Att vårda barn i hemsjukvården kräver specifik kunskap. Tidigare forskning om distriktssköterskans upplevelse av att vårda barn i hemsjukvården saknas, vilket gör att studien kan bidra till forskningsområdet. Forskning visar att grundutbildade sjuksköterskor i hemsjukvården upplever det både positivt och utmanande att vårda barn. Det är sällan barn vårdas i hemsjukvården, vilket kan skapa osäkerhet. Distriktssköterskan har allsidig kunskap för att stödja patient och närstående. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att vårda barn i hemsjukvården. Sju kvalitativa intervjuer gjordes med distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvården i två olika kommuner i Västsverige. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde det positivt att barnen fick möjlighet att vårdas i hemmet. Det var en utmaning då vården behövde anpassas efter familjen och hemmet. Det väckte känslor att vårda sjuka barn och kunde skapa en osäkerhet då ingen vana att vårda barn i hemsjukvården fanns. Barn är individer med olika behov som ger olika utmaningar i olika åldrar. Det var viktigt att vara förberedd, noggrann och samarbeta med föräldrarna. Trygghet kunde skapas genom samarbete med kollegor och barnsjukhuset. Detta resultat styrks av tidigare forskning hos grundutbildade sjuksköterskor. Då omvårdnadsansvaret delas kan bättre vård ges, vilket främjar hälsa hos patient och distriktssköterska. Distriktssköterskorna kan stötta och diskutera med varandra, medan den som vårdas kan vända sig och känna trygghet till fler i personalen. Mer forskning inom ämnet behövs och distriktssköterskor behöver mer och regelbunden utbildning om att vårda barn i hemmet.

Bakgrund: Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska smärtskattning göras i livets slutskede. Bristande smärtlindring vid livets slutskede är inget någon vill uppleva. Om distriktssköterskan har en bra rutin för att smärtskatta med smärtskattningsinstrument ger det en kvalitésäkring för de palliativa patienterna. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av smärtskattning hos palliativa patienter. Metod: En kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen; organisationens inflytande, metoder för smärtskattning av palliativa patienter, organisationens betydelse för kvalitetsförbättring med underliggande subkategorier. I studien framkom att distriktsköterskorna saknade rutiner för smärtskattning. Distriktsköterskorna smärtskattade utifrån sin kliniska blick, erfarenhet och smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskorna var medvetna om att smärta ska bedömas enligt smärtskattningsinstrument men instrumenten och dokumentationen av dem, glömdes ibland bort trots att det hade använts. Distriktsköterskorna framhöll att smärtskattning med instrument kan bli bättre genom utbildning i instrumenten och rutiner i smärtskattning. Slutsats: För distriktssköterskor skulle det underlättas med tydliga rutiner om vilka smärtskattningsinstrument som bör användas i specifika situationer. Utbildning efterfrågas i smärta och skattningsinstrumenten för att få till frekvent användning av smärtskattningsinstrument. / Background: According to the recommendations of the National Board of Health, pain estimation should be made in the end of life. Lack of pain relief at the end of life is no one wants to experience. If the district nurse has a good routine for pain assessment instruments, it provides a quality assurance for the palliative patients. Aim: To describe district nurses' experiences of pain estimation in palliative patients. Method: A qualitative empirical study with descriptive design. Result: Three categories emerged from the analysis; the organization's influence, methods for pain estimation of palliative patients, the organization's importance for quality improvement with underlying subcategories. The study showed that district nurses lacked routines for pain estimation. District nurses pain assessment based on their clinical gaze, experience and pain assessment tools. The district nurses were aware of that pain should be assessed according to pain estimation instruments, but the instruments and their documentation were sometimes forgotten even though it had been used. District nurses believe that pain estimation with instruments can be improved through training in the instruments and routines of pain estimation. Conclusion: For district nurses, it would be easier with clear routines on which pain assessment instruments should be used in specific situations. Education is demanded in pain and the assessment tools to bring about frequent use of pain assessment instruments.

