Inaug.-diss.--Bonn. / Lebenslauf.

Le premier volet du mémoire présente Dans le vide , un recueil de huit brèves nouvelles impressionnistes qui mettent en scènes des situations ou des personnages étonnants et privilégient une narration sur le mode implicite. Suit le volet théorique, une étude ayant comme point de départ le silence et les non-dits. En se basant sur les théories de la nouvelle récente qui souligne le caractère elliptique du genre, l'analyse du recueil Qui a tué Magellan ? et autres nouvelles de Mélanie Vincelette dégage des constructions narratives fréquentes dans une esthétique de l'évocation. On remarque un resserrement de la narration autour d'éléments du récit sur lesquels le narrateur insiste par le biais d'énumérations de détails ou de répétitions. On note que l'écriture concentre les fonctions de narration, de description et d'expression dans les mêmes phrases, les mêmes mots ou les mêmes détails. Dans le recueil de Vincelette, ce choix esthétique pourrait refléter l'incommunicabilité. À quoi bon s'exprimer explicitement quand la communication est vouée à l'échec et les gens à la solitude? Un retour sur Dans le vide clôt le mémoire en retraçant l'origine des nouvelles et l'intention derrière chacune de celles-ci. Une mise en parallèle entre l'écriture de l'auteure et celle de Vincelette évalue l'efficacité du travail de création.

No description available.

Problembakgrund: Behovet av affärsetik är utbrett i affärsvärlden. Flertalet händelser som skakat affärsvärlden är skandalerna om Lehman Brothers, WorldCom, Enron och Arthur Andersen, som skett kring millennieskiftet. Efter dessa skandaler har affärsetik uppmärksammats i stor utsträckning och flertalet företag använder sig av policys kring etiskt beteende. Affärsetiskt agerande är delvis lagstiftat men enskilda individers beslut är avgörande. Vårt intresse för affärsetik kommer från rekryteringsprocesser som vi själva genomgått och som innehöll tydliga inslag av affärsetik. Genom dessa processer har vi fått uppfattningen om att arbetsgivare, där vi ansökt om arbete, söker individer med hög etisk resonemangsförmåga. Problemformulering: Problembakgrunden har lett till följande problemformulering med efterföljande delfråga. ● Baserat på DIT-testet, hur resonerar svenska civilekonomstudenter etiskt? ● Går det att påvisa skillnader på etisk resonemangsförmåga, uppmätt med DIT-testet, mellan studenterna på de olika inriktningarna på civilekonomprogrammet vid Umeå universitet? Syfte: Kopplingen mellan studenter och affärsvärlden har bidragit till studiens syfte, vilket är att skapa förståelse för hur svenska civilekonomstudenter resonerar etiskt. Kunskapen kan användas av framtida arbetsgivare vid rekrytering, medan universitet kan utnyttja kunskapen vid planering av kursplaner och etisk utbildning. Civilekonomerna själva ges en bild av hur de resonerar etiskt. I övrigt förs en dialog kring eventuella geografiska och kulturella skillnader mellan svenska civilekonomstudenter och övriga jämförda länders ekonomistudenter. Syftet är även att diskutera ytterligare påverkansfaktorer av etisk resonemangsförmåga såsom kön, ålder och utbildningsnivå. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats och undersöker civilekonomstudenter på Umeå universitets etiska resonemangsförmåga. Mätinstrumentet som används är ett test med ett antal frågor utformade av James Rest, benämnt DIT-testet. DIT-testet distribueras i form av en anonym webbenkät. Enkäten skickas ut till samtliga civilekonomstudenter på Umeå universitet och ursprungstanken var att uttala oss om populationen Sveriges civilekonomstudenter. Enkäten sänds ut till 165 studenter och totalt besvarade 59 stycken på enkäten. Av dessa svar var 42 svar användbara, efter det interna bortfallet borträknats. Med tanke på antalet respondenter och svårigheten att säkerställa likheten mellan studieorter som erbjuder civilekonomprogram, blir resultatet en studie som generaliseras till Umeå universitet där vi ser likheter till Sveriges övriga civilekonomprogram. Enkäten sammanställs utifrån en rättningsmall, varifrån en etisk profil utläses. Resultatet analyseras med hjälp av Minitab, Excel och SPSS. Teori: Teorikapitlet består av en genomgång av tidigare studier gjorda med DIT-testet som mätinstrument. Tyngden har lagts vid studier gjorda på ekonomistudenter från olika delar av världen. Rests DIT-test bygger på Lawrence Kohlbergs studie om moralisk utveckling, vilken innehåller tre nivåer; den premoraliska, den konventionella och den principiella nivån. Vidare bygger studien på redovisningsteori av bland andra Riahi-Belkaoui som beskriver hur kvantitativ finansiell information bör tillhandahållas för att vara användbar vid ekonomiskt beslutstagande samt det faktum att redovisningsteori på internationell nivå innehåller skillnader. Avslutningsvis används Hofstedes teori om kulturella skillnader. Teorin innehåller fem dimensioner som har inverkan på kulturella skillnader. Här omnämns “avstånd till makt”, “osäkerhetsundvikande “individualism mot kollektivism”, “manligt mot kvinnligt” och “långeller kortsiktig framtidssyn” som de fem dimensionerna. Empiri och slutsats: Det empiriska resultatet visar att civilekonomstudenterna uppnår ett DITvärde på 32,65. DIT-värdet på 32,65 är i linje med de jämförda länderna Irland, Australien, Kina, Malaysia och Amerika. Att DIT-värden inte skiljer sig mer åt länder emellan förklarar vi med hjälp av globalisering, lagstiftningens utformning och det faktum att frågorna i DITtestet rör livets stora frågor som liv och död, där vi tänker att värderingar tenderar att vara lika över nationsgränser. Vidare visar studien att männens DIT-värde i genomsnitt är 28,56, medan kvinnornas genomsnittliga DIT-värde är något högre på 36,03. Skillnaden mellan kön har empiriskt stöd. I studien undersöks även programinriktningarna vid civilekonomprogrammet, varvid ingen signifikant skillnad framgår. Även ålder har analyserats och här finns inget signifikant stöd för skillnad i medelvärden, men vi kan utläsa en tendens att individer med en högre ålder, når en högre etisk resonemangsförmåga. Övriga påverkansfaktorer diskuteras, däribland utbildningsnivå och personlighet.

