In the contemporary tourism industry, the competitive game is between destinations. Tourism operations struggle to remain competitive on the international market and their success depends to a large extent on other complementary and competing tourism organizations at the destination. It is the sum of the total tourism offerings at the destination which determines its attractiveness. This research explores tourism collaboration process as a means of generating destination competitiveness. The focus of the research is on the enhancing factors which contribute to the success of the collaboration and to the development of quality tourism products. The research studies the case of Biking Dalarna, a collaboration of different organizations at five biking destinations in Dalarna, Sweden. Its purpose is to develop biking tourism in the region and to make Dalarna into Sweden’s leading biking destination. It is a qualitative research; the empirical data was collected through in depth interviews with representatives of six Biking Dalarna member organizations. The qualitative data collected from the participants provides inside look into the members reflections and experience of collaborating. The findings of this research demonstrate how collaboration has improved the biking product in Dalarna and promoted solutions to development problems. The research finds the good relationship between the collaborating actors and the involvement and leadership of the regional tourism management organization as the most contributing factors to the success of Biking Dalarna. The research also suggests that a third desired outcome of collaboration, improved marketing attributes was yet to be achieved in the case of Biking Dalarna.

This essay examines how the organization and size of the mansion household changed atGarpenberg’s mansion between 1800-1899, in the terms of servants, their occupation and wherefrom they were recruited. This has been done by using catechetical lengths as the primary source.By looking at which types of servants that worked within the mansion, and how the structurechanged, this study tries to answer how the organization and size of the mansion household changedduring the 19th century. This survey has shown that the total amount of servants at Garpenberg’smansion increased during the time period, but the mansion household itself remained relativelyconstant throughout the century. In addition, more servants began to form their own households andwere partly no longer dependent of the gentry that owned the mansion.

<p>Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav.</p>

Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav.

This report emphasizes the importance of seeing a university as a company that offers a service. It isimportant to see the different quality dimensions that distinguish a service. The customer-focused planninghas also set the structure of this degree project.The marketing investigation is based on recruit questionnaires and interviews with secondary schoolstudents. The questionnaires show that the catalogue still reaches out with most information despiteconstant increase of information search at the Internet. The students seem to prefer University ofKristianstad´s catalogue front.The competition analysis is based on telephone interviews and information material sent from theother universities. Structure, usage of the graphic profile amongst more is reviewed for every university.The answers have varied a lot but there are few that have a good structure. University of Dalarna´sinformation material has neither structure nor a homogenous look.The employees at University of Dalarna are not using the universities graphic profile. They are alsodissatisfied regarding the absence of pre-produced, general overhead film series. The internal analysisalso shows that the employees don’t know which material is accessible or where to find it.

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner. Fler bergarter bildades, berg höjde sig och eroderade ner, hav sköljde över land och drog sig tillbaka. Efter meteoritnedslaget följde många miljoner år under vilka nya lager av bergarter bildades och eroderades bort, senast genom istidens inverkan. Men än idag finns kraterstrukturen kvar och tack vare nedslaget är Siljansområdet idag en av mycket få platser i Sverige där vi kan studera de välbevarade sedimentära bergarterna. Här berättas en historia om livets utveckling och en planet i ständig förändring. De speciella förutsättningarna har utan tvekan påverkat så väl djur och natur som de människor som valde att bosätta sig här. Denna historia kan ge mycket glädje och ökad förståelse för såväl vår egen planet som den speciella plats Siljansområdet är. Att arbeta med att berätta den inom ramen för en geopark är ett utmärkt sätt att binda samman och belysa alla de delar som formar bygden idag. Där ryms såväl den säregna naturen som den viktiga kalkindustrin. Med meteoritnedslaget som centrum kommer besökare att lockas från hela världen för att uppleva allt Siljansområdet har att erbjuda.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma. Rörelsens mobiliseringsstruktur var god på grund av en fördelaktig politisk möjlighetsstruktur och framgångsrika nätverksrelationer både inom rörelsen men också mellan rörelsen och andra jordbruksorganisationer.

Foreign graduates have been part of the success stories of many developed countries. This is as a result of their immeasurable deposit of ideas, knowledge, and innovation in the host country. Though the process of these foreign graduates penetrating and integrating into the labour market of the host country could be slow and rough as they encounter some obstacles on the way; they still strive to break through and be part of the country’s workforce because they foresee some opportunities therein. This research study is about the obstacles and opportunities foreign graduates meet in Dalarna labour market. The study investigated and identified the obstacles and opportunities foreign graduates meet in Dalarna labour market. For a thorough execution of this research, we collected primary data by handing questionnaires to 65 foreign graduates searching for jobs in Dalarna region and interviewed eight people, among which seven were foreign graduates and one of them was a staff at Arbestförmedlingen (Employment Agency) to give us a general view of the Dalarna labour market. We read previous research works and related articles to understand the topic in order to get an overview of the terminologies and concept to apply. This study concluded that language is a major obstacle foreign graduates meet in the Dalarna labour market. Other possible obstacles include culture, poor integration policies, lack of a placement bureau, lack of trust, limited opportunities, favoritism, lack of jobs, lack of references and experience. On the other hand factors like job availability, outgoing labour force and unskilled labour are possible opportunities foreign graduates meet in the Dalarna labour market. Furthermore flexible work time, good working atmosphere, experience, social security/welfare, good standard of living, family friendly region, higher wages, job security and cheap cost of living are also possible benefits that foreign graduates get in Dalarna.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Sammanfattning Studiens syfte är att ta reda på vad boendeattraktivitet innebär i Dalarna. Frågeställningarna innefattar dels ett regionalt perspektiv på begreppet boendeattraktivitet samt hur kommunerna i länet ser och förhåller sig till begreppet. <ul type="disc">Hur beskrivs boendeattraktivitet på regionalnivå i Dalarna? Hur ser kommunerna i Dalarna på begreppet boendeattraktivitet?   För den regionala nivån står politiker och tjänstepersoner från Länsstyrelsen Dalarna som i en kvalitativ studieform intervjuas via en strukturerad intervjuguide. För frågan kring den kommunala nivån utgår studien från både en kvalitativ enkätundersökning där kontaktpersoner från respektive kommun kontaktas via mail med fem stycken frågor där de utan svarsalternativ fritt fick svara på frågorna. Det ingår även en dokumentstudie till den kommunala nivån där kommunernas översiktsplaner studeras och ordet attraktiv eller attraktivitet eftersöktes för att kunna urskilja mönster i dess användningsområde vilket summeras likt en kvantitativ ansatts i ett diagram. Enkätundersökningen och dokumentstudien jämförs sedan men varandra och får sedermera utgöra empirin för den andra frågeställningen Det teoretiska ramverket utgår från regionalism, attraktioner, Floridas kreativa klassen, Lee´s push &amp; pull modell och Syssner och Anholts platsmarknadsföring. Tidigare studier från Telemarksforskning om attraktivitetens betydelse som illustreras till en attraktivitetspyramid, har även en central roll i studien. Resultatet av intervjuerna visar att det är omöjligt att peka ut en specifik faktor som är attraktiv, det varierar istället kraftigt beroende på individens livssituation. På den kommunala nivån däremot pekas sjönära läge ut som någonting särskilt attraktivt. Både från intervjuer och enkätundersökning går det att urskilja vikten av varierade lägen och boendeformer för att kunna uppnå en attraktivitet för majoriteten. I jämförelsen mellan enkätsvaren och dokumentstudien kunde det sammanfattas att ordet attraktiv används i marknadsföringssyfte och blivit allt vanligare med åren att använda sig utav. Studiens slutsats visar att boendeattraktivitet på regionalnivå kan angripas från tre olika håll. För invånare skiljer sig boendeattraktivitet beroende på deras livssituation. Attraktivitet kan mätas i fastighetspris, ett högre pris är lika med högre attraktivitet. För att kunna skapa attraktivitet i en region eller kommun krävs det variation i både lägen och boendeformer. Den kommunala nivån ser något annorlunda ut då de har möjlighet att utgå från sin egna geografiska avgränsning och dess förutsättningar. Även där angrips dock boendeattraktiviteten från tre håll. Det sjönära läget är det attraktiva läget i en kommun, kommunerna använder sig av begreppet boendeattraktivitet i platsmarknadsföringssyfte och liksom den regionala nivån krävs det variation för att kunna vara attraktiv för alla.