I den här studien djupintervjuas fyra av Sveriges ledande mediechefer om journalistik, sociala medier och ledarskap. I synnerhet handlar studien om hur mediecheferna ser på den allt mer digitala mediebranschen, hur de journalistiska praktikerna ser ut i arbetet med sociala medier och vilket ledarskap som krävs i en digital tidsålder. Slutsatsen är att mediecheferna är mycket positivt inställda till de nya möjligheter som digital utveckling och sociala medier ger men analysen visar att branschens ledare behöver förfinade tekniska verktyg för att klara att överblicka information samt tydligare och mer definierade strategier och praktiker för ett bättre digitalt ledarskap.

Studien visar att Sundsvalls stad har brister i att kommunicera staden som varumärke. De har dock en bra grund att framåt utveckla och stärka varumärket. I dagslägets saknas dock de grundpelare som behövs för detta. Att det saknas ett grundligt varumärkesarbete påverkar därmed även hur staden kommuniceras på Facebook.

Som följd av den digitala och teknologiska utveckling som genomsyrat 2010-talet, har konkurrensen bland företag ökat, då det blivit lättare för konkurrenter att träda in på marknaden. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit att företag blivit mer motiverade att implementera olika strategier för att bygga en djupare relation till sina kunder, för att få dem att stanna kvar hos dem istället för att välja en konkurrent. En av dessa strategier som företag implementerar i allt större utsträckning är att engagera sina kunder. Detta handlar om att initiera ageranden från kund som går utöver transaktioner.Genom att engagera sina kunder, kan företag skapa värde tillsammans med dem, vilket i sin tur kan leda till förbättrade relationer och lönsamhet. Kundens engagemang kan dock även resultera i värdeförstörande, om det inte hanteras på rätt sätt. Detta kan orsaka konsekvenser i form av förlorade kunder och försämrat rykte för företaget.Syftet med vår studie är att skapa en djupare förståelse för om och hur företags arbete med kundengagemang kan leda till värdeskapande eller värdeförstörande. Vi vill undersöka om företag tar dessa olika utfall i beaktning och hur de i så fall arbetar för att främja värdeskapande och undvika värdeförstörande.För att undersöka detta har vi studerat hur företag inom olika branscher arbetar med att skapa engagemang via sociala kanaler. Detta eftersom utvecklingen på sociala kanaler har gått i samma takt som övrig teknik och hela tiden förändras, samt för att majoriteten av företag idag är aktiva på dessa. Vi har genomfört sju kvalitativa djupintervjuer med personer ansvariga över respektive företags sociala kanaler. Den teoretiska bakgrunden om Customer Relationship Management (hädanefter CRM), Social CRM (hädanefter SCRM), kundengagemang, gemensamt värdeskapande och gemensamt värdeförstörande har ställts i förhållande till det material som insamlats från intervjuerna. Genom detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering:Hur skapar företag kundengagemang med hjälp av sociala kanaler?Resultatet av studien visar att företag skapar kundengagemang genom att initiera olika typer av interaktioner med sina kunder. I vilken utsträckning företagen skapar engagemang samt hur mycket de tar hjälp av sociala kanaler för att göra detta varierar mellan dem. Resultaten visar även att värde både kan skapas och förstöras i företagens arbete med kundengagemang, vilket bland annat kan bero på företagets resurser närvarande på sociala kanaler, ömsesidighet och felaktiga interaktioner. Företag som strävar efter att skapa kundengagemang med hjälp av sina sociala kanaler behöver därmed tänka på dessa aspekter för att främja värdeskapande och förhindra värdeförstörande.