The Financial Crisis of 2007-2010 is the latest of a cycle of scandals that involved questionable ethics in accountants. The costs were extraordinarily large this time. Once again there is a focus on the ethical training of the future accounting professionals, accounting instructors, and business leaders. Traditional methods have not been successful. Service-learning is presented as an alternative. In this study, community service hours are used as a proxy for the "service" component of service-learning. This research extends the research of Weber and Glyptis (2000) by examining the relationship between community service hours and ethical reasoning capabilities. Since the most community service studies in business education have been descriptive rather than empirical (Sneider, Gillmor, & Rabinowicz, 2011), this study also adds to the paucity of empirical data on the impact of community service on students. Their research provided evidence that students participating in community service activities scored higher DIT scores than students who did not. This study explores the relationship between DIT scores and hours of community service, hours of accounting-related community service hours, age, gender, number of accounting courses, and ethics education. The study found a strong relationship between the variables, community service hours, accounting-related community service hours, and DIT scores. There was also a relationship between DIT scores and gender as well as previous ethics education. No relationship was found between DIT scores and age and the number of accounting courses taken. The Defining Issues Test (DIT) was used to measure the ethical reasoning capabilities of 233 accounting students in several colleges in the state of Georgia.

No description available.

No description available.

Th. doct.--art--New York--Columbia university, 1995. / Bibliogr. p. 231-247.

