SAMMANFATTNING Bakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Dessa granskades med granskningsmallar och analyserades. Resultat: Patienter som är i behov av dialys upplever sig vara bundna och begränsade till tid och plats. Livet begränsas även ur ekonomiska och sociala perspektiv samtidigt som hälsan och välbefinnandet ofta påverkas negativ vilket får konsekvenser för den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Med ett livsvärldsperspektiv får vårdpersonal möjlighet att ta del av patienters upplevda livskvalitet och vad välbefinnande betyder för den enskilda individen.

<p> </p><p><strong>Bakgrund</strong> Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. <strong>Syfte</strong> Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. <strong>Metod </strong>En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. <strong>Resultat </strong>Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. <strong>Diskussion </strong>Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. <strong>Slutsats </strong>Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.</p><p> </p>

Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. Resultat Tre kategorier framträdde: det sociala livet, psykisk ohälsa och sömnproblematik. Det sociala livet innehåller tre underkategorier: begränsningar, psykiska påfrestningar och beroende. Resultatet visade att patienterna upplevde många begränsningar i sitt liv och ofta led av psykisk ohälsa och sömnproblematik. Diskussion Patienter som genomgick hemodialysbehandling upplevde en låg livskvalitet och kände sig frihetsberövade. De uppfattade dialysmaskinen som en livlina. Slutsats Hemodialyspatienter hade generellt låg livskvalitet. Nya strategier för att hjälpa dessa patienter att uppnå en högre livskvalitet borde utformas.

No description available.

Bakgrund: Människor lever längre idag, vilket gör att antalet patienter med dialys ökar varje år. Patienter med njursvikt kan behöva genomgå dialysbehandling för att överleva. Behandlingen kan vara livslång och tar upp majoriteten av patienternas tid och sätter begränsningar i livet. Dialysbehandlingen påverkar patienters upplevda dagliga liv, eftersom behandlingen medför stora förändringar i livet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av sitt dagliga liv i samband med dialysbehandling. Metod: Allmän litteraturöversikt. Litteraturöversikten består av data från sju kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar. Resultat: När patienterna drabbades av en njursvikt, innebar det stora förändringar. De fick anpassa sitt liv efter dialysbehandlingen. Patienterna upplevde begränsningar i livet, där sociala relationer och de dagliga aktiviteterna blev lidandes. De upplevde bland annat oro, rädsla, osäkerhet, nedstämdhet, trötthet och smärta. Patienterna upplevde sig även vara beroende av dialysmaskinen, av anhöriga och av sjuksköterskorna. Känslor som frihet, kontroll, självständighet och hopp kunde också upplevas av patienterna. Slutsats: Patienter som genomgick dialysbehandlingen upplevde många negativa faktorer som påverkades av deras sjukdom och dialysbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och kan förstå vad patienter som genomgår dialysbehandlingen upplever, för att kunna hjälpa de på bästa sätt att anpassa dialysbehandlingen till deras liv samt att minska patienternas negativa upplevelser

Bakgrund: Kroniskt njursvikt är ett ökande folkhälsoproblem, därmed ökar även antalet patienter som utför dialys. Av 4183 patienter är det endast 1037 som utför sina dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring hur patienter upplever sin egenvård i samband med dialysbehandlingar. Sjuksköterskan behöver bedriva en personcentrerad vård för att dialysbehandlingar i hemmet ska få positiva resultat. Bristande kunskaper inom ämnet kan resultera i att egenvården drivs på ett icke patientsäkert sätt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att utföra dialys i hemmet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs fyrstegsmodell används.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känsla av flexibilitet, självständighet och förmågan till egenvård, känslomässiga påfrestningar samt behov av stöd och information.Slutsats: Patienter har varierande upplevelser av att utföra dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan ska bedriva en personcentrerad vård i samband när informationen ges samt när utbildningen erbjuds. Det främjar egenvården hos patienten samt ökar flexibiliteten. Kravet patienter har på självständighet är stort, därmed krävs det av sjuksköterskan att ha rätt kompetens och erbjuder utbildning samt information till både patienter och anhöriga för att därmed öka flexibiliteten.

