O sintonizador-demodulador de RF, também chamado de Front End, é definido de uma forma geral como sendo o conjunto ou módulo que está entre a antena e o sistema digital. Para um receptor isto inclui todos os filtros, amplificadores de baixo ruído, misturadores e demoduladores, necessários para processar o sinal modulado recebido na antena, demodulá-lo e entregá-lo em um fluxo de bits (Transport Stream) para o sistema digital de decodificação, também conhecido com Back End. Por esta razão o sintonizador-demodulador é muitas vezes chamado de conversor RF para TS (Rádio Freqüência para Transport Stream). Por ser o primeiro bloco, o Front End é a parte mais importante, e também a mais crítica de qualquer receptor contribuindo muito para o seu bom ou mau desempenho. Esta tese investigou os problemas existentes e que degradam a qualidade do sinal nas transmissões de TV analógica; os testes realizados pelo laboratório de TV Digital do Mackenzie comparando os padrões de transmissão dos sistemas de TV Digital, ATSC, DVB-T e ISDB-T; o modelo proposto e adotado pelo Sistema Brasileiro de TV Digital; e propôs um modelo de sintonizador-demodulador para o SBTVD, que atendesse as necessidades do sistema com robustez e flexibilidade. O sintonizador-demodulador foi desenvolvido, projetado, montado e testado no laboratório e no campo para avaliar a sua eficiência. / The RF front end is generally defined as everything between the antenna and the digital baseband system. For a receiver, it includes all the filters, low-noise amplifiers (LNAs), down-conversion mixers and demodulator needed to process the modulated signals received at the antenna into signals suitable for input into the baseband analog-to-digital converter (ADC), demodulate it and feed with a Transport Stream the Back End part of the system to decode the signal. For this reason, the RF front end is often called the RF-to-TS portion of a receiver. It turns out that this is the most important and critical part of the whole receiver aiming for its good or bad performance. This thesis researched the existing problems that degenerate the analog TV transmission quality; the digital TV tests realized by Mackenzie DTV laboratory comparing the digital TV transmission standards, ATSC, DVB-T and ISDB-T; the proposed and adopted model for the Brazilian Digital TV System; and a proposal of a Front End for the SBTVD that meets the requirements of the system with robustness and flexibility. The Front End was designed, assembled and tested in the DTV laboratory and in the field.

Esta dissertação trata da equalização no domínio do tempo de sistemas de comunicações digitais baseados em orthoghonal frequency-division multiplexing (OFDM), normalmente referida na literatura técnica como equalização pré-FFT. Tais sistemas foram originalmente projetados de modo a não necessitar de equalização, porém podem se beneficiar com seu uso, como mostrado a seguir. Foi implementado, em programa de computador, um simulador não codificado do sistema de televisão digital terrestre utilizado na Europa, o digital video broadcasting (DVB-T), que é baseado em OFDM e se encontra implantado com sucesso há alguns anos. Diversas simulações foram executadas comparando o método tradicional de recepção do sistema DVB-T com a versão equalizada proposta. Foram utilizadas várias técnicas de processamento digital de sinais para simular: a geração do sinal, sua passagem por um canal de comunicação com multipercurso, presença de ruído branco Gaussiano aditivo, equalização LMS (Least Mean Square), entre outros fenômenos importantes. Para um firme embasamento, o trabalho apresenta estudos matemáticos sobre a teoria geral do OFDM, modelos de canais de comunicação e o princípio básico do algoritmo LMS. Tendo-se utilizado o DVB-T como estudo de caso prático, não poderia deixar de constar uma descrição técnica desse sistema em que são apresentados vários dos detalhes e problemas envolvidos na geração e recepção do sinal. Com a finalidade de posicionar o leitor histórica e tecnologicamente, o texto inclui ainda uma revisão dos principais fatos que marcaram o desenvolvimento do OFDM desde os estudos iniciais até os dias de hoje. / This dissertation deals with time-domain equalization of digital communications systems based on orthoghonal frequency-division multiplexing (OFDM), usually referred as pre-FFT equalization in the technical literature. Such systems were originally designed to require no time equalization but can profit from its use, as is shown in this work. An uncoded simulator of the OFDM-based European system for terrestrial digital television transmission, the digital video broadcasting (DVB-T), was implemented in software. Many simulations were run to compare the performance of the traditional DVB-T reception method with the equalized version proposed. Several digital signal processing techniques were used to simulate as diverse fenomena as: generation of the source signal, effect of multipath communications channels, presence of additive white Gaussian noise, LMS (Least Mean Square) equalization, among others. In order to develop a solid base, the work includes mathematical studies about the general OFDM theory, models of communications channels and the basic principle of operation of the LMS algorithm. Since the DVB-T was used as a practical study case, a technical description of the system is presented, in which many problems and aspects about its generation and reception are discussed. To provide the reader with a historical and technological insight on the subject, this work also includes a summary of the landmarks in the development of the OFDM since the first experiments.

