This study examines whether or not Sweden’s education reform in 1977, which established new university colleges in selected urban municipalities, had a spillover effect on people’s migration decisions toward rural municipalities and, if so, how that effect varied across demographic groups. To test this, a difference-in-differences method with a fixed effect setting is used in combination with Coarsened Exact Matching to create the best-matched control group. The results suggest that the study cannot draw a general conclusion that the education reform impacted people’s migration decisions toward rural regions in Sweden. Nonetheless, the results demonstrate the significance of geographic distance and individual characteristics in explaining migration decisions in these regions. Following the reform, fewer individuals between 15 and 24 years old are moving into rural municipalities with the effects being small but statistically significant. Furthermore, fewer individuals between 15 and 24 years old as well as 55 and 64 years old leave rural municipalities, but the effects are statistically weak to explain the true impact on migration. Finally, suggestions for future research on the subject are presented at the end.

No description available.

This paper studies the effects of the economic distress that occurred in Swedish municipalities during the financial crisis of 2008 and its effects on social capital. By comparing more exposed municipalities in terms of the decline in employment to less exposed municipalities with a difference-in-difference approach, the aim is to see if the Great Recession had heterogeneous effects on social capital in Sweden. The overall trends in social capital for both groups over the period are positive or stable with a minor plunge during the crisis. However, there are indications of a polarisations concerning trust in other people and in government, where the increase was supressed in more affected municipalities compared to less. For trust in government, it is more educated people and men that drives the negative results while foreign-born saw an increase. The loss in trust in government in the comparison made is more pronounced the more economically distressed the municipality was. Moreover, there seems to be a polarisation in confidence in parliament and satisfaction with democracy, but due to violated parallel trends assumptions it might not be due to the crisis.

Under de senaste åren har det frekvent rapporterats i media om den svenska gängkriminaliteten i Sverige och internationellt. I denna uppsats undersöker vi hur växelkursen för den svenska kronan förändras gentemot ett annat lands valuta när media i dessa länder rapporterar om gängkriminaliteten i Sverige. Perioden som undersöks är 2022-01-03 till 2024-04-12. Uppsatsen studerar Storbritannien och det brittiska pundet samt USA och den amerikanska dollarn och utnyttjar det faktum att länderna vid olika tillfällen rapporterat om ämnet. Genom att använda en difference-in-differences-metod, där länderna fungerar som kontroll- och behandlingsgrupper beroende på om rapportering skett vid en viss tidpunkt eller inte, kunde vi analysera effekterna. I studien finner vi ingen signifikant effekt på valutan orsakad av rapportering om svensk gängkriminalitet.

In una realtà sempre più globalizzata e di competizione tra città, ospitare un mega-evento è un’opportunità di accelerazione della trasformazione economica, infrastrutturale, sociale e urbana. Questa tesi si propone di valutare se Torino è stata capace di trasformare l’occasione dei Giochi Olimpici Invernali 2006 in una duratura eredità per la città, separando l’effetto dei Giochi in se' e per se' da quello degli investimenti pubblici e della visibilità. Il primo capitolo evidenzia l’importanza di ospitare un evento per l’economia locale e fornisce un quadro generale d’analisi, presentando la scelta della dinamica dei prezzi immobiliari rispetto ad altri metodi usati in letteratura, assieme a quella della tecnica difference-in-differences. Infine, propone il contesto teorico dell’analisi empirica che viene sviluppata nei due capitoli successivi, spiegando le ragioni dietro la scelta del caso delle Olimpiadi di Torino. Il secondo capitolo mira a separare l’effetto differenziale degli investimenti pubblici locali (introducendo una loro nuova misurazione diretta) sull’attrattività della città, distinto da quello dell’ospitare i Giochi di per sé. Il terzo capitolo amplia l’analisi empirica introducendo il ruolo della visibilità internazionale tramite la creazione di un innovativo indice di visibilità basato sui dati forniti dallo strumento Google Trends. / In a context of increasing globalisation and competition between cities, hosting mega-events is an opportunity to accelerate economic, infrastructural, social and urban transformation. This dissertation aims at analysing if Turin was able to transform the hosting of the 2006 Winter Olympic Games in a long-lasting legacy for the city, separating the effect of the Olympics per se from the ones of public investments and visibility. In doing so, the first chapter highlights the importance of event hosting for local economies and provides a general framework of analysis, discussing the choice of housing prices dynamics to evaluate the impact of mega events with respect to other methods used in literature, as well as the one of difference-in-differences technique. Finally, the theoretical background of the empirical analysis that follows in the subsequent chapters is presented along with the choice of the case of Turin’s Olympics. The second paper aims at disentangling the differential effect of local public investments (introducing a new direct measure of them) on city appeal, distinguished from that of hosting the Olympics per se. The third paper extends the empirical analysis introducing the role of international visibility in shaping the legacy of Turin Olympics. In doing so, an innovative index of visibility is constructed using data from the Google Trend Tool.

