En rapport om hur Lindex arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor, samt hur de kommunicerar detta med sina kunder. / Program: Butikschef, textil och mode

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder. Detta länkas sedan samman med vår undersökning vilket ger svar på vår frågeställning. Vår undersökning utgörs av en deltagande observation i tre av Lindex butiker i centrala Göteborg, där vi undersökte hur kunderna betedde sig i butikerna. Vi observerade hur de bemötte de olika butiksytorna och om de följde något specifikt kundvarv. Vi observerade även vilka färger butikerna hade valt att använda sig av i sin visuella butikskommunikation. Genom vår undersökning kom vi fram till att det är viktigt att butiken använder sig av olika stimuli för att väcka kundens intresse. Detta kan man till exempel göra genom att arbeta fram en tilltalande butiksatmosfär där butikens färger och ljussättning har en betydande roll. Vi kom även fram till att det är viktigt för butiken att arbeta med ett styrt kundvarv för att kunderna ska besöka alla ytor i butiken. Utöver ett organiserat kundvarv är det också viktigt att butiken aktivt arbetar med sin exponering på sina A-, B- och C-ytor. Detta för att kunden skall vilja stanna kvar i butiken och vilja utforska alla butikens ytor. / Program: Butikschef, textil och mode

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tänka nytt kring marknadsföring och varumärkesbyggande. Dagens konsumenter använder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumärken, och allt fler företag väljer således att använda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, såsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumärket. Social medier kännetecknas bland annat av sin förmåga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstå och dra nytta av konsumenters interaktion på nätet anses för företag vara strategiskt viktigt. Denna uppsats behandlar den interaktion som sker mellan ett företag och konsument, och hur interaktionen eventuellt påverkar ett företags varumärkeskapital.

Vi har i vårt arbete utformat en affärsplan för vår egen affärsidé. Den bygger på en butik somsäljer svenska klädesmärken och har en espressobar i ett. Från affärsidén har vi skapat en egenaffärsplan utifrån de vanligaste faktorerna som en affärsplan ska innehålla vilket ärmarknaden, konkurrenterna, finansiering och risker. I ett nystartat företag utgör den förstaaffärsplanen hela företagets grund.Våra problemformuleringar i arbetet är; Hur ser marknaden och konkurrensen ut? Vilket ärvårt unika kunderbjudande? Finns det någon lönsamhet? Dessa problemformuleringar harformat vårt arbete och varit grunden till våra undersökningar.Mingels affärsidé är att erbjuda fika tillsammans med shopping av svenska märkeskläder påSödermalm i Stockholm. Med ett annorlunda och unikt koncept vill vi locka till fika,umgänge och shopping i samma butik. Vår vision är att Mingel genom caféet ska bli ennaturlig mötesplats där man väljer att träffa sina vänner och umgås.Vår målgrupp till affärsidén är framförallt män och kvinnor som vistas på Södermalm och är iåldern 20-35 år. Vi ska locka våra kunder med ett sortiment av svenska klädesmärken somt.ex. Acne, Whyred och Odd Molly. Utöver vårt klädsortiment har vi accessoarer, tavlor ochvår espressobar som erbjuder försäljning av fika. Tillsammans med vårt utbud ska vi hahögsta servicegrad genom att personalen har goda kunskaper inom det textila området för atttillgodose kundens krav.Vårt huvudmål är att få en bruttovinst på 50 % det första året. Därefter har vi som delmål attbli ekonomiskt stadiga för att kunna utveckla våra inköp och utöka vårt sortiment. Vi villdessutom få en trogen kundkrets som besöker oss för både shopping och fika vilket ökar våramarknadsandelar.Vi har valt marknaden på Södermalm i Stockholm och inriktat oss på SoFo området.Södermalm är en stadsdel som år 2008 hade 117 952 invånare och den största åldersgruppenvar då mellan 25-35 år, vilket är positiva siffror för vår affärsidé. I området ligger många småbutiker och caféer och våra största konkurrenter som vi ser är Grandpa och Tjallamalla menäven Acne och Twist and Tango som alla har svensk design. Vi ser våra konkurrenter som hotför de är etablerade med fungerande koncept i området. Utifrån våra konkurrenter gäller detför oss att specialisera oss på något som de saknar och positionera oss rätt. Vi har valt attlägga oss mer centralt mot Götgatan jämfört med konkurrenterna och använder oss av högreservice och produktkunskap. Våra konkurrenter har dessutom ingen espressobar som vikommer att satsa på i vårt koncept.Vår resultatbudget visar att vi ligger på en bruttovinst med 65,8 % första året. Vi har ettresultat på 434 281 kronor. Vi har räknat med att gå in med 100 000 kronor var dvs. 200 000kronor och utöver det ta ett företagslån på 200 000 kronor för att kunna starta verksamhetendå våra inventarier kommer att hamna på en kostnad av 155 000 kronor. Det är vi två ägaresom kommer att jobba heltid och utöver det ha en extra anställd. Detta gör att vi harlönekostnader på 72 545 kr/månad.Under arbetets gång har vi sett att konceptet är uppskattat och många visar intresse för idén.Vårt val av inriktning på rapporten har varit lärorikt och vi kommer att ha stor nytta avkunskapen i framtiden! / Program: Butikschefsutbildningen

