Die Stadt Waldenburg in Sachsen zählt zu den bedeutenden deutschen Töpferzentren des Mittelalters und der frühen Neuzeit. Mittels Spurenelementbestimmung an ausgewählten Steinzeugobjekten konnte eine signifikante Waldenburger Gruppe mit spezifischem Elementmuster ermittelt werden. Die Analysen der Strontiumisotopenverhältnisse von Waldenburger Steinzeug ergaben außerdem eine Isotopensignatur. Als Tonlieferant lässt sich die Lagerstätte im 10 km nördlich von Waldenburg gelegenen Frohnsdorf lokalisieren, deren Tone chemisch mit den Waldenburger Steinzeugproben übereinstimmen. Zuordnungen von Funden, die aus Polen und Estland, sowie verschiedenen Orten in Deutschland stammen, belegen den weitreichenden Handel von Waldenburger Steinzeug besonders im 14./15. Jahrhundert. Aufgrund spezifischer typologischer Merkmale kann von einer eigenständigen Entwicklung Waldenburgs im 14. Jahrhundert ausgegangen werden. Die gegenwärtig frühesten Funde repräsentieren ein bereits voll entwickeltes, magerungsloses Steinzeug, welches mit einer Salzglasur ausgestattet wurde.

<p>I Stormän, bönder och landbor undersöks jordägofördelningen under 1500-talets första hälft i Kalmar län och på Öland. Utifrån kamerala förteckningar från denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frälsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord.</p><p>Med detta som utgångspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken är tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar län och Ölands härader och socknar beträffande jordägofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framträtt i den första delen.</p><p>Tidigare forskning inom området fungerar som en teoretisk utgångspunkt eller ram för uppsatsen, och då kanske främst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska områden utifrån de mönster i jordägofördelningen som framträtt. Dessa tolkas därefter med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som inledningsvis redogjorts för. Även lokala faktorer med relevans för sammanhanget vägs in, exempelvis topografi och tidig bebyggelsestruktur i området. Därigenom framkommer uppsatsens kvalitativa resultat i form av ovan nämnda förklaringsmodeller, en för var och ett av de 6 områdena.</p><p>I uppsatsens avslutande del presenteras resultaten från uppsatsen tematiskt utifrån de olika jordnaturerna. Samtidigt ställs uppsatsens resultat i relation med de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som finns inom området i en avslutande diskussion. Uppsatsens resultat både bekräftar vissa tidigare formulerade teorier, samtidigt som det motsäger andra teorier. Därför skulle studien kunna fungera som exempel eller på annat sätt styrka eller bestrida den tidigare, men även kommande forskning inom jordägofördelningen under medeltid eller tidigmodern tid.</p>

Eine der beliebtesten Schmuckformen in der deutschen Buchmalerei sind die Feldinitialen mit „Akanthusrankenausläufern“. Das sind so genannte Initialbuchstaben, die mit floralen Ornamenten, meistens Blattformen oder Ranken, versehen sind. Neben dieser Ausführung winden sich von den Buchstaben oder Initialfeldern Ranken hinweg, welche sich über die Ränder der Seiten oder zwischen den Schriftspalten entlang ziehen. Diese sind dann häufig mit weiteren floralen und vor allem bildlichen Motiven besetzt, wie zum Beispiel mit Blüten, Vögeln oder menschlichen Figuren.

The Old Testament story of Joseph is common to the Christians, Muslims, and Jews of medieval Spain, and each group drew upon its own and other exegetical traditions to produce literary versions of the biblical tale. After the expulsion of the latter two groups, several Hispanic playwrights, including such notable figures as Lope de Vega, Pedro Calderón de la Barca, and Sor Juana Inés de la Cruz, continued to produce theatrical versions of the Josephine legend throughout the Golden Age. Most of these plays attained a great deal of popularity. In spite of the importance of these works in early Spanish culture, recent scholarship has paid comparatively little attention to them. The present study is meant to remedy that situation. By drawing upon the theoretical concepts of Edward Said, Amin Maalouf, Jonathan Z. Smith, and others regarding identity and Otherness, I demonstrate how each adaptation of the story constructs or evaluates religious and national identity. Medieval prose and poetic adaptations written by representatives of each of the three monotheistic faiths reveal an attempt to maintain the boundaries of religious identity within a multicultural context. Sixteenth-century theatrical versions deal with the post-expulsion identity crisis by proposing a more inclusive attitude towards New Christians. Finally, under the Baroque influence of the late seventeenth century, adaptations of the Joseph story become increasingly metatheatrical. This literary self-reflection serves to interrogate the nature of identity and reveal its constructedness. Given the importance of identity issues in current scholarship, this analysis suggests the need for increased critical attention to be paid to the Spanish Josephine tradition. / text

Not available / text

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.