I den här rapporten beskrivs hur man tillsammans med Bodens kommuns VA-avdelning tagit fram och fält-testat ett inventeringsverktyg för dagvattenutlopp. I rapporten beskrivs tankarna kring utformandet av detta verktyg, syftet med den data som är av intresse, samt hur detta verktyg fungerar i bruk. Avslutningsvis diskuteras möjliga utvecklingsområden och en utvärdering av hur väl det färdiga verktyget möter de förväntningar och mål som var riktlinjer i dess utformande. Då Bodens kommun växer, med inflyttande av nya företag och allt större population växer också behovet av en välfungerande dagvattenhantering för samhället. I det övergripande målet av att göra Bodens kommun till en hållbar och frodande stad är detta verktyg ett steg i rätt riktning i att effektivisera och förbättra Bodens dagvattensystem. Bodens kommun har också stora vattendrag och en miljö som kulturellt och ekologiskt behöver bevaras och tas om hand och därför är det viktigt att man tar bättre hand om dagvattenföroreningarna som släpps ut i recipienter.

En global uppvärmning förväntas öka nederbörden, vilket har resulterat i fler krav från riksdagen till kommuner att hantera dagvatten på ett hållbart sätt. Detta leder i sin tur till krav på fastighetsägare och beställare att bygga lokala dagvattenanläggningar. Andelen föroreningar i dagvatten utgör också ett problem som måste utredas tillsammans med andelen hårdgjorda ytor som skapas av bebyggelse av vägar, byggnader och parkeringar. Denna rapport undersöker åtta olika lokala dagvattenanläggningar som jämförs utifrån deras ytor, reningseffektivitet, ekonomiska och sociala effekter i flerbostadshusområden. Studiebesök har genomförts på Kvibergs Ängar i Göteborg, som är ett flerbostadshusområde där ett antal lokala dagvattenanläggningar utreds och beskrivs i rapporten. Kommunernas dagvattentaxa för dagvatten mot fastighetsägare och beställare skiljer sig åt och är en viktig parameter ur ekonomisk synvinkel. Genom dessa utredningar presenteras rekommendationer för hållbar dagvattenhantering i flerbostadshus, där de tre dimensionerna av hållbarhet - ekologisk, ekonomisk och social - utgör grunden för arbetet. / A global warming is expected to increase precipitation, which has resulted in more demands from the parliament to municipalities to manage stormwater in a sustainable way. This, in turn, leads to demands on property owners and clients to build local stormwater facilities. The proportion of pollutants in stormwater also constitutes a problem that needs to be investigated together with the proportion of hardened surfaces created by the construction of roads, buildings, and parking lots. This report investigates eight different local stormwater facilities, comparing their surface requirements, purification efficiency, economic, and social effects in multi-family residential areas. Site visits have been conducted at Kvibergs Ängar in Gothenburg, which is a multi-family residential area where several local stormwater facilities are investigated and described in the essay. Municipal stormwater fees charged to property owners and clients vary and are an important parameter from an economic perspective. Through these investigations, recommendations are presented for sustainable stormwater management in multi-family residential buildings, where the three dimensions of sustainability - ecological, economic, and social - form the basis for the work.