<p>The purpose of the thesis is to determine how ABB’s treasury department (GTO) should respond to an increasing awareness and interest in the carbon credit markets. Emission caps have been introduced on national levels and also for certain industries in Europe as a consequence of the Kyoto Protocol. This allows for trading of certain carbon credits as well as for the creation of new credits. ABB is a company which has many solutions for efficient energy use; solutions that aim to reduce electricity cost and in the prolongation also emissions. The awareness of the carbon market is growing within ABB, but no carbon credit generating projects have been completed and the initiatives are scattered. The thesis describes the Kyoto Protocol and its implementation within EU, the markets available for trading by companies as well as what instruments and derivatives exist. With the underlying regulations described an empirical study of ABB’s involvement is conducted. The study shows that ABB has few installations with emissions caps and that the potential for generating new credits as a way to increase profit is quite big. However, there have been no carbon generating projects registered up to this point and there are many barriers to overcome before ABB receives any carbon credits.To ensure a thorough analysis, a model of factors affecting ABB’s carbon credit involvement is formed. The model is based on the available literature on the subjects organizational performance, transfer pricing, project- and financial risk and risk management.GTO’s immediate response should be to set up a pool to which subsidiaries with compliance requirements are to send their carbon credits. The pool will then redistribute the credits so that each subsidiary’s needs are fulfilled and finally settle the net remainder on the open market. A unit independent of GTO, called Group Carbon Operations (GCO) in the thesis, should be formed in the near future with responsibility to actively follow the progress of CDM pilot projects and to facilitate their implementation. Depending on the outcome of these pilot-projects ABB can then either, in case of a negative outcome, quickly end the direct CDM involvement and reach closure or, in case of a positive outcome, further develop the GCO department to profit from ABBs involvement in the CDM market. In case of a positive outcome, the GTO should be further involved regarding risk handling and internal pricing.</p>

No description available.

<p>In modern heavy vehicles low fuel consumption as well as good ride comfort and driveability is desired. Assuming that the road altitude ahead of the vehicle is known the optimal control regarding fuel and time consumption can be calculated. However this results in a bang-singular-bang control which decreases the ride comfort by introducing high jerk levels and oscillations in acceleration as well as jerk originating from the dynamics in the driveline.</p><p>In this thesis several methods to supress these behaviours are presented. A qualitative study of the methods impact on ride comfort as well as fuel and time consumption is carried out. A driveline model is implemented in Simulink and used for the evaluations. The aim is not to find a optimal strategy but rather to suggest methods and evaluate these as far as can be done in simulation to enable for future test runs.</p>

No description available.

<p>De senaste årens diskussioner kring hushållsnära tjänster har nu resulterat i ett skatteavdrag</p><p>som började gälla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har råd med hjälp i</p><p>hemmet har HSB beslutat att se över möjligheten att erbjuda denna typ av tjänster till sina</p><p>medlemmar. Syftet med detta arbete är att utreda och analysera hur HSB ska använda</p><p>marknadsinformation för att kunna utveckla nya tjänster och ge grundläggande direktiv för</p><p>marknadsföring av dessa.</p><p>Genom att studera den teoretiska grund som finns för vilken typ av information som bör</p><p>användas för tjänsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hjälp av ytterligare</p><p>teorier kan en analysmodell byggas upp. Denna teori pekar på såväl faktorer i företagets</p><p>direkta närhet som på faktorer som ligger utanför företagets påverkan. Modellen används</p><p>sedan praktiskt med den information som finns tillgänglig i form av exempelvis</p><p>medlemsundersökningar, fokusgrupper och annan data. Resultatet av denna analys ger viktiga</p><p>attribut som tjänsten bör innehålla som i sin tur ligger till grund för riktlinjer angående</p><p>marknadsföringen.</p><p>I detta arbeta har information rörande HSB och dess omvärld praktiskt använts tillsammans</p><p>med modellen för att ta fram såväl viktiga attribut hos hushållsnära tjänster som för att ge</p><p>grundläggande marknadsföringsdirektiv för dessa. Den information som tagits i bruk har</p><p>främst kommit i från medlemsundersökningar och fokusgrupper men även exempelvis extern</p><p>statistisk data, kostnadskalkyler och intervjuer har använts. Det visar sig att den information</p><p>som finns tillgänglig i stort sett lämpar sig väl för användning med modellen och att denna</p><p>därmed kan användas vid framtagandet av en tjänst.</p><p>Som svar på syftet visar det sig att information bör användas med den teoretiska modell som</p><p>tagits fram för att utveckla en tjänst och ge grundläggande direktiv för dess marknadsföring.</p><p>Viktigt är här att använda sig av flera olika typer av information som exempelvis enkätsvar,</p><p>fokusgrupper och interndata för att få såväl djup och bredd i undersökningen.</p>