O sintonizador-demodulador de RF, também chamado de Front End, é definido de uma forma geral como sendo o conjunto ou módulo que está entre a antena e o sistema digital. Para um receptor isto inclui todos os filtros, amplificadores de baixo ruído, misturadores e demoduladores, necessários para processar o sinal modulado recebido na antena, demodulá-lo e entregá-lo em um fluxo de bits (Transport Stream) para o sistema digital de decodificação, também conhecido com Back End. Por esta razão o sintonizador-demodulador é muitas vezes chamado de conversor RF para TS (Rádio Freqüência para Transport Stream). Por ser o primeiro bloco, o Front End é a parte mais importante, e também a mais crítica de qualquer receptor contribuindo muito para o seu bom ou mau desempenho. Esta tese investigou os problemas existentes e que degradam a qualidade do sinal nas transmissões de TV analógica; os testes realizados pelo laboratório de TV Digital do Mackenzie comparando os padrões de transmissão dos sistemas de TV Digital, ATSC, DVB-T e ISDB-T; o modelo proposto e adotado pelo Sistema Brasileiro de TV Digital; e propôs um modelo de sintonizador-demodulador para o SBTVD, que atendesse as necessidades do sistema com robustez e flexibilidade. O sintonizador-demodulador foi desenvolvido, projetado, montado e testado no laboratório e no campo para avaliar a sua eficiência. / The RF front end is generally defined as everything between the antenna and the digital baseband system. For a receiver, it includes all the filters, low-noise amplifiers (LNAs), down-conversion mixers and demodulator needed to process the modulated signals received at the antenna into signals suitable for input into the baseband analog-to-digital converter (ADC), demodulate it and feed with a Transport Stream the Back End part of the system to decode the signal. For this reason, the RF front end is often called the RF-to-TS portion of a receiver. It turns out that this is the most important and critical part of the whole receiver aiming for its good or bad performance. This thesis researched the existing problems that degenerate the analog TV transmission quality; the digital TV tests realized by Mackenzie DTV laboratory comparing the digital TV transmission standards, ATSC, DVB-T and ISDB-T; the proposed and adopted model for the Brazilian Digital TV System; and a proposal of a Front End for the SBTVD that meets the requirements of the system with robustness and flexibility. The Front End was designed, assembled and tested in the DTV laboratory and in the field.

<p>Since a few years, flat screen TVs, such as LCD and plasma, has come to completelydominate the market of televisions. In a SoC solution for digital TVs, severalprocessors are used to obtain a decent image quality. Some of the processorsneed temporal information, which means that whole frames need to be storedin memory, which in turn motivates the use of SDRAM memory. When higherdemands of resolution and image quality arrives, greater pressure is put on theperformance of the SoC memory subsystem, to not become a bottleneck of thesystem.</p><p>In this master thesis project, a model of an existing SoC for digital TVs is usedto benchmark and evaluate the performance of an SDRAM memory controllerarchitecture study. The two major features are the ability to reorder transactionsand the compatibility with DDR3. By introducing reordering of transactions, thechoice is given to the memory controller to service memory requests in an orderthat decreases bank conflicts and read/write turn arounds. Measurements showthat a utilization of 86.5 % of the total available bandwidth can be achieved, whichis 18.5 percentage points more, compared to an existing nonreordering memorycontroller developed by NXP.</p>

