<p>Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.</p><p>Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp. Fast det är nu på senare år som området har belysts mer frenetiskt än tidigare av diverse väletablerade forskare. Begreppet är omdiskuterat då definitionen på lojalitet är splittrat, den har tolkats ur olika perspektiv av en rad oliksinnade forskare. Vi kommer att ge läsaren en bild av hur banker arbetar vid värvning av kunder samt när kunden är del av banken hur dem skall kvarhålla denna relation som slutligen skall leda till ett lojalitetsbaserat samarbete.</p><p>Dem resultat vi har kommit fram till i studien kan konkluderas till att samtliga banker inser väsentligheten med att skapa en lojalitetsbaserad relation till privatkunden. Samtliga banker arbetar med att stärka och utveckla dem befintliga kundrelationerna. Deras strävan till att ständigt attrahera nya kunder med mål att initiera en relation, relationen skall över tiden bli ett långsiktigt samarbete där både banken och privatkunden får utbyte av varandra. Samtliga banker trycker på att kundlojalitet inte är ett kortsiktigt förfarande utan snarare en process som långsiktigt evalueras utifrån kundens tillfredställelse gällande bankens utvecklande av erbjudanden och tjänster.</p>

Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem. Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp. Fast det är nu på senare år som området har belysts mer frenetiskt än tidigare av diverse väletablerade forskare. Begreppet är omdiskuterat då definitionen på lojalitet är splittrat, den har tolkats ur olika perspektiv av en rad oliksinnade forskare. Vi kommer att ge läsaren en bild av hur banker arbetar vid värvning av kunder samt när kunden är del av banken hur dem skall kvarhålla denna relation som slutligen skall leda till ett lojalitetsbaserat samarbete. Dem resultat vi har kommit fram till i studien kan konkluderas till att samtliga banker inser väsentligheten med att skapa en lojalitetsbaserad relation till privatkunden. Samtliga banker arbetar med att stärka och utveckla dem befintliga kundrelationerna. Deras strävan till att ständigt attrahera nya kunder med mål att initiera en relation, relationen skall över tiden bli ett långsiktigt samarbete där både banken och privatkunden får utbyte av varandra. Samtliga banker trycker på att kundlojalitet inte är ett kortsiktigt förfarande utan snarare en process som långsiktigt evalueras utifrån kundens tillfredställelse gällande bankens utvecklande av erbjudanden och tjänster.

År 1970 övergick Sverige från att ha fasta bokpriser till fria eftersom de fasta bokpriserna ansågs strida mot konkurrensrätten. Detta var 1900-talets viktigaste händelse i den svenska bokbranschen Därefter började allt fler traditionella bokhandlare att samarbeta och utvidga sin utbud för att generera fördelar inom företaget. Böcker har däremot inte alltid sålts genom de traditionella bokhandlarna och nu mera har man allt flera konkurrenter än tidigare vilket gör att de befinner sig på en mogen marknad. De två senaste aktörerna som trätt in på marknaden är stormarknader och Internet som med bland annat låga priser anses som ett hot för de traditionella bokhandlarna. Då de gamla konkurrensmedlen är satta ur spel måste de traditionella bokhandlarna satsa på relationer och lojalitet för att åtminstone behålla sina befintliga kunder och där av få långsiktig överlevnad. Vi kommer här att undersöka från både säljarens och konsumenternas perspektiv för att kunna se vilka marknadsföring strategier bokhandlarna använder sig av och hur de kan skapa långsiktig lojalitet hos deras kunder. I vår undersökning har vi valt att jämföra en stor bokhandel med en medelstor och två små för att få en inblick om vilka strategier de olika bokhandlarna använder sig av. Vi kan understryka att det krävs olika faktorer för att traditionella bokhandlar skall kunna skapa långsiktlig lojalitet hos deras kunder. De olika faktorernas relevans beror på hur pass effektiva de är för varje företag i sig.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA. Resultatet visade att ingen signifikant skillnad mellan generationerna kunde påvisas när det gällde lojalitet till arbetsgivaren, pågående lojalitet och normativ lojalitet. Signifikant skillnad kunde bekräftas för hypotesen angående skillnad i affektiv lojalitet mellan generationerna. Slutsatserna för studien visade att andra faktorer som attityder och förväntningar på arbetet kan påverka lojalitet mer än den teoretiska utgångspunkten för studien.

No description available.

