<p>Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner.</p><p>Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen. Det är genom denna prognosmetod som prognostiseringen sker. Genom denna prognos avser vi att bidra med rekommendationer till de ansvariga för respektive kommuns detaljhandelsutveckling.</p><p>Denna studie utgår ifrån den kvalitativa forskningsansatsen, där vi väver samman kvalitativ data med sekundär kvantitativ data för att genomföra en ny prognostisering för år 2020. Vidare har vi arbetat iterativt mellan att ta fram prognosmetoden och genomföra prognostiseringen.</p><p>Vi ser att en generell ökning inom detaljhandelns försäljningsutveckling för respektive kommun kommer att ske. Dock finns det stora skillnader i och med att Kalmar kommun drar till sig en stor del av köpkraften.</p>

Att ha lojala kunder är något att sträva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda på det genom att intervjua tio olika svenska personer för att få deras syn på lojalitet som fenomen och vad det innebär att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen är att kundlojalitet är en relevant term men när det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, även om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affären låg på i förhållande till deras eget boende. En av de viktigaste slutsatserna är även att det är genom ditt handlande(beteende) du visar din lojalitet inom dagligvaruhandeln. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Bakgrund: Livsmedelsförsäljningen online befinner sig i den mest expansiva fasen i branschens historia. Det är svårt att hitta en prisnivå som täcker de tillkommande kostnaderna som onlinehandeln medför och som kunderna är villiga att betala. Den decentraliserade styrningen och det självständiga ägandet som ICA innehar står i konflikt med hur en effektiv e-handel bedrivs. Det råder således många frågetecken kring hur onlinehandeln för dagligvaror ska bli ekonomiskt hållbar. Syfte: Studien syftar till att genom en fallstudie undersöka och förklara upplevda möjligheter och utmaningar som har uppstått vid implementeringen av e- handeln inom dagligvaruhandeln. Vidare syftar studien till att undersöka och förklara hur den decentraliserade styrningen har påverkat upplevda möjligheter och utmaningar samt hur organisationen arbetar för att skapa en ekonomiskt hållbar affärsmodell. Genomförande: Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär där empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från ICA-butiker och ICA Sverige. Den abduktiva ansatsen har möjliggjort en djupare förståelse av fenomenet då empirin och teorin har utvecklats och bearbetats under studiens gång. Slutsats: Studiens resultat visar på flertalet möjligheter och utmaningar som är relaterade till organisation, internt nätverk samt kundrelation. Möjligheter som har uppstått är bland annat; nya marknadsandelar, ökad kundkännedom samt ökat kundvärde. Utmaningar som har uppstått är bland annat; ökad konkurrens, prissättningsproblematik, ineffektiv plockningsprocess och en enhetlig bild av företaget. Vissa av dessa är specifikt relaterade till den decentraliserade styrningen och franchiseägandet och andra är oberoende av organisations- och distributionsstruktur. En ekonomiskt hållbar affärsmodell skapas genom bland annat; motiverade medarbetare; nyttjande av lastbilens fulla kapacitet samt en framåtanda som genomsyrar hela organisationen. / Background: Online grocery shopping is in its most expansive phase in history. It is difficult to find a price level that covers the additional costs related to e-commerce and the customer’s willingness to pay. The decentralised control and the franchise ownership ICA possesses is in conflict with an effective e- commerce. Therefore, there are several questions about how e-commerce for groceries can be economic sustainable. Purpose: The purpose of this study is to examine and explain perceived opportunities and challenges that have emerged by the implementation of e-commerce. Furthermore, the study aims to examine and explain how the decentralised control has affected perceived opportunities and challenges and how the organisation works with creating an economic sustainable business model. Completion: This is a case study based on a qualitative method and the data has been gathered through semi structured interviews with representatives from ICA stores and ICA Sverige. The abductive research approach has enabled a deeper understanding of the phenomenon by allowing the data and theory to adapt during the process. Conclusion: The result of the study displays several opportunities and challenges related to organisation, internal network and customer relationship. Opportunities that have emerged are for example; new market shares, increased customer knowledge and increased customer value. Challenges that have emerged are for example; increased competition, pricing problems, ineffective picking process and a homogenous picture of the company. Some of these challenges are specifically related to the decentralised control and the franchise ownership while other are neither affected by the organisation- nor distribution structure. An economic sustainable business model is created by, for example, motivated employees, usage of the truck’s full capacity and a forward thinking that influences the entire organisation.