Syfte – Syftet med studien är att framställa underlag för hur organisationer inom business-tobusiness (B2B) kan, genom social-medie-marknadsföring (SMM), marknadsföra sig och stärka sitt varumärke inom sin marknad. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar. ● Vilka fördelar finns det för B2B-organisationer genom användningen av SMM? ● Vilka är några av utmaningarna som B2B-organisationer möter vid användning av SMM? ● Vilka, av dagens mest förekommande SMM-kanaler, lämpar sig bäst för varumärkesoch relationsbyggande för B2B-organisationer? Metod – En kvalitativ undersökningsmetod med ett induktivt förhållningssätt har använts i studien. Det som legat till grund för studien är forskning och semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner på Arcus har utförts som har kunskap inom område som studeras.Litteraturstudier och semi-strukturerade intervjuer har legat till grund för att besvara studiens frågeställningar. Detta genom att både samla in och analysera data i interaktion. Resultat – Det har visat sig att företag till en låg kostnad kan exponera sig till en väldigt stor målgrupp på ett effektivt sätt samtidigt som varumärket stärks genom igenkänning och relationsbyggande. Det har även visats sig att företag kan stärka sitt varumärke på sociala medier genom att vara transparenta och synas där majoriteten av deras kunder finns för att bygga ett förtroende hos potentiella kunder/partners som till slut kan leda till fler affärer.Slutligen har det konstaterats att olika kanaler lämpar sig för olika företag. Företag bör veta var deras potentiella affärer finns någonstans och rikta in sig på dessa. I studiens fall så hade arbetsförmedlaren Arcus mest framgång på LinkedIn, Facebook och Instagram. Implikationer – Studien har lett till en bredare förståelse av B2B-företags möjligheter inom sociala medier. Genom analys av tidigare forskning samt empiri-insamling från ett B2B-företag så har svar tagits fram på tre forskningsfrågor som kan användas som underlag i beslutsfattande situationer för marknadsföringsavdelning på B2B-företag.Genom studien så har inte nya teorier tagits fram men en sammanställning av tidigare teorier och forskning har upplysts för att underlätta beslutsfattande inom marknadsföring på B2Bföretag. Trots att inga nya teorier har tagits fram från denna studie så har tidigare forsknings styrkts med hjälp av denna studie. Begränsningar – På grund av rådande situation med Covid-19 så har den empiriska delen blivit gles och vart tvungen att täckas upp av en alltmer bredare teoretisk bakgrund. Att få insyn på fler företag och eventuella partners till Arcus hade gett oss en bredare bild och ett djupare empiri. / Purpose – The purpose of the study is to provide a basis for how organizations in business-tobusiness (B2B) can, through social-media marketing (SMM), market themselves and strengthen their brand within their market.In order to answer the purpose of the study, it has been broken down into the three following research questions. ● What are the benefits for B2B organizations through the use of SMM? ● What are some challenges that B2B organizations face when using SMM? ● Which of today’s common SMM channels are suitable for use within B2B organizations for corporate branding and relationship building?  Method – A qualitative research method with an inductive approach has been used in the study. The basis of the study is previous research and semi-structured interviews with key people at Arcus have been conducted who have knowledge in the field being studied.Literature studies and semi-structured interviews have been the basis for answering the study's questions. This is by both collecting and analyzing data in interaction. Findings – It has been found that companies at a low cost can effectively expose themselves to a very large target group at the same time as the brand is strengthened through recognition and relationship-building.It has also been found that companies can strengthen their brand on social media by being transparent and visible where most of their customers are, in order to build trust with potential customers/partners that can eventually lead to more business.Finally, it has been found that different channels are suitable for different companies. Companies should understand where their potential business is located and target them accordingly. In the study, the employment agent Arcus had the most success on LinkedIn, Facebook, and Instagram. Implications – The study has led to a broader understanding of B2B companies’ opportunities in social media. Through analysis of previous research and empirical collection from a B2B company, answers have been developed to three research questions that can be used as a basis in decision-making situations for the marketing department of B2B companies.Through the study, no new theories have been developed, but a compilation of previous theories and research has been provided to facilitate decision-making in marketing in B2B companies.Although no new theories have resulted from this study, previous research has been supported by this study.  Limitations – Due to the prevailing situation with Covid-19, the empirical part has become sparse and had to be covered by an increasingly broader theoretical background. Gaining insight into more companies and potential partners to Arcus would have given us a broader picture and a deeper empirical content.