We are currently experiencing a climate crisis. The planet’s temperature is rising considerably due to the emission of greenhouse gases generated by human activities. This situation poses a challenge for everyone, including companies. Private sector actors are taking actions to mitigate the consequences of climate change, such as global warming. Some of these measures are imposed by national regulations, and others are motivated by the firms' own will. The latter include Science Based Target initiative (SBTi), a voluntary initiative that supports companies in setting climate targets to reduce emissions in line with climate science and the Paris Agreement. The number of companies taking action through participation in it is growing. However, SBTis a young initiative that should be further explored, as more research is needed on its effects. This master’s thesis responds to this gap by studying the impact of joining the SBTi on the financial performance of companies measured through stock returns, volatility and financial risk. For this purpose, the Difference-in-Differences (DiD) statistical technique has been applied through a linear regression model to a sample of 4869 companies. It includes both SBTi member and non-members. At the same time, this research also addresses a second objective, to estimate the determinants to join SBTi, since this is a voluntary action, through a Probit model. It has been found that there is a negative relationship when the financial variable is stock return. While when volatility and financial risk are measured, there is no statistically significant effect. These findings show that being a member of SBTi could reduce investor returns, but does not influence the other two financial indicators. This suggests that investors are not attracted to these companies and may indicate that they see the initiative as a costly distraction. Also, as investors manage their portfolios to reduce market downturns, investing in firms that are part of the initiative will not be something they will consider in terms of their votality. Although the initiative's objectives and commitments help to mitigate climate risks by encouraging the reduction of carbon dioxide emissions, they do not generate significant impacts on the level of financial risk, according to the observations. Regarding the results on the likelihood of joining SBTi, it was found that companies that produce lower returns to investors, have lower stock price fluctuations, have higher financial risk and pollute less, are more likely to be members. This suggests that the initiative should drive its efforts towards companies with these characteristics. This study is innovative in its field in that it addresses a topic of current interest but that has been little explored, the SBTi. It applies two methodologies, regression analysis through DiD and Probit model, but with global panel data, which makes it more challenging. This master’s thesis contributes to the research community in three ways. First, it fills a gap providing new insights into SBTi from a financial perspective. Second, it informs the initiative itself of the implications of its activity and makes it easier to identify potential members and attract them. Third, it can be useful for investors who want to be part of the fight against climate change and include these companies in their portfolios, but want to know the financial consequences of doing so. / Vi upplever för närvarande en klimatkris. Planetens temperatur stiger avsevärt på grund av utsläppen av växthusgaser som genereras av mänsklig verksamhet. Denna situation utgör en utmaning för alla, inklusive företag. Privata aktörer vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av klimatförändringar, såsom global uppvärmning. Vissa av dessa åtgärder föreskrivs av nationella regleringar, medan andra motiveras av företagens egna vilja. Det senare inkluderar SBTi, en frivillig initiativ som stödjer företag i att fastställa klimatmål för att minska utsläppen i linje med klimatvetenskapen och Parisavtalet. Antalet företag som vidtar åtgärder genom deltagande i initiativet ökar. Dock är SBTi en ung initiativ som bör undersökas mer, eftersom merforskning behövs om dess effek. Denna avhandling fyller detta gap genom att studera effekten av att delta i SBTi på företagens finansiella prestationer, mätt genom aktieavkastning, volatilitet och finansiell risk. För detta ändamål har den statistiska tekniken DiD tillämpats genom en linjär regressionsmodell på ett urval av 4869 företag. Det omfattar både medlemmar och icke-medlemmar av SBTi. Samtidigt behandlar denna forskning även ett andra mål, att uppskatta faktorer som påverkar beslutet att delta i SBTi, eftersom detta är en frivillig åtgärd, genom en Probit-modell. Det har konstaterats att det finns ett negativt samband när den finansiella variabeln är aktieavkastning. När volatilitet och finansiell risk mäts finns det däremot ingen statistiskt signifikant effekt. Dessa resultat visar att att vara medlem i SBTi kan minska avkastningen för investerare, men påverkar inte de andra två finansiella indikatorerna. Detta tyder på att investerare inte lockas av dessa företag och kan indikera att de ser initiativet som en kostsam distraktion. Dessutom, eftersom investerare hanterar sina portföljer för att minska marknadsnedgångar, kommer investeringar i företag som är en del av initiativet inte vara något de överväger med avseende på volatilitet. Även om initiativets mål och åtaganden bidrar till att mildra klimatrisker genom att främja minskning av koldioxidutsläppen, genererar de inte signifikanta effekter på finansiell risknivå enligt observationerna. Vad gäller resultaten angående sannolikheten att delta i SBTi, visade det sig att företag som ger lägre avkastning till investerare, har lägre aktieprisfluktuationer, har högre finansiell risk och förorenar mindre, har större sannolikhet att vara medlemmar. Detta tyder på att initiativet bör rikta sina ansträngningar mot företag med dessa egenskaper. Denna studie är nyskapande inom sitt område genom att den behandlar ett ämne av aktuellt intresse men som är relativt outforskat, nämligen SBTi. Den tillämpar två metoder, regressionsanalys med DiD och en Probit-modell, men med globala paneldata, vilket gör det mer utmanande. Denna avhandling bidrar till forskarsamhället på tre sätt. För det första fyller den en lucka genom att ge nya insikter om SBTi ur ett finansiellt perspektiv. För det andra informerar den själva initiativet om konsekvenserna av dess verksamhet och underlättar identifieringen av potentiella medlemmar och att locka dem. För det tredje kan den vara användbar för investerare som vill vara en del av kampen mot klimatförändringar och inkludera dessa företag i sina portföljer, men som vill känna till de finansiella konsekvenserna av att göra det.