<p>More relevant price comparisons between groceries are possible. This study points out</p><p>one possible path through an example. The purpose of this approach is to develop a</p><p>model in a realistic context. The main assumption behind the proposed model is that</p><p>price always has to be compared to quality. The model (algorithm) starts with a basket</p><p>with the cheapest goods. The next step is to substitute goods with more priceworthy</p><p>alternatives. Priceworthy are defined as quality points divided by the cost of substitution.</p><p>The quality aspects that are considered should be both imortant and hard to</p><p>estimate for the target group of the price comparison. Some quality aspects are generally</p><p>not payed as much attention to as they could. Three examples are taste, content and</p><p>company sustainablity rating.</p><p>The main purpose of this study is to investigate how to achieve higher consumer</p><p>relevance when designing price comparisons of groceries. What are the important</p><p>factors? The study deals with the concepts of perceived quality and relevance in this</p><p>particular case. Methods have included studies of literature and previous price</p><p>comparisons, followed by interviews with qualified people within the grocery branch.</p>

<p>Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. </p><p>Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation. </p><p>Genomförande: Undersökningen baseras på intervjuer med representanter från ICA, Coop, Axfood, BergendahlsGruppen och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Artiklar och Konkurrensverkets rapporter har i form av sekundärdata kompletterat intervjumaterialet. </p><p>Resultat: Fortsatta konkurrensförändringar inom svensk dagligvaruhandel kommer äga rum genom konsolidering, internationalisering, nya aktörer, branschblandningar och samarbeten över branscher. Dessa framtida utvecklingsvägar är inte uteslutande från varandra. Möjliga utvecklingar har även gemensamma drag då vi urskiljer att branschens framtida konkurrenssituation karaktäriseras av allt mer sammanknutna och flerdimensionella förhållanden än för närvarande.</p>

<p>ICA is the largest general dealer in the Swedish market as well as the largest supplier to the independent ICA-dealers. The principal and one of the biggest stakeholders of this thesis is the department Supply Chain Development who is responsible for the development of ICA’s Supply Chain.</p><p>The purpose of this study is to examine how ICA’s sales are affected by weather and to make recommendations on how ICA should proceed with its work regarding this issue. By leveraging their forecasts by including weather, ICA hopes that their logistical metrics amount of spoilage, service levels and number of inventory days will improve. This thesis describes how ICA is working with weather currently, and furthermore it discusses the existing literature within this area. Extensive statistical surveys have been conducted in order to identify the products that are affected by weather, and to examine how they are affected by different weather variables. Finally, the thesis gives recommendations to ICA on how they can improve their forecasting by taking this study’s results into account.</p><p>Presently ICA has no consistent approach when it comes to considering weather’s impact on sales. Each individual product planner uses his own experience and gut feeling and there is no central guidance or other quantitative information there to help them.</p><p>This thesis is organised around two major statistical studies. First, a correlation study examines the correlation between sales and deviation from mean temperature. The weather parameter was selected following recommendations from earlier studies and from SMHI - the national weather institute in Sweden. The study was conducted on ICA’s entire assortment and identified which items that were affected by weather. These turned out to be about a hundred in number and were affected mainly during the summer; however a few items were also affected in the winter. Most of the affected items were rather logical regarding weather’s effects on sales and have also been pointed out by planners as products that are likely to be affected by weather. Following that, several regression analyses were conducted on the selected weather affected assortment.</p><p>The regression analyses were conducted with various combinations of one or more weather parameters as explanatory variables. Surprisingly, in most cases the deviation from mean temperature alone was the parameter that best explained the variance in sales figures. The result or output of this thesis is a value for the expected change in sales for a selected assortment, given a change in deviation from mean temperature.</p><p>The recommendations given at the end of this thesis explains how ICA in a simple and cost effective way could implement the study's results in their daily work. The proposal is to divide the work by what should be done centrally by the forecasting department, and by what should be done individually by each planner. The forecasting department should regularly collect weather forecasts over different time periods, calculate the deviation from mean temperature and distribute it to the supply planner. After that, it is up to the supply planners on how to best take advantage of this information by taking into account other unique factors affecting each category, such as campaigns, holidays and daily indexes that in many cases have more effect on sales than the weather.</p>