Studiens syfte är att redogöra för, samt få en djupare förståelse kring lokala designföretags marknadskommunikation. Forskningsfrågorna lyder som följande; Vilka kanaler för marknadskommunikation använder sig lokala designföretag av? samt Hur arbetar lokala designföretag med innehåll och formspråk i sin marknadskommunikation?   Genom en kvalitativ metod med deduktiv ansats, utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med både företagare och experter. Vidare genomfördes en innehållsanalys samt strukturerade observationer av fem företags digitala och sociala kanaler. Resultatet visar på att det finns gemensamma aspekter när det kommer till vilka kanaler samt vilket innehåll som företagen använder och publicerar. Det går även att utläsa att samtliga företag har en tydlig produktorientering i sin kommunikation. Formspråket baseras dock på företagens egen estetik. Slutligen presenteras studiens resultat i en modell, som utgår från Shannon-Weavers kommunikationsmodell från 1948 och förslag för framtida forskning tydliggörs. / The purpose of this study was to describe, as well as gain a deeper understanding of local design companies' marketing communication. The research questions were as follows: Which channels for marketing communication do local design companies use? and How does local design companies work with content and design languages ​​in their market communication? Through a qualitative method of deduction, eight semistructured interviews were conducted with both entrepreneurs and experts. Furthermore, a content analysis and structured observations were conducted of five companies' digital and social channels. The result shows that there are common aspects when it comes to which channels and what content companies use and publish. It is also possible to read that all companies have a clear product orientation in their communication. The design language is based on the company's own aesthetics. Finally, the study results are presented in a model, based on Shannon-Weaver's communication model from 1948, and proposals for future research are clarified.

Syftet med studien är att undersöka följares attityder mot Ving, TUI och Apollos inlägg på Facebook och hur de tolkas utifrån kundlojalitet och e-lojalitet. Det undersöks även hur researrangörer uttrycker lojalitet via deras facebooksida. Kundlojalitet baseras på Olivers (1999) teori och e-lojalitet baseras på “8C’s” som har tagits fram av Srinivasan, Anderson & Ponnavolu (2002). Studien grundar sig i en netnografisk analys för att få en översikt och grundläggande kunskaper om researrangörernas kommunikation på Facebook. Analysen visar att de inlägg som publiceras har skillnader och likheter när det gäller den typ av lojalitet som researrangörerna uttrycker. TUI och Apollo fokuserar mest på konativ lojalitet till skillnad från Ving som fokuserar på affektiv lojalitet. Studien baseras även på semistrukturerade intervjuer vilket anses lämpligt för att få djupare förståelse. Teorierna tillämpas genom en mängd frågor som ställs till respondenterna under intervjuerna. Det framkommer att följarnas attityder gentemot Apollo verkar annorlunda till skillnad från attityderna mot Ving och TUI. När det gäller e-lojalitet verkar Ving och TUI uppfylla flera av de "8C" baserat på följarnas attityder. Apollo har inte visat sig lika starka på den fronten. Denna studie visar liknande resultat som tidigare forskning men de överensstämmer inte helt i alla aspekter. / The purpose of this study is to examine the follower's attitudes towards Ving, TUI and Apollos posts on Facebook and how they are interpreted based on the customer loyalty and e-loyalty. It also examines how the tour operators express loyalty through their facebookpage. The customer loyalty are based on Oliver’s (1999) theory and e-loyalty is based on the “8C’s” that have been developed by Srinivasan, Anderson & Ponnavolu (2002). The study is based on a netnographic analysis to get an overview and basic knowledge of the tour operators communication on Facebook. The analysis shows that the posts have differences and similarities in terms of loyalty to the tour operators’ words. TUI and Apollo mostly focus on the conative loyalty, unlike Ving where the focus is on affective loyalty. The study is also based on semistructured interviews which is appropriate in order to gain a deeper understanding. The theories are applied through a variety of questions that have been asked to the respondents during their interviews. It appears that customers' attitudes towards Apollo appear to be different from the attitudes towards Ving and TUI. About e-loyalty, Ving and TUI seem to fulfill several of the "8C’s" based on the customers attitudes. Apollo has not proved that they are as strong as the other two. This study shows a similar result as the previous studies but they don't fully agree in all aspects.