Idag finns det väldigt många aktörer inom modeindustrin som alla kämpar om en plats påmarknaden. Varumärket har därför blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och ett sätt attutmärka sig och skapa mervärde för konsumenten. Vi tycker att det är intressant att se på hurett varumärke kommunicerar och om företaget bakom varumärket lyckas förmedla sittkärnvärde till konsumenten.Syftet med den här uppsatsen var att se på vad varumärket Elvine kommunicerar tillkonsument via butik. Elvine är ett Göteborgsbaserat varumärke som har skapat streetwearklädersedan år 2000. Vi ville se på om varumärket Elvines identitet stämmer överrens meddess image. Vi ville också undersöka ifall butikerna som distributionskanaler av varumärketpåverkar konsumenternas uppfattning. Med utgångspunkt i syftet hade vi också för avsikt attge företaget några rekommendationer angående hur de kan stärka sinvarumärkeskommunikation.För att kunna besvara vårt syfte har vi genomfört en omfattande kvantitativ konsumentundersökningsamt djupintervjuat företaget Elvine och tagit reda på butikssäljarnas syn påvarumärket och dess konsumenter. Vår tolkning om varumärkets kärnvärde har sin grund iintervjun med företaget. Ur intervjun har vi även plockat ut begrepp som företaget självaanvänder när de pratar om varumärket. De här begreppen har konsumenter, företaget ochbutikssäljarna fått gradera. Vi har sedan fört över resultaten till en överskådligtolkningsmodell som jämför uppfattningarna parterna emellan. I vår konsumentundersökninghar vi sammanlagt intervjuat 85 besökare till tre utvalda återförsäljare av Elvine i Göteborg.Förutom att gradera olika begrepp fick respondenterna svara på olika frågor gällandeköpbeteende, varumärkeskännedom och associationer kring varumärket Elvine.Resultaten från konsumentundersökningen visar att Elvine har en hög varumärkeskännedomdå 73 % av respondenterna kände till varumärket. De vanligaste kategoriseringarnarespondenterna associerar till är jackor, snyggt och sportigt. Uppfattningen om varumärketskiljer sig dock något butikerna emellan. Utifrån respondenternas uppfattningar om vem sombär Elvinekläder har vi kommit fram till att varumärket främst uppfattas som ettkillvarumärke.Med hjälp av teorier kring effektiv kommunikation, produktens olika nivåer ochvarumärkesuppbyggnad har vi analyserat resultatet från samtliga undersökningar. Utifrån våraanalyser kan vi dra slutsatsen att delar av Elvines varumärkesidentitet stämmer överens meddess image. Respondenterna använder ord som vi kan relatera till vår tolkning av varumärketskärnvärde. Uppfattningarna och associationerna kring vilka som använder Elvinekläder gerdock en splittrad bild av varumärket. Resultatet visar också att de butiker vi har med i vårstudie i viss mån påverkar konsumentens uppfattning. De tre butikerna har olika image somde kommunicerar och vi kan dra vissa paralleller mellan butikernas image ochrespondenternas uppfattningar.Genom de resultat vi har fått fram i vår undersökning och de slutsatser vi har dragit ger viavslutningsvis företaget Elvine några varumärkesstärkande förslag. Trots att varumärket ärvälkänt finns det alltid mer att göra för att få en enhetligare kommunikation och därigenom fåen starkare position i konsumenternas medvetande. / Program: Textildesignutbildningen

This work started with a shape and a technique. Finding a method in developing volumes with the material in focus has been a theme throughout the project. The boundary between material and form has been investigated, just as the transition from sketch into ready garment. The result is a colourful and expressive collection of garments for women. The composition of the collection has been put together much as when making a collage, adding one interesting piece to another. The final collection ranges from one-off crafted pieces to more commercial or reproducible garments. / Program: Modedesignutbildningen