<p>Digital television is one of the biggest broadcasting media available. All over the world television companies are rearranging their broadcasting from analogue to digital transmission. Former standard disagreements in the analogue era have lead to an agreement of one common European standard for digital television. Countries like USA and Japan have their own similar standards.</p><p>The report consists of two objectives; a survey of the most commonly used standards for digital television today and the construction of a prototype receiver for the second generation satellite DVB-standard.</p><p>A thorough literature study and careful design resulted in a fully functioning system. Measurements performed on the DVB-S sections gave exemplary results. Comparing these results with corresponding measurements performed on the DVB-S2 section showed much better performance for DVB-S2 with the same code rates. This shows some of the advantages of the new standard and proving the coding theory right. New coding algorithms make it possible to transmit more information on noisier channels of inferior quality. In laymen’s words; DVB-S2 gives a better picture and more television channels on the same satellite compared to DVB-S.</p>

Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland. Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades. Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.

Since a few years, flat screen TVs, such as LCD and plasma, has come to completelydominate the market of televisions. In a SoC solution for digital TVs, severalprocessors are used to obtain a decent image quality. Some of the processorsneed temporal information, which means that whole frames need to be storedin memory, which in turn motivates the use of SDRAM memory. When higherdemands of resolution and image quality arrives, greater pressure is put on theperformance of the SoC memory subsystem, to not become a bottleneck of thesystem. In this master thesis project, a model of an existing SoC for digital TVs is usedto benchmark and evaluate the performance of an SDRAM memory controllerarchitecture study. The two major features are the ability to reorder transactionsand the compatibility with DDR3. By introducing reordering of transactions, thechoice is given to the memory controller to service memory requests in an orderthat decreases bank conflicts and read/write turn arounds. Measurements showthat a utilization of 86.5 % of the total available bandwidth can be achieved, whichis 18.5 percentage points more, compared to an existing nonreordering memorycontroller developed by NXP.

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsättningar att slå sig in på den redan befintliga marknaden där bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV är en tjänst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.</p><p>Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagsläget, har en jämförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att på så sätt få ett mer konkret resultat vad det gäller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet är på frammarsch och om tekniken fungerar bra på Internet, kan erfarenheterna även utnyttjas och användas på digital-TV.</p><p>Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och även att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar också vilka produkter och tjänster som kommer att finnas tillgängligt via digital-TV.</p>

<p>Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland.</p><p>Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades.</p><p>Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.</p>

Η διπλωματική εργασία έχει σαν σκοπό την ανάπτυξη ενός μοντέλου μέτρησης των παραμέτρων που επηρεάζουν την ποιότητα υπηρεσίας ενός βίντεο IPTV. Αναφέρονται επιγραμματικά όλες οι υπάρχουσες τεχνολογίες παράδοσης ψηφιακής τηλεόρασης και αναλύονται όλες οι τεχνολογίες και η αρχιτεκτονική της IPTV. Επίσης υπάρχει περιγραφή και ανάλυση όλων των μηχανισμών που πρέπει να χρησιμοποιηθούν ούτως ώστε να μειωθεί όσο το δυνατόν περισσότερο η επίδραση των παραμέτρων (απώλεια πακέτων, καθυστέρηση, jitter, εύρος ζώνης) στην ποιότητα υπηρεσίας της IPTV. Τέλος υπάρχει σύγκριση της IPTV με όλες τις υπόλοιπες μεθόδους παράδοσης ψηφιακής τηλεόρασης καθώς και με το Internet TV. / The aim of this paper is to create a model that measures the parameters of quality of service in IPTV. All the existing technologies that we use today for the delivery of digital television are succinctly reported and analyzed as well as the technologies and architecture of IPTV. There is also the description and analysis of all the mechanisms that the providers should use to decrease as much as possible the effect of the above parameters (packet loss, delay, jitter, bandwith) in the quality of service of IPTV. Finally there is a comparison of IPTV with all the technologies that we use for the delivery of digital television as well as with the Internet TV.