This thesis studies the effects on the unemployment rate and average income due to the payroll tax cuts for young workers in Sweden. The method that has been used is a difference-in-difference approach with two different control groups. The unemployment rate for Swedish individuals at age 15-24 has been matched towards individuals at the same age in Finland and Denmark. The data behind the estimations is picked from the database of Eurostat. The results indicate an increase in the unemployment rate, contrary to the expectations from the theoretical framework in the subject. One possible explanation for a lack of increase in employment due to a targeted tax cut is shifting, meaning that the lowered cost for firms is shifted onto the employees’ wages. However, no significant results on the wage effect were found, so no such conclusion can be made. The explanation could lay in modeling problems, a growing labor force or the supply of labor (which may choose other alternatives than employment). By the results of this report, the main conclusion is that the payroll tax reductions did not reduce the high unemployment rate among young individuals in Sweden.

Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön. I denna uppsats studeras huruvida sänkningarna av arbetsgivaravgiften i enighet med proposition 2006/07:84 Nedsättning av sociala avgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år, samt proposition 2008/09:7 kraftfullare nedsättning av sociala avgifter för unga, har medfört en positiv sysselsättningseffekt för ungdomar. Metoden som använts är Difference-in-Differences-skattningar av förändringen i sysselsättningsgrad för tidsperioderna ett år efter genomförandet av respektive reform. Mätningen har sedan utökats till att innefatta tiden för första reforen och 3.5 år framåt. Två olika behandlings- respektive kontrollgrupper har använts. Sysselsättningsgraden för ungdomar mellan 15-24 år matchas mot samma grupp i Finland. Även en inhemsk jämförelse har gjorts bestående av sysselsättningsgraden för gruppen 20-24 år mot 25-34 år. Data som ligger till grund för mätningarna är tvärsnittsdata hämtade från SCB och Eurostat. Ingen signifikant positiv sysselsättningseffekt har kunnat påvisas inom ramen för denna uppsats.

In this thesis I evaluate the impact of an experiment with free sales of strong beer in two Swedish counties that took place in the 1960s. I do this by studying adult earnings of persons in utero during the experiment. My data includes date and place of birth and allows me to evaluate the impact of the experiment using a difference-in differences methodology, comparing earnings across cohorts and counties. Since the availability of alcohol increased most heavily for persons under the age of 21, and male fetuses are less physiologically robust than female fetuses, I choose to study persons born by mothers younger than 21 separately and also estimate the impact of the experiment separately for men and women. I find that persons born by mothers under the age of 21 during the experiment have lower average earnings than persons born before the experiment, and that the impact is larger on men. My results indicate that the experiment has led to adverse effects on adult earnings, probably caused by the prenatal alcohol exposure’s negative impact on fetal development. This means that alcohol consumption have long-term consequences that represent large costs to society. Since these costs are generally disregarded when evaluating the cost of alcohol consumption, society’s cost of alcohol is probably higher than usually estimated.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall aktieutdelningen hos svenska bolag har förändrats till följd av att obligatorisk hållbarhetsredovisning infördes som lag i Sverige år 2016. Lagen omfattar bolag som uppfyller ett antal specifika kriterier rörande storlek. En difference-indifferences- studie (DID-studie) har utförts på 85 börsnoterade svenska bolag under tidsperioden 2013–2018, där urvalet utgörs av totalt 510 observationer. En behandlingsgrupp för de bolag som omfattas av lagen ställs mot en kontrollgrupp bestående av bolag som inte omfattas av lagen. Eventuell skillnad studeras sedan genom multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar delade, signifikanta, resultat från de två regressionerna. Denna studie lägger vidare grund för en ökad förståelse kring den obligatoriska hållbarhetsredovisningens påverkan på aktieutdelning. Framtida forskning fokuserar med fördel på att statistiskt testa vilka faktorer som en potentiell förändring beror på. Detta eftersom denna studie enbart lyfter och diskuterar eventuella påverkande faktorer.