Sammanfattning Bakgrund: E- handeln av livsmedel visar på en ökande trend och svenskhandels rapport från 2012 visade en ökning på 40 % 2011. Detta medför nya affärsmöjligheter för livsmedelshandlarna och en av butikerna som implementerat e- handel är ICA- Rottne. Tidigare studier visar att kunderna efterfrågar korta leveranstider vilket kan vara svårt att möta. ICA- Rottne styr i nuläget sina leveranstider utifrån givna beställningsstopp och leveransintervaller.   Syfte: Syftet med studien är att kartlägga processen från orderläggning till leverans. Syftet är dessutom att identifiera det maximala orderantalet ICA- Rottne kan färdigställa givet den nuvarande kapaciteten. Vidare är syftet att identifiera kapacitetsbrytpunkter med avseende på parametrarna antal orders och tid för beställningsstopp.   Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ metod. Studien utgår från ett deduktivt angreppsätt och empiri har samlats in genom observationer samt intervjuer med tre respondenter. För att besvara syftet med studien har en processkartläggning över e- handelsprocessen gjorts samt simuleringar av parametrarna antal orders och tid för beställningsstopp. Slutsats: E- handelsprocessen består av aktiviteterna ordermottagning, plockning, packning, lager, ruttplanering och distribution. I nuläget, givet dagens kapacitet, kan två heltidsanställda färdigställa 34 orders per dag.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. Linköping : Univ.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. Regressionsanalyser visade på att 18 procent av variationen i inre och yttre faktorer kan förklaras av personlighetsegenskaper. Den visade även på signifikanta samband mellan inre faktorer och personlighetsegenskaperna öppenhet och målmedvetenhet. Ytterligare ett signifikant samband fanns mellan yttre faktorer och personlighetsegenskaperna vänlighet och känslomässig instabilitet. Författarna drar slutsatsen att studiens resultat kan fungera som ett underlag för dagligvaruhandeln i deras beslut gällande motivationshöjande investeringar.</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. Regressionsanalyser visade på att 18 procent av variationen i inre och yttre faktorer kan förklaras av personlighetsegenskaper. Den visade även på signifikanta samband mellan inre faktorer och personlighetsegenskaperna öppenhet och målmedvetenhet. Ytterligare ett signifikant samband fanns mellan yttre faktorer och personlighetsegenskaperna vänlighet och känslomässig instabilitet. Författarna drar slutsatsen att studiens resultat kan fungera som ett underlag för dagligvaruhandeln i deras beslut gällande motivationshöjande investeringar.

Studien har genom att undersöka tidigare forskning angående de effekter som uppstår vid externa handelsetableringar och dess påverkan på den befintliga handeln genom en fallstudie analyserat det möjliga utfallet av de externa etableringarna vid Medskog i Hudiksvall. Detta har utförts genom en sekundäranalys av den tidigare forskningen samt fyra stycken intervjuer. Intervjuerna har delvis redogjort för den historiska bakgrunden men också berört hur olika parter i frågan anser att externa etableringar vid Medskog bidrar till utvecklingen av handeln i Hudiksvall. Detta innebär att de intervjupersoner som valts representerar olika aktörer under händelseförloppet. Det resultat som detta har genererat i är att de överspillningseffekter som uppstår blir mindre då etableringarna inte är sammankopplade med cityhandeln. Det kommer även att uppstå en del substitutionseffekter men dessa tros inte vara allt för märkbara då de externa etableringarna kommer att komplettera den befintliga handeln snarare än att konkurrera med den. De externa etableringarna kommer även att genom en förbättrad tillgänglighet för de via Europaväg 4 förbipasserande bilister nyttja en köpkraft som tidigare inte var åtkomlig.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet. Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta. När Lean används skapas möjligheter för en organisation att uppnå resultat som tillfredsställer medarbetare, kunder, ägare och övriga intressenter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva Coop Extras varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror, att identifiera problem inom varuhantering och lagerstyrning samt analysera om det gick att effektivisera dessa med hjälp av Lean. Därmed blev syftet också att föreslå användning av olika Lean-verktyg som var lämpliga att lösa Coop Extras problem med varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Metod: En kvalitativ fallstudiedesign genomfördes med både användning av den kvalitativa och kvantitativa metoden. Empirin samlades in genom semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer samt informationsdata från Coop Extras datasystem. Teorin byggdes av litteratur, artiklar, tidigare studier på området samt Internetkällor. Slutsats: Effekten av de föreslagna Lean-verktygen på Coop Extras problem skapade förutsättningar för att mer tid kunde ha frigjorts till att arbeta med avdelningen kolonial och att kostnaderna kunde ha minskats i form av lägre kapitalbindning. Sammanfattningsvis visas att Lean kunde ha resultatpåverkan på de varugrupper som studerades på Coop Extra genom de föreslagna Lean-verktygen.

<p>Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer har</p><p>varit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nya</p><p>utländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till att</p><p>de stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sina</p><p>positioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhet</p><p>och utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nya</p><p>konkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång.</p>

<p>Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, så är även fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sätt att utveckla branschen står alltid på dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) är nästa generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det är därför viktigt att tekniken börjar implementeras och användas. Svenska Retursystem är ett företag som tillhandahåller returlådor till den Svenska livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera användandet av lådorna så har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlådor skulle ha på användandet. Även identifiering av vilka ekonomiska konsekvenser som skulle uppstå är av intresse. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka effekter som finns med införandet av RFID i SRS returlådor. Teorin som använts i uppsatsen har varit Johnsson och Mattsons (2005) effektivitetsvariabler som ska utröna om effektiviteten i Supply Chain kan höjas med hjälp av RFID. Studien har genomförts med en inledande litteraturstudie som har följts av intervjuer och observationer. Slutsatsen har varit att de främsta effekterna med RFID skulle vara att det minskar det fysiska och administrativa svinnet, tiden det tar att räkna lådorna skulle elimineras, det administrativa arbetet skulle minska och en högre spårning av lådorna vilket ger i sin tur att högre omsättningshastighet av lådorna skulle vara möjlig.</p>

Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, så är även fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sätt att utveckla branschen står alltid på dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) är nästa generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det är därför viktigt att tekniken börjar implementeras och användas. Svenska Retursystem är ett företag som tillhandahåller returlådor till den Svenska livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera användandet av lådorna så har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlådor skulle ha på användandet. Även identifiering av vilka ekonomiska konsekvenser som skulle uppstå är av intresse. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka effekter som finns med införandet av RFID i SRS returlådor. Teorin som använts i uppsatsen har varit Johnsson och Mattsons (2005) effektivitetsvariabler som ska utröna om effektiviteten i Supply Chain kan höjas med hjälp av RFID. Studien har genomförts med en inledande litteraturstudie som har följts av intervjuer och observationer. Slutsatsen har varit att de främsta effekterna med RFID skulle vara att det minskar det fysiska och administrativa svinnet, tiden det tar att räkna lådorna skulle elimineras, det administrativa arbetet skulle minska och en högre spårning av lådorna vilket ger i sin tur att högre omsättningshastighet av lådorna skulle vara möjlig.