Utifrån tidigare studier kring EU-undervisningen har det framkommit att den i liten gradär utformat för att främja ett politiskt deltagande. Det här examensarbetet har undersöktvilka didaktiska överväganden lärare använder i EU-kunskapsområdet pågymnasieskolan i kursen samhällskunskap 1b samt hur de upplever sina möjligheter tillatt utveckla elevers demokratiska kompetenser genom EU-undervisning. En kvalitativ metod användes för att besvara frågeställningen. Semi-struktureradeintervjuer utfördes med sex verksamma samhällskunskapslärare påhögskoleförberedande gymnasieskolor. Materialet analyserades utifrån Maria Jarlsdefinition av demokratiska kompetenser, undervisningsmetoder som främjardemokratiska kompetenser och tre politikdimensionerna; Polity, Policy och Politics.Resultatet visade att lärares undervisning samt undervisningstid för området skiljer sig åt.Undervisningsinnehållets fokus är främst på den politiska dimensionen Polity ochkunskapen om det politiska systemets funktion och organisation. Det återspeglas också isyftet av undervisningen och undervisningsmetoderna. Utifrån demokratiskakompetenser så tenderar undervisningen fokusera främst utvecklingen av politiskakunskaper och det politiska intresset. Lärarna upplever att de har goda chanser till attutveckla elevers demokratiska kompetens genom EU-undervisning. Deltagarna påpekaratt de har möjlighet till att lyfta fram relevanta samhällsfrågor, öka elevers kunskaper ochintresse inom ämnet. Å andra sidan identifierar lärarna utmaningar kring ämnet och lyfterfram; tidsbristen i kursen samhällskunskap 1b, elevers förkunskaper och intresse förämnet.

Denna studie belyser det komplexa aktör-nätverket som påverkar svensklärarnas digitaladidaktiska förutsättningar i svenskundervisningen. Studien syftar till att utforska ett urvalsvensklärares digitala didaktiska förutsättningar i svenskundervisningen och förstå vad digitalaoch digitala didaktiska kompetenser innebär för svensklärare. Studien undersöker ocksåsvensklärares beskrivningar av digitala didaktiska förutsättningar. För att besvara studiensfrågeställning om digitala didaktiska förutsättningar används Aktör-nätverksteorin och dessmetodansats. För materialinsamlingen tillämpas en semistrukturerad intervjumetod med fyrasvensklärare som respondenter. Totalt kunde 15 olika aktörer identifieras i respondenternasnätverk, som påverkar deras förutsättning i skolan. Svensklärare står inför digitalaomställningar vilket kräver holistiska strategier och det är med goda digitala didaktiskakompetenser samt rätt digitala didaktiska förutsättningar som det är möjligt. Respondenternaupplever att deras lärplattform inte är användarvänlig men också trubbig och i vägen, attprovverktygen leder till onödig arbetsbelastning. De anser deras behov och önskemål för engod digital ergonomi och infrastruktur i skolan inte bemöts uppifrån.