Bakgrund: Under flera års tid har digitaliseringen och utvecklingen av digitala redovisningsinnovationer tagit stora framsteg. Behovet att följa med i den digitala utvecklingen har påvisats vara en avgörande faktor för att förbli konkurrenskraftig på marknaden. Under Covid-19 pandemin har studier påvisat att flera mikroföretag inom SME-segmentet har bristande digitala redovisningsprocesser. Men förklaringen om varför det fortfarande finns flera företag som inte utvecklat sina redovisningsprocesser mot det digitala arbetssättet saknades i tidigare studier, vilket blev studiens syfte att fylla. För att behandla studiens empiriska material som samlats användes en teoretisk referensram innehållande nyckeltal, Diffusion of Innovation Theory, redovisning, innovationer och digitalisering. Den insamlade empirin ställdes därefter mot den teoretiska referensramen i analysen som i sin tur ledde fram till ett slutresultat. Syfte: Syftet med studien är att förklara varför företagsledare i mikroföretag ännu inte har digitala redovisningsprocesser implementerade i sina företag. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur företagsledare beslutar huruvida digitala redovisningsinnovationer ska anskaffas eller inte. Metod: Studien har baserats på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes. Alla intervjuer genomfördes över digitala hjälpmedel. Alla respondenter är företagsledare i mikroföretag inom SME-segmentet och var tillgängliga inom Stockholms- och Göteborgsområdet. Resultat och slutsats: Studien visar att redovisningsinnovationens egenskaper har en viss roll i företagsledarens beslut till acceptans eller avslag. Dock påvisar studien också att flera faktorer utanför innovationens egenskaper är avgörande vid beslutsfattande, då företagsledarens digitala kunskap och det socialt inflytanded hade större påverkan. / Background: For several years, digitalisation and the development of digital accounting innovations have made great progress. The need to keep up with digital developments has been shown to be a crucial factor in remaining competitive in the market. During the Covid-19 pandemic, studies have shown that several micro-enterprises within the SME segment have a lack of digital accounting processes. However, the explanation of why there are still several companies that have not developed their accounting processes against the digital way of working was missing from previous studies, which became the aim of the study. To process the study's empirical materials collected, a theoretical frame of reference containing key figures, Diffusion of Innovation Theory, accounting, innovations and digitalisation was used. The entangled empirical data were then set against the theoretical frame of reference in the analysis, which in turn led to a final result. Purpose: The purpose of this study is to explain why business leaders in micro-enterprises within SME do not yet have a digital accounting process implemented at their companies. Thus, the study aims to increase understanding of how business leaders decide whether to acquire digital accounting innovations. Method: The study was based on a qualitative method where six interviews were conducted over digital aids. All respondents are business leaders in micro-enterprises within the SME-segment and were available in the Stockholm and Gothenburg area. Results and conclusion: The study shows that the characteristics of accounting innovations have a certain role in the business leaders decision to accept or reject. However, the study shows that several factors outside the characteristics of innovations are crucial in decision making. The business leader´s digital knowledge and social influence had a greater impact.

<p>The initial goal of this report was to implement and compare cosine modulated filter banks. Because of time limitations, focus shifted towards the implementation. Filter banks and multirate systems are important in a vast range of signal processing systems. When implementing a design, there are several considerations to be taken into account. Some examples are word length, number systems and type of components. The filter banks were implemented using a custom made software, especially designed to generate configurable gate level code. The generated code was then synthesized and the results were compared. Some of the results were a bit curious. For example, considerable effort was put into implementing graph multipliers, as these were expected to be smaller and faster than their CSDC (Canonic Signed Digit Code) counterparts. However, with one exception, they turned out to generate larger designs. Another conclusion drawn is that the choice of FPGA is important. There are several things left to investigate, though. For example, a more thorough comparison between CSDC and graph multipliers should be carried out, and other DCT (Discrete Cosine Transform) implementations should be investigated.</p>