The fashion market has since the very beginning been characterized by high variety, emotions and desires. The development of the industry however has arrived at a present reality where an overflow of such characteristics has resulted in a challenging volatility and fragmentation. The companies on this playground are facing hard competition, time and costs pressure and an ever informed and demanding end customer. In addition to the nature of the fashion industry itself, there are a presence of further external variables that affects both individuals as the companies; financial crises, un-employment, natural catastrophes and terror, to mention a few. New trends indicate an increasing desire of authentic products that are produced in a sustainable way by respecting both human resources as natural. Whether this fact is a concrete result from the external realities may be discussed. What is more certain however is that mass production and “short time for low cost” is getting questioned as individuals are increasingly caring for what stands behind a brand name and a product. In this context, the strategic approach of customisation finds it relevance and opportunity in gaining market space. By producing more precisely or exactly what each customer desires, such strategic implementation enables to respond to each individuals whilst presenting competitive advantages on the challenging market situation. No un-necessary production and efficient and lean supply and demand chain management, results in a win-win situation where company and customer together creates what is worth and only what is needed. This strategic approach lies as a foundation concept behind Knit on Demand: a project that was initiated at the Swedish School of Textiles in spring 2006. A group of students were challenged to study the feasibility behind the commercialisation of customized knitwear. Already in an early stage two parties got involved in the project; the knitwear producer Ivanhoe AB in Gällstad and the retailer Som Concept in Stockholm. After attentive researches and analyzes, the partners arrived at the intended launch in early 2009, from which phase sales started to run in the store Som Concept. Knit on Demand had now reached a more concrete level of a business idea and is per today prepared to face new dimensions as a player on the Swedish fashion market. In order to do so successively, a solid marketing concept is required as not only the external reality is fierce but the end customers are concerned of those variables and there through more demanding than ever. The purpose of this specific thesis project was to develop a marketing concept to be implemented in the creation of a Knit on Demand web site. Literature studies, interviews with involved parties and benchmark analysis, contributed with concrete and valuable information, from which the thesis framework was carried out.By considering above mentioned external realities and by analyzing more closely the strategic approach of customisation, of fashion marketing and of Knit on Demand itself, a marketing concept was build up. From such foundation, creative solutions were developed and are presented in the final part of this very report. / Program: Magisterutbildning i Applied Textile Management

Vi har undersökt hur MQ arbetar med säljteknik, butikskommunikation och marknadsföring för att gynna sin försäljning i butik och för att få kunden att komma tillbaka. / Program: Butikschefsutbildningen

I work as a textile designer specialised in knitted textiles.In my designs Colours take an essential role.Where Knitting and colours are working as a team in order to reach my aesthetics.My aim is to provide new expressions and possibilities in knitting to the market, having for objective to show a different dimension to knitwear. / Program: Master in Textile Design

Biståndsarbete har blivit mer och mer vanligt i Sverige både statligt, privat och nu även iföretagsvärlden. Detaljhandeln i modebranschen, med sin uppmärksammat smutsiga produktion, harbörjat använda sig av biståndsarbete för att återfå förtroendet hos sina kunder. Med utgångspunkt ifrågorna hur biståndsarbete fungerar i marknadsföringssyfte samt hur kunden påverkas av detta harföretagens olika sätt att arbeta med biståndsarbete granskats i rapporten.Man arbetar i branschen med biståndsarbete av flera olika typer; donationer tillbiståndsorganisationer, engagemang i olika projekt med välgörande ändamål och den modernainsamlingsbössan – ”Runda Upp”. I den här rapporten presenteras olika exempel frånföretagsvärlden.Mediebruset blir allt högre och företag söker nya sätt att göra sig hörda. Genom att engagera sig ibiståndsarbete försöker företagen differentiera sin marknadsföring med målet att stärka sittvarumärke och i slutndan öka sin försäljning.I den konsumentundersökning som gjorts framgår att biståndsarbete är något som uppskattas av deflesta kunder men att de inte anser att deras val av butik påverkas av detta. En del är skeptiska tillbiståndsarbetet och tycker att fokus borde ligga på en mer etisk och miljövänlig produktion. Andraanser att företagen borde bli bättre på att redovisa vad det är de faktiskt gör. Runda Upp är en formav biståndsarbete som de flesta känner till och tycker är bra.Trots att Runda Upp har blivit väldigt uppmärksammat, är det engagemang i olika projekt somförknippas starkast med specifika företag. Dessa företag har strategiskt valt ut ändamål som passarderas profil och på så sätt berör just deras målgrupp. Detta är det mest effektiva sättet att stärka sittvarumärke genom biståndsarbete. / Program: Butikschefsutbildningen