Projektformen har funnits länge och har förändrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero på att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmåga att se annorlunda orsakssamband, att lämna gamla rutiner och finna nya bättre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krävs stabilitet och förutsägbarhet annars är risken att kreativiteten går till överstyr och orsakar kaos. Det krävs även rätt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet. Designföretag består av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform. Trots denna brist på struktur verkar de motiverade att vara kreativa. Därför var syftet med denna studie att kartlägga hur fyra designföretag hade organiserat sin verksamhet. Vidare var syftet att baserat på kartläggningen diskutera hur dessa designföretag hade utformat sina projektprocesser och vad som i deras organisering kunde ge upphov till motivation. För att kunna besvara syftet har vi studerat fyra designföretag i Stockholms län och intervjuat totalt 11 personer fördelade mellan dessa företag. Vi jämförde resultaten från intervjuerna med våra teoretiska utgångspunkter som bland annat är: den klassiska projektstrukturen, den övergripande designprocessen och Maslows behovshierarki. Vi fann att de designföretag vi studerade baserade sina projektprocesser på befintliga projektmodeller för att sedan anpassa dessa till sina unika verksamheter. Det verkar dessutom finnas ett samband mellan att ha en tydlig projektprocess och storleken på företag; storleken på projekt; mängden projekt; relationerna mellan de anställda. Vi fann även att individerna på designföretag kan motiveras av att ha ett högt arbetstempo och ambitiösa mål. Vidare verkar designföretag ha en arbetsmiljö som gör att flera steg i Maslows behovshierarki kan nås.

<p>Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ”Swedish Grace” samt ”Swedish Modern” har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design-</p><p>företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategi</p><p>vid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen.</p><p>Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek. Skillnaderna vi sett mellan det stora och de mindre företagen kan följaktligen kopplas samman med ekonomiska förutsättningar samt deras erfarenhet från den nya marknaden.</p>

Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ”Swedish Grace” samt ”Swedish Modern” har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design- företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering. Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategi vid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen. Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek. Skillnaderna vi sett mellan det stora och de mindre företagen kan följaktligen kopplas samman med ekonomiska förutsättningar samt deras erfarenhet från den nya marknaden.

Studiens syfte är att redogöra för, samt få en djupare förståelse kring lokala designföretags marknadskommunikation. Forskningsfrågorna lyder som följande; Vilka kanaler för marknadskommunikation använder sig lokala designföretag av? samt Hur arbetar lokala designföretag med innehåll och formspråk i sin marknadskommunikation?   Genom en kvalitativ metod med deduktiv ansats, utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med både företagare och experter. Vidare genomfördes en innehållsanalys samt strukturerade observationer av fem företags digitala och sociala kanaler. Resultatet visar på att det finns gemensamma aspekter när det kommer till vilka kanaler samt vilket innehåll som företagen använder och publicerar. Det går även att utläsa att samtliga företag har en tydlig produktorientering i sin kommunikation. Formspråket baseras dock på företagens egen estetik. Slutligen presenteras studiens resultat i en modell, som utgår från Shannon-Weavers kommunikationsmodell från 1948 och förslag för framtida forskning tydliggörs. / The purpose of this study was to describe, as well as gain a deeper understanding of local design companies' marketing communication. The research questions were as follows: Which channels for marketing communication do local design companies use? and How does local design companies work with content and design languages ​​in their market communication? Through a qualitative method of deduction, eight semistructured interviews were conducted with both entrepreneurs and experts. Furthermore, a content analysis and structured observations were conducted of five companies' digital and social channels. The result shows that there are common aspects when it comes to which channels and what content companies use and publish. It is also possible to read that all companies have a clear product orientation in their communication. The design language is based on the company's own aesthetics. Finally, the study results are presented in a model, based on Shannon-Weaver's communication model from 1948, and proposals for future research are clarified.