Bakgrund: När njurfunktionen blir försämrad bör dialysbehandling påbörjas. I Sverige får ungefär 2700 patienter hemodialysbehandling och 800 patienter behandlas med peritonealdialys. Vid dialysbehandling uppstår svårigheter som kan påverka patientens liv på flera olika sätt. För att patienten ska kunna hantera den svåra tiden med dialysbehandling kan copingstrategier användas. Det har visat sig att sjuksköterskan spelar en viktig roll för att stödja och uppmuntra patienter under den svåra tiden med dialysbehandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av dialysbehandling samt att granska valda artiklars datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande design och 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har använts i denna litteraturstudie. Databaserna CINAHL, Medline via PubMed och PsycINFO användes vid sökning av artiklar. Huvudresultat: Att vara beroende av långvarig dialysbehandling gjorde att patienterna var tvungna att spendera mycket tid på sjukhuset. Detta begränsade deras frihet att utföra dagliga aktiviteter, resa eller arbeta. Patienternas självbild påverkades negativt på grund av kroppsliga förändringar relaterade till sjukdomen och behandlingen. Känslomässiga reaktioner såsom rädsla, depression och oro inför framtiden var de vanligaste förekommande upplevelserna hos patienterna. För att övervinna dessa svåra situationer använde patienterna sig av copingstrategier. De inkluderade 13 artiklarna i denna litteraturstudie hade en kvalitativ ansats och intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Slutsatser: Den svåra tiden med dialysbehandling påverkade patienterna fysiskt, psykiskt och socialt. För att klara av negativa och krävande omständigheter som sjukdomen och behandlingen medförde behövde patienterna olika strategier. Det krävdes även att sjuksköterskor gav stöd och information som kunde underlätta för patienter att hantera situationer som kunde uppstå relaterat till dialysbehandlingen / Background: When renal function is impaired should dialysis treatment start. In Sweden, there are about 2700 people have hemodialysis treatment and 800 individuals on peritoneal dialysis. On dialysis treatment, there are many difficulties that affect the patient's life in several ways. To handle the tough times with the dialysis treatment can patient use coping strategies. In addition it has been shown that the nurse plays an important role in supporting and encouraging patients during the difficult period of dialysis treatment. Aim: To describe patients' experiences of dialysis treatment and to review data collection method of the included articles. Method: A descriptive design and 13 scientific articles with qualitative approach were used in this study. The databases CINAHL, MEDLINE though PubMed and PsycINFO were used for searching articles. Results: To be depended on the long-term dialysis treatment made the patients had to spend a lot of time in the hospital. This limited the patient's freedom to perform daily activities, to travel or to work. There was a negative impact on patients' self-image because of bodily changes related to the disease and treatment. Emotional reactions such as fear, depression and anxiety about the future were the common experiences of the patients. One way to overcome these difficult situations, patients used coping strategies. The included 13 articles in this study had a qualitative approach and interviews were used as data collection method. Conclusion: During the difficult period of dialysis treatment, the patient was affected physically, psychologically and socially. To cope with the adverse and demanding circumstances that the disease and treatment caused, patients needed different strategies. It also requires that nurses provide support and information that can help patients to handle these situations.

Bakgrund: Njurarna har en central funktion i kroppen och sviktar dessa innebär det en stor påverkan på det dagliga livet samt en kontinuerlig kontakt med sjukvården. Sjukdomen och dess behandling påverkar inte bara kroppen fysiskt utan även psykiskt och socialt. Njurtransplantation är en kostnadseffektiv och väletablerad behandlingsform vilken ger god prognos för patienten. Dock är efterfrågan på organ större än tillgången vilket i många fall innebär en väntan på obestämd tid för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk njursvikt i väntan på transplantation. Metod: Litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Livet begränsas, en oviss väntan samt stöd från omgivningen med nio underkategorier. Diskussion: Livet i väntan på transplantation medför många begränsningar som i sin tur innebär lidande. Detta skapar ett behov av stöd från omgivningen, däribland sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd åt patienten är det viktigt att förstå hur patienter upplever livet i väntan på transplantation.