Sammanfattning Bakgrund: Vård och omsorg i hemmet ökar i allt större utsträckning, detta i sin tur medför utmaningar för sjuksköterskans beslutsfattande för individer som vårdas i hemmet. Det digitala beslutstödet finns framtaget för att underlätta för sjuksköterskans beslutsfattande om vilka omvårdnadsåtgärder som behöver vidtas. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd, kan detta resultera till vidare utveckling och förbättring kring sjuksköterskors kännedom, förståelse och kunskap för hur digitalt beslutsstöd kan främja omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd inom hemsjukvården. Metod: Studiens valda metod var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar totalt, sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod. I de två artiklar inkluderades kvalitativa delarna av artiklarnas resultat i studien. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) analyssteg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: organisatoriska förutsättningar, tekniska förutsättningar och sjuksköterskans förutsättningar. De organisatoriska och tekniska förutsättningarna bestod av två subteman vardera:  förtroende, information, support och teknisk utformning. I resultatet framkom sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutstöd inom hemsjukvården som positiva och negativa förutsättningar för användandet. Slutsats: En återkommande erfarenhet som sjuksköterskor hade var att förutsättningarna för användandet av digitalt beslutstöd utgjorde ett hinder i sjuksköterskors dagliga omvårdnadsarbete. Studien redovisar även att sjuksköterskor finner en betydelsefull roll, därav behöver sjuksköterskans förutsättningar för digitalt beslutstöd utformas efter sjuksköterskors behov.

Det råder en situation på arbetsplatser där fler och fler system förväntas tillämpas i arbetslivet. Linköpings kommun ingår just nu i en digital satsning för att påverka anställdas arbetssätt och arbetsbörda och den här studien är en utveckling av ett projekt som utförts tidigare inom kommunen. Studiens syfte var att undersöka arbetssättet som en grupp chefer tillämpar vid verksamhetsstyrning. Genom en kravanalys identifierades chefernas behov och krav de har på ett framtida digitalt beslutsstöd som kan användas vid just verksamhetsstyrning. Dessutom syftade studien till att undersöka chefernas användning av digitala verktyg och deras attityder gentemot digitalisering av arbetsprocesser. Det nuvarande arbetssättet uppfattades som tryggt men också långsamt med eftersatta strukturer. Chefernas upplevelse är att detta hindrar möjligheten att hjälpa fler personer. Tillika har de positiva attityder gentemot digitalisering då det har förutsättningen att förenkla arbetsprocesser. Däremot bemöts de idag av långa och krångliga vägar till information som tar energi från huvudsakliga uppgifter. Som konsekvens har egna påhittade strukturer skapats för att täcka upp för de rådande bristerna i de befintliga systemen. Förhoppningen på ett nytt digitalt beslutsstöd är att det inte ska vara ännu ett till verktyg, utan att det bemöta de problemen och bristerna som idag orsakar att digitala verktyg inte upplevs som hjälpmedel. Resultatet för denna studie är relevant för att utifrån ett användarcentrerat perspektiv ge de digitala verktygen ett mervärde och som kan förenkla och effektivisera arbetsprocesser och således också förbättra den digitala arbetsmiljön.