Området organisationskultur är av stor betydelse för organisationers överlevnad då det kan avgöra om arbetstagare väljer att stanna eller byta arbetsgivare. En bransch där detta blir extra viktigt är inom IT där konkurrensen om kompetensen är stor. Utmaningen att attrahera arbetskraft genom organisationskulturen blir inte lättare av vår tids samhällsförändring där vi går från att arbeta på kontor till distansarbete. För att öka kunskapen hur man kan gå tillväga för att kartlägga en organisations kultur och ta reda på om gemenskap vid distansarbete är möjligt, analyserades organisationskulturen beträffande tillit, tillhörighet och gemenskap samt motivation på ett svenskt IT-företag. Genom en kvantitativ datainsamling med kvalitativa inslag framkom det att delade värderingar och en gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig då detta fanns på företaget. För att få en bredare bild av organisationskulturen, jämfördes svaren mellan grupperna ledning och medarbetare samt anställda 0- 2 år och anställda 3-10+ år för att upptäcka eventuella skillnader. Det visade sig att ledningsgruppen på företaget hade starka värderingar som var nästintill unisona. Skillnaden i grupperna med olika anställningstid var överraskande liten då det finns en teori om att människan formas in i en kultur över tid. En gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig, trots de utmaningar avståndet utgör. För att öka kunskapen kring organisationskultur vid distans inom IT, utgör denna studie ett givande bidrag till ett område där forskning idag är begränsad. Studien kan dessutom vara en uppmuntran för Personalvetare, chefer eller personalansvariga med bilden att en effektiv organisationskultur inte går att skapa vid distansarbete.

Under de senaste decennierna har sponsring gentemot idrott blivit allt mer populärt då det genererar fördelar. För att sponsring ska generera fördelar krävs en god relation mellan företaget och idrottsföreningen. Tidigare studier menar att relationer ligger till grund för en framgångsrik sponsring och att målet bör vara att skapa en långsiktig relation, dock menar tidigare studier att sponsorrelationer är komplexa och svåra att förstå sig på. Det leder oss till denna studies syfte. Studien syftar till att beskriva hur företag och idrottsföreningar arbetar i en långvarig sponsorrelation, genom att undersöka hur ett förtroende och engagemang skapas. För att uppfylla studiens syfte har författaren studerat hur parterna i en sponsorrelation arbetar med beståndsdelarna byteskostnader, relationsfördelar, delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. Resultatet av studien är att samtliga beståndsdelar tillämpas för att skapa ett förtroende och engagemang i sponsorrelationer. Studien visar även att båda parterna i en sponsorrelation bär ett ansvar men idrottsföreningen har ett större ansvar i arbetet av att skapa långsiktiga sponsorrelationer.

Trots ett stort akademiskt intresse för kultur, förtroende och multinationella relationer finns ett behov av mer kvalitativ forskning som undersöker interaktionen i svensk-colombianska företagsinterna relationer. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktionistisk och interkulturell ansats, har som syfte att åskådliggöra kulturella skillnader som kommer till uttryck när svenskar och colombianer ingår i en företagsintern relation. Studien avser att ge ytterligare kunskap inom forskningsområdet och ge en djupare förståelse för den sociala verkligheten som de företagsinterna relationerna står inför. Empirin analyseras på ett tematiskt tillvägagångssätt där resultatet kopplas till studiens utvalda teoretiska perspektiv om förtroende. Teorin utgår från att ett gott förtroende mellan två parter gynnar den företagsinterna relationer och förtroendenivån bestäms av parternas delade värderingar, kommunikation och opportunistiska beteenden gentemot varandra. Via fem semistrukturerade djupintervjuer med respondenter som har erfarenhet av svensk-colombianska företagsinterna relationer, undersökte författarna erfarenheter som ligger till grund för studiens analys och slutsatser. Resultatet tyder på att de kulturella skillnaderna som finns är många och missgynnar ofta förtroendet i företagsinterna relationer, varför ett gott förtroende är svårt att uppnå. Vad parterna värderar, hur parterna kommunicerar och vilket beteende som uppfattas opportunistiskt tycks huvudsakligen grunda sig i vem som tycks förtjäna respekt, huruvida professionella företagsinterna relationer får vara privata samt på vilket sätt människor är tydliga. Slutsatserna är ämnade att bidra till kunskap som kan hjälpa parter i svensk-colombianska relationsutbyten att vända kulturella hinder till möjligheter. / Despite a great academic interest in culture, trust and multinational relationships, there is a need for more qualitative research and research that examines the interaction in Swedish-Colombian internal partnerships. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist and intercultural approach, aims to explore cultural differences that are expressed when Swedes and Colombians are part of an internal partnership. Moreover, the study intends to provide further knowledge in the research area and to provide a deeper understanding of the social reality facing the different national contexts. The result is presented with a thematic analysis and linked to selected theoretical perspectives. The theories are antecedents of trust which, according to Morgan and Hunt (1994) are shared values, communication, and opportunistic behavior. Five semi-structured in-depth interviews were conducted with respondents with experiences from Swedish-Colombian internal partnerships and it is the individuals’ experiences that form the basis of the study´s analysis and conclusions. The results indicate several cultural differences which often have a negative effect on the trust in relational exchanges, thus trustable relationships are difficult to achieve. One's values, how one communicates and what behavior is perceived as opportunistic seems to be mainly based on who deserves respect, whether professional relationships also can be private and how people show clarity. The conclusions contribute with knowledge that can help parties in Swedish-Colombian relational exchange to turn cultural barriers into opportunities.