<p><p>Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring.</p></p><p>Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis</p> / <p><p>Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.</p></p>

Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring. Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis / Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom, som ökar i samhället och i världen. Diabetes typ 2 kan förebyggas, fördröjas eller lindras med hjälp av hälsosamma levnadsvanor, så som kost och motion. Livsstilsbehandling är därför grundläggande för att uppnå detta. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En empirisk studie med kvalitativ intervjumetod där sju distriktssköterskor deltog i intervjuer. Resultat: I studien framkom vikten av distriktssköterskornas erfarenheter och syn på att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, för att kunna hjälpa och motivera patienter med diabetes typ 2. Att främja hälsosamma levnadsvanor, hos patienter med diabetes typ 2, beskrevs som grunden i behandlingen. En mycket viktig uppgift som var nödvändig för att förhindra samt minska risken för komplikationer till sjukdomen. Distriktssköterskorna har erfarenheter av, och möjligheter till, att främja hälsosamma levnadsvanor på flera olika sätt. Arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor skedde individuellt, i grupp och med hjälp av skriftlig information. Distriktssköterskorna hade även erfarenhet och var medvetna om olika hinder för att kunna främja hälsosamma levnadsvanor. Slutsats: Distriktssköterskorna bör se varje patient som en unik individ och därefter anpassa arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor. Uppföljning samt kontinuitet behövs för att patienten ska få motivation till livsstilsförändringar och bibehålla dessa. / Background: Diabetes is a people's disease that increases in society and in the world. Diabetes type 2 can be prevented, delayed or alleviated using healthy living habits, such as diet and exercise. Lifestyle treatment is therefore essential for achieving this. Purpose: To describe the district nurse's experience of promoting healthy living habits, diet and exercise, in type 2 diabetes patients. Method: An empirical study with qualitative interview method where seven district nurses participated in interviews. Results: The study highlighted the importance of district nurses' experiences and views on promoting healthy living habits, diet and exercise, to help and motivate patients with type 2 diabetes. To promote healthy living habits, in type 2 diabetes patients, are described as the basis of treatment. A very important task that is necessary to prevent as well as reduce the risk of complications to the disease. District nurses have experience and opportunities to promote healthy living habits in a variety of ways. Work on promoting healthy living habits is done individually, in groups and with the help of written information. District nurses also have experience and are aware of various obstacles to promote healthy living habits. Conclusion: District nurses should see each patient as a unique individual and then adjust the work to promote healthy living habits. Follow-up and continuity are needed to give the patient motivation for lifestyle changes and maintain them.

Bakgrund: Det metabola syndromet ökar i samhället och kryper ner i åldrarna och är en bidragande orsak till hjärtkärlsjukdomar och förtidig död. Låg nivå av fysisk aktivitet påskyndar utveckling av det metabola syndromet. Distriktssköterskan i primärvården är oftast den som möter dessa personer först och har en viktig roll i behandlingen av det metabola syndromet. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av fysisk aktivitet som behandling hos personer med metabolt syndrom. Metod: För studien användes kvalitativ metod med induktiv ansats där 10 kvalitativa intervjuer genomfördes. Intervjumaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Att se helheten i mötet med personen och Att motivera och stödja. I resultatet framkom att det var viktigt att individanpassa samtalet och behandlingen, att inte sätta upp för stora mål och viktigt att skapa förtroende mellan personen och distriktssköterskan för att kunna ge stöd och motivation. Konklusion: Att skapa en livsstilsförändring genom fysisk aktivitet vid metabolt syndrom tar tid och kan vara svårt. Personen behöver hjälp, stöd och uppmuntran. Därför är det viktigt att skapa en förtroendefull relation mellan personen och distriktssköterskan / Background: The incidence of Metabolic syndrome is increasing in society and, increasingly, it is occuring at younger ages. It is a contributing factor to cardiovascular disease and premature death. Low levels of physical activity contribute to the development of Metabolic Syndrome. The District nurse within Primary care is most often the person who meets such patients first and they have an important role in the treatment of the problem. Aim: The aim is to describe district nurses’ experiences of physical activity as a treatment for people with metabolic syndrome. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in ten qualitative interviews. The interview material was analysed using qualitative content analysis. Result: 2 catagories were identified: To see the broad perspective in the meeting with the person and To motivate and support. It was shown in the result that it was important to individually adapt the treatment and discussion to the patients and to not set goals that were too large. It was also important to create confidence between the patient and the district nurse in order to motivate and support the patient. Conclusion: To create lifestyle changes using physical activity in the case of metabolic syndrome takes time and it can be difficult.The person requires help, support and encouragement. Therefore it is vital to create a trusting relationship between the person and the district nurse.