<p>De senaste årens diskussioner kring hushållsnära tjänster har nu resulterat i ett skatteavdrag som började gälla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har råd med hjälp i hemmet har HSB beslutat att se över möjligheten att erbjuda denna typ av tjänster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete är att utreda och analysera hur HSB ska använda marknadsinformation för att kunna utveckla nya tjänster och ge grundläggande direktiv för marknadsföring av dessa. </p><p>Genom att studera den teoretiska grund som finns för vilken typ av information som bör användas för tjänsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hjälp av ytterligare teorier kan en analysmodell byggas upp. Denna teori pekar på såväl faktorer i företagets direkta närhet som på faktorer som ligger utanför företagets påverkan. Modellen används sedan praktiskt med den information som finns tillgänglig i form av exempelvis medlemsundersökningar, fokusgrupper och annan data. Resultatet av denna analys ger viktiga attribut som tjänsten bör innehålla som i sin tur ligger till grund för riktlinjer angående marknadsföringen.</p><p>I detta arbeta har information rörande HSB och dess omvärld praktiskt använts tillsammans med modellen för att ta fram såväl viktiga attribut hos hushållsnära tjänster som för att ge grundläggande marknadsföringsdirektiv för dessa. Den information som tagits i bruk har främst kommit i från medlemsundersökningar och fokusgrupper men även exempelvis extern statistisk data, kostnadskalkyler och intervjuer har använts. Det visar sig att den information som finns tillgänglig i stort sett lämpar sig väl för användning med modellen och att denna därmed kan användas vid framtagandet av en tjänst.</p><p>Som svar på syftet visar det sig att information bör användas med den teoretiska modell som tagits fram för att utveckla en tjänst och ge grundläggande direktiv för dess marknadsföring. Viktigt är här att använda sig av flera olika typer av information som exempelvis enkätsvar, fokusgrupper och interndata för att få såväl djup och bredd i undersökningen.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Priset för anläggningstransporter har under de senaste åtta åren ökat kraftigt. Dessa transporter är en stor och betydelsefull del för byggföretagen, och Skanska Sverige AB köper anläggningstransporter för cirka 1 miljard kronor per år. På grund av den kraftiga prisökningen samt att Skanska har sett stor potential av effektiviseringar inom anläggningstransporter har de startat projektet ”Effektivare Anläggningstransporter”. Ett mål med projektet var att minska kostnaderna för anläggningstransporter genom effektiviseringar. Detta arbete har genererat en kraftig sänkning av antalet leverantörer samt att enhetliga avtal med dessa leverantörer har tecknats. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett nationellt arbetssätt för att förbättra Skanskas samarbete med leverantörer av anläggningstransporter.</p><p>I byggbranschen ser alla projekt olika ut. Varje byggprojekt fungerar som ett eget litet företag vilket medför att byggbranschen är en decentraliserad bransch. Inom varje projekt finns det en produktionschef samt produktionspersonal. Det är produktionschefen som ansvarar för allt från ekonomi och tidsplanering till beställning av transporter och övrigt material. Idag sker alla beställningar av transporter via telefon och oftast samma dag som transporterna behövs eller i bästa fall dagen innan. Anpassning till ny teknik i transportbranschen sker långsamt och än idag är det oftast handskrivna följesedlar. För att hitta effektiviseringar har Skanska påbörjat ett effektiviseringsarbete med sina ramavtalsleverantörer. Detta innebär att Skanska ska ha utvecklingsmöten med dessa leverantörer två gånger per år för att diskutera fram effektiviseringsåtgärder.</p><p>Effektiviseringsarbetet har stannat av på grund av omorganisationer i Skanska samt den rådande lågkonjunkturen. Det är detta effektiviseringsarbete som ska utvärderas och förbättras i detta examensarbete. Denna studie genomfördes med hjälp av ett antal intervjuer där det framkom att största problemet var att det inte fanns någon ansvarig på lokal nivå för att driva effektiviseringsarbetet. Några andra problem som upptäcktes var att det inte fanns något uttalat mål med utvecklingsmötena samt att det inte fanns något mätbart uppföljningssystem som visade utvecklingen. För att lösa dessa problem studerades teori om organisationer och kultur, gruppdynamik, inköp, relationer samt prestationsmätning.</p><p>Alla är eniga om att effektiviseringsarbetet är viktigt och bör fortsätta men det krävs dock vissa förändringar. Genom bättre planering och bättre intern kommunikation kan samarbetet med Skanskas leverantörer förbättras. För att hitta effektiviseringsåtgärder bör utvecklingsmötena ha tydliga mål. Det krävs även en person på lokal nivå som ansvarar för att mötena blir av och att effektiviseringsidéer förs vidare till inköpsavdelningen. Det allra viktigaste är att inköpsavdelningen ska kunna mäta och följa upp effektiviseringsarbetet. Detta kommer att kunna ske med hjälp av den modell som presenteras i slutet av denna rapport. Modellen kommer att lösa de problem som denna studie har uppmärksammat och är konstruerad på ett sätt så att modellen är enkel att använda.</p>