Sammanfattning Problemformulering Det vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet. Syfte Huvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten. Syftet var även att bidra med en djupare förståelse för vad som motiverar kunder att involvera sig, samt hur företag kan följa upp involveringen. Metod I vår studie antog vi en hermeneutisk kunskapssyn då vi ämnade att tolka och förstå hur företag kan arbeta med kundinvolvering och lojalitet. Vi valde även att utgå från en iterativ forskningsmetod vilket innebar att undersökningen byggde på våra teorier men utan testa vårt resultat genom hypoteser som en deduktiv ansats antyder. Dessa vetenskapliga utgångspunkter gjorde att vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer. Detta gjorde att vi kunde ställa följdfrågor för att komma djupare in på ämnet men ändå utgå ifrån vår intervjuguide så att vi kunde jämföra företagen sinsemellan. Genom samarbetsföretaget MarketDirection fick vi kontaktuppgifter till tio av deras kunder, varav nio stycken ställde upp på vars en 30 minuters intervju. Teori De teorier som vi utgick ifrån i studien grundade vi på en litteraturstudie som vi gjorde för att erhålla information om vad som tidigare var forskat inom vårt ämnesområde. De ord vi fann som var ständigt återkommande under litteraturstudien var samproduktion, kommunikation, engagemang, involvering, relationer samt lojalitet. Utifrån detta valde vi således att bygga upp en teoretisk grund med fokus på de tidigare nämnda områdena. Slutsatser Utifrån studiens resultat och analys har vi kunnat bekräfta tidigare studiers resultat att kundinvolvering innebär ett gemensamt värdeskapande mellan företagen och deras kunder. Vidare har vi sett att vilken aktivitet som är bäst lämpad att involvera kunden i beror på storleken på företaget, dess produkt- och tjänsteutbud samt syftet med kundinvolveringen. Kundernas motivation att engagera sig, hur företaget kommunicerar med kunderna samt vilken relation de har med dem är ytterligare faktorer som påverkar valet av aktivitet.

Det är få personer som idag köper alla sina kläder i en och samma butik. Konsumtion inom detaljhandeln har idag svag koppling till fysiska behov det är emotionella behov som styr konsumenten. Allt fler konsumenter fyller sina plånböcker med fler och fler klubbkort som ett tecken på att de är medlemmar i butikernas lojalitetsprogram. Det kan utläsas en tydlig trend i att allt fler butiker använder sig av kundklubbar. Forskare menar att det skulle kunna bero på att en stark förankrad marknadsföringsstrategi är att kopiera konkurrenterna. Konsumenter köper de produkter som uppfyller individuella krav oavsett vilken butik de besöker. Detta är ett tecken på att konsumenter i takt med ökat medlemskap i kundklubbar blir mindre och mindre lojala, en stark motsägelse kan tyckas. I detta ämne finns två utgångspunkter nämligen företagens uppfattning och kundernas uppfattning av lojalitet. Det är inte nödvändigtvis så att dessa överrensstämmer. Denna rapport undersöker kunders uppfattning av lojalitet i relation till hur det är kopplat till de många klubbkorten som de har i sina plånböcker. Detta för att företagare skall kunna använda denna information i sitt beslutsfattande om lojalitetsprogram. Undersökningsmetoden som använts är fokusgruppsintervjuer med deltagare i vilka befinner sig i olika skeden av livet. Detta för att ge en bredd till undersökningens svar. Slutligen sammanställs olika faktorer av hur lojalitet skapas utifrån kunders uppfattning samt med stöd av tidigare forskning. Här presenteras relationen mellan dessa faktorer i en egen modell som vi kallat för lojalitetspyramiden.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka tjänstemännens upplevda lojalitet under omställningen från kontorsarbete till distansarbete. Studien berör ämnen som lojalitet och begreppets många innebörder såsom vad lojalitet är och hur det tar form. Detta har vi gjort genom att använda oss av exempelvis Connor (2007) som gett oss ett emotionellt perspektiv kring lojalitet. Andra författare som Keller (2007) har varit en grund som gett olika förklaringar till hur lojaliteten tar form samt Arvidson &amp; Axelsson (2014) tankar gällande lojalitet. Kleinig (2014) har även varit en forskare som varit viktig då han gett perspektiv på lojalitet &amp; organisationer. Studien har utförts utifrån olika tjänstemäns perspektiv och fokuserar på deras upplevelser och erfarenheter kring lojalitet och hur de upplevt omställningen från kontorsarbete till att behöva utföra sitt arbete på distans.Studien har genomförts med hjälp utