A culture center och the close community connected is an infrastructure that contributes to the social landscape in the area. The architecture of the building is a resource helps manifest conditions that connect people. The culture center is a practical and symbolic gesture that makes this visual. / Ett kulturhus och samhället runt detta är en infrastruktur i sig som skapat det sociala landskapet i området. Den som resurs har därmed skapat de förutsättningar som finns och som kopplar samman intressen för människor. Kulturhuset bidrar socialt och symboliskt genom att göra detta mer visuellt.

Idén om den här förskolan startade i en undersökning av platsen och en inventering av dess historia och samtid. Här har förr i tiden funnits ett stort gods, en så kallad malmgård, och tomtens närmsta granne är den bevarade byggnaden från Ekermanska malmgården. Denna ägs idag av en hembygdsförening som har begränsade medel att tillgå. Den ligger dold på en liten återvändsgränd och är alldeles för otillgänglig. Här bakom går tågspåren, men det finns även rum för en lummig trädgård med gamla ekar, och intill finns en gammaldags dansbana som byggdes under 70-talet. En del av uppgiften var att peka ut ytterligare användningar för förskolan. Med den historiska aspekten av sommarnöje, och i beaktande av omgivningens behov så uppkom idén om dansen som en lustfylld social aktivitet. Det betyder inte att det finns danssalar eller liknande, skolan är inte en dansskola utan hela tomten har tagits i anspråk av dansen, komplett med scen och allt kan förskolan ersätta den tidigare lilla dansbanans funktion och skapa ett större utrymme. Tanken är att gården och scenen ska användas under eftermiddag- och kvällstid för sällskapsdans och andra små arrangemang. Till exempel midsommarfirande, allsångskvällar och annan musikunderhållning. Här kan förskolan även ha aktiviteter på dagarna, uppvisningar för föräldrar och avslutningar. Känslan av det hela ska vara den av folkpark – att platsen ska initiera umgänge, glädje och dans för alla åldrar! / The idea for this preschool started with an investigation of the location, with an inventory of its history and present. In the 16’Th century a summer estate called “Ekermanska malmgården” was established here, and the remaining attendants buildings are the next-door neighbor to the location for this project. This historical building is hidden on a remote blind alley, and is taken care of by a local history society on a low budget. Malmgården has a lush garden with old oak trees and behind this area we find the railway. In between the garden and the area set for the preschool we also find a small, old fashioned wooden dance floor, built in the seventies. One part of the assignment was to designate a complimentary use for the preschool-building. With the historical findings and consideration to the surrounding needs, the idea of dancing for joy, as a social activity, came into focus. This is not a dancing school, no classroom adapted for dance is needed because the whole outdoors is made into a dance floor, complete with a small stage, which also replaces the previous dance floor structure. The plan is to open up this space for various uses during evenings and holidays, social dancing, children’s plays, small concerts or other gatherings. It also provides an excellent playground for the children in the preschool, and gives opportunities for small shows and holiday celebrations. The desired feeling and atmosphere is for this complex to be like a public recreation space – to initiate connections, amusement and social dancing for all ages!

Smedsudden var en gång i tiden en sprudlande udde fylld med konst och skapande, klädd i lummig natur och inramad av svalkande vatten. Med årens gång har udden glömts bort, husen därpå har brunnit och rivits ner. Nu står endast det nergångna Annexet kvar. I detta projekt har jag re-aktiverat Smedsudden genom att rusta upp Annexet som Café med tillhörande Orangeri, tillfört en dansbana i Annexets kulturellt nostalgiska stil, och skapat ett konstmagasin med uppsikt att återigen tända Smedsuddens konstnärliga gnista. Här, mitt i Stockholm, upphör stadsmyllret för en stund och skapar med hjälp av detta projekt återigen en oas för kreativitet, livsglädje och nöje. / The cape of Smedsudden depicts a story of a place robbed of its former cultural identity; once a flourishing spot for artists and celebra-tion, it is now rendered barren and culturally obsolete. My project exists as a retort to this delapidation. It conveys a vision of what Smedsud-den could become, and relays to it a new sense of purpose. The new structures on the site are designed to evoke a sense of nostalgia, all the while displaying a delicate touch of Smedsuddens own historical presence. This version of Smedsudden provides the people of Stock-holm with the oppurtunity to reexperience the historically ever-present combination of social leisure and cultural enrichment in the context of idyllic countryside vistas, of vibrant river landscapes and lush foliage — in the heart of Stockholm.