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56). Att studera dagligvaruhandeln ger en bild av samhällsförändringen över tiden och en föraning av framtida tendenser.</p><p>Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av data tillhandahållet av Handelns utredningsinstitut (HUI). Dagligvarubutikernas lokalisering visas i geografiska kartor och de olika butikstypernas marknadsandelar studeras för att belysa strukturomvandlingen.</p><p>Resultat & slutsats: Det presenterade resultatet visar ett allt glesare butiksnät med färre och större enheter.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsen begränsas till att endast undersöka dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandlingen i Gävleregionen (A-region 56). En liknande studie över ett större geografiskt område skulle ge en än bättre bild över dagligvaruhandelns utveckling.</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av intressenter inom samhällsplanering, fastighetsekonomi och handel.</p> / <p>Aim: This paper aims at describing the location and structural change of the daily retail market in the Gävle region (A- region 56). To study the daily retail market gives a picture of the social change over the time and a presentiment of future tendencies.</p><p>Method: The investigation is founded on data supplied by Handelns utredningsinstitut (HUI). The retail location is portrayed in geographic maps and the evolution of the respective market shares of different store size categories are studied in order to elucidate the structural transformation.</p><p>Result & Conclusions: The presented result shows a sparser shop network with fewer and larger units.</p><p>Suggestions for future research: The investigation is limited to the daily retail market location and structural change in the Gävle region (A-region 56). A similar study over a larger geography area would give a better picture over the daily retail markets development.</p><p>Contribution of the thesis: The results are relevant within community planning, real estate economics and trade.</p>

<p>Stora köpcentrum i utkanter av städer drar till sig innerstadens kunder då de erbjuder lägre priser. Detta ökar pressen på mindre, centralt belägna butiker då de riskerar att konkurreras ut och därmed hotas även utvecklingen av städers centrum. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl ICA Torgkassen, en mindre centralt belägen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin påverkar kundunderlaget.</p><p>I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ”Marknadsföringsmixen” med Philip Kotlers modell ”Differentieringens styrka” i en ny modell för analys. Det empiriska avsnittet behandlar data vi samlat in genom en kvalitativ intervju med en av ICA Torgkassens ägare, en personalenkät och en kvantitativ kundenkät.</p><p>ICA Torgkassen har gjort det medvetna valet att differentiera sig genom miljöprofilering. Undersökningsresultaten visar att endast 18 procent av butikens kunder hört talas om miljöprofileringen, detta tyder på att differentieringen kan bli starkare. Svagheterna har i denna undersökning visat sig, till största delen, bero på bristande marknadsföring samt dålig utbildning av personalen.</p>

Bakgrund: Dagligvaruhandelns utveckling i Sverige under de senaste åren karaktäriseras främst av konsolidering, internationalisering och branschglidningar. Handeln är aktuellt föremål för en omfattande mediadebatt beträffande bland annat matpriser, antal aktörer på den svenska dagligvarumarknaden och nya aktörers intresse. Vår uppmärksamhet har därigenom riktats mot dagligvaruhandelns utveckling och den rådande konkurrenssituationen för att skönja möjliga utvecklingar i framtidens konkurrens. Syfte: Syftet är att bidra med och diskutera framtida möjliga utvecklingar beträffande konkurrenssituationen på den svenska dagligvarumarknaden. Vi ämnar göra detta med bakgrund och analys av utvecklingen inom dagligvarubranschen under 1900-talet, med fokus på de senaste fem till tio åren, samt rådande konkurrenssituation. Genomförande: Undersökningen baseras på intervjuer med representanter från ICA, Coop, Axfood, BergendahlsGruppen och Dagligvaruleverantörernas Förbund. Artiklar och Konkurrensverkets rapporter har i form av sekundärdata kompletterat intervjumaterialet. Resultat: Fortsatta konkurrensförändringar inom svensk dagligvaruhandel kommer äga rum genom konsolidering, internationalisering, nya aktörer, branschblandningar och samarbeten över branscher. Dessa framtida utvecklingsvägar är inte uteslutande från varandra. Möjliga utvecklingar har även gemensamma drag då vi urskiljer att branschens framtida konkurrenssituation karaktäriseras av allt mer sammanknutna och flerdimensionella förhållanden än för närvarande.

Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner. Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen. Det är genom denna prognosmetod som prognostiseringen sker. Genom denna prognos avser vi att bidra med rekommendationer till de ansvariga för respektive kommuns detaljhandelsutveckling. Denna studie utgår ifrån den kvalitativa forskningsansatsen, där vi väver samman kvalitativ data med sekundär kvantitativ data för att genomföra en ny prognostisering för år 2020. Vidare har vi arbetat iterativt mellan att ta fram prognosmetoden och genomföra prognostiseringen. Vi ser att en generell ökning inom detaljhandelns försäljningsutveckling för respektive kommun kommer att ske. Dock finns det stora skillnader i och med att Kalmar kommun drar till sig en stor del av köpkraften.