är vanligt att de moderna kulturarven har svårare att accepteras i samhället. Det finns en problematik gällande industriella arv i vem som ska förvalta dem, för blir de inte förvaltade så kommer de vara tomma kvarlämningar. Det finns även en komplexitet i att upprätta en balans mellan att bevara och nyttja de industriella arven. För det första måste de bevaras, då de är något historiskt från våra tidigare generationer. För det andra måste de nyttjas för att kunna överleva sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Stripa gruva är ett exempel på ett industriellt arv som ligger i Guldsmedshyttan, Lindesbergs kommun. Syftet med denna studie är att undersöka hur industriella arv, med Stripa gruva som fallstudie, kan bevaras för efterkommande generationer. Fokus ligger på hur industriella arv förvaltas och hur arbetet sker för att uppnå en balans mellan att bevara och nyttja industriella arv i dagens moderna samhälle. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad innebär det att förvalta ett industriellt arv? Vilka problem och möjligheter finns? Hur ser avvägningen ut mellan att bevara ett industriellt arv och verksamheters nyttjande av platser och dess anläggningar? Studien är en fallstudie av Stripa gruva som industriellt arv, den utgår från en kvalitativ ansats i form av intervjustudier med tjänstemän på Länsstyrelsen Örebro och Örebro läns museum, som alla idag arbetar eller tidigare har arbetat med Stripa gruva. Studiens teoretiska ram utgår från dagens kunskapsläge om industriella arv i det moderna samhället. Efter genomförd studie går det att konstatera att förvaltningen av ett industriellt arv kan innebära problem, utmaningar och möjligheter. Det innebär ett ansvar, då en historia ska representeras. Den mest hållbara förvaltaren till ett industriellt arv är kommunen, vilket blev Lindesbergs kommun i fallet med Stripa. Det industriella arvet är kommunens tillgång och kommunen kommer alltid finnas kvar, i jämförelse med ett privat företag som kan gå i konkurs eller säga från sig ansvaret. Stripa gruva behöver bevaras, samtidigt som det behöver nyttjas. I arbetet kan byggnadsminnesförklaringen vara ett verktyg som är relevant att använda, om det uppstår någon problematik. Det gäller även att ha en tydlig vision om vad det industriella arvet ska användas till, i Stripa är visionen att driva ett besöksmål, vilket anses vara relevant med tanke på att kulturen har blivit allt mer integrerad i turismen.

Bebyggelsens täthet i städerna har sedan 1800-talets andra hälft varit en omdiskuterad fråga inom stadsplaneringen både i Sverige och internationellt. Med sina olika åsikter om bebyggelsetätheten har arkitekter och stadsplanerare påverkat planeringen och byggnationen av världens städer. Idag förespråkas en förtätning av städer på många håll och denna utveckling går hand i hand med miljö- och hållbarhetsarbetet med argument om att tätare städer bland annat minskar transportbehovet. Framtidens byggnation av städer förväntas också följa samma linje med förtätning som mål. Städerna blir alltså tätare och tätare, men frågan är då var i städerna som framtidens förtätande byggnation ska ske. För att utreda detta är ett sätt att ta hjälp av den analysmodell som kallas för förtätningsrosen som ger en överblick av förtätningspotentialen i ett utvalt område utifrån temana förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme och förtätningsfrihet. I Sverige finns det flera städer som kan antas ha ett särskilt stort förtätningsbehov varav Örebro är ett exempel utifrån att kommunens befolkningsökning mellan 2010 och 2015 var den femte största i landet mätt i antal personer. Utifrån det antagna förtätningsbehovet i Örebro är syftet med denna studie att med förtätningsrosen som metod ta fram ett möjligt underlag för stadsplaneringen och undersöka vilken potential det finns för förtätning i två av Örebros områden, närmare bestämt i Norrby och Tybble. Att testa förtätningsrosens användbarhet i en stad av Örebros storlek utgör ett delsyfte eftersom analysmodellen ursprungligen togs fram för att användas i Stockholm. Studien visar att förtätningsrosen, efter vissa modifieringar, är användbar i en stad som Örebro med slutsatsen att det i de båda analyserade områdena finns potential för förtätning, men att den är större i Norrby än i Tybble.

Graduate

This study looks at the discourse of four books that use neuroplasticity as a basis for their project of self-improvement. By using the genealogical techniques developed by Michel Foucault this study focuses upon the process of subjectivization and the techniques employed by the discourse. In particular it focuses upon the relationship between the mind and brain that is formed by the discourse.

M.A. (Clinical Psychology) / The present study, in an attempt to provide conceptual clarification of issues surrounding cross-cultural psychotherapy in South Africa, explores a variety of problems which may arise in the practice of psychotherapy in this context. This involves an examination of the implications of a notion of culture for the broader socio-political context in this country. Interviews were conducted with qualified clinical psychologists who work in contexts where they are engaged in psychotherapy with people from different cultural backgrounds in order to obtain qualitative data regarding their perceptions and conceptualisations of cross-cultural psychotherapy. It was found that themes similar to those elicited from a review of the relevant literature were discussed by the psychologists that were interviewed. These themes are conceptualised as a dialectic which is then explored using the framework of cybernetic complementarities. A conceptual clarification of cross cultural-psychotherapy is presented in an attempt to resolve this dialectic. Recommendations for further research in this context are made.

No description available.

The International Affective Picture System (IAPS) was developed in an attempt to provide a standardised tool to elicit and measure emotions for research purposes. The IAPS is unique, in that it is completely pictorially based. An emotional response is stimulated by the pictures, which are then used to measure the emotional response. This has obvious benefits in South Africa. The overall aim of this study was to conduct a cross-cultural exploration of the IAPS, with a sample of South African university students, in order to come to an initial understanding of the measure’s performance within the South African context. A quantitative methodology was used, in order to reach the research aim and objectives. The overall research approach was exploratory and descriptive in nature and the actual data gathering consisted of a single measurement instance. The procedure for this study was based on that used by the developers of the IAPS to norm the instrument. Convenience sampling was used, resulting in a total sample of 169 participants, 31 male, and 136 female. For analysis purposes, participants were grouped according to a race and language combination, thus operationalising ethnicity. This resulted in four primary ethnic groupings. In summary, it was found that a large number of items seem to travel well in terms of equivalence. The correlations achieved and affective space plot are consistent with that outlined in the IAPS instruction manual, and are similar to international studies using the same procedure. However, when items were examined in greater detail, statistically significant differences raised concerns about the level of equivalence and suggested that not all items travel equally well. Similarly, although many items were statistically similar between the South African ethnic groups, differences were also found on specific items.

The underlying assumptions of Western counselling and psychotherapy are based on Western European values such as individualism and autonomy. How applicable then are the goals and practices of Western counselling and psychotherapy when applied to non-Western cultures? This research study interviews eight Western-trained Chinese counsellors/psychotherapists who have experience with counselling both Western European clients and Chinese clients. It was found that the establishment of rapport using traditional Western counselling theories has varying amounts of success depending on (a.) the familiarity of the client to Western values, (b.) the familiarity of the counsellor/psychotherapist with Chinese values, (c.) the awareness to not apply knowledge of a client's culture in a stereotypical way, and (d.) the willingness of the counsellor/psychotherapist to be open, flexible, and patient in negotiating a process that fits comfortably with BOTH the particular counsellor/psychotherapist's cultural bias and the particular client's cultural bias. / Education, Faculty of / Educational and Counselling Psychology, and Special Education (ECPS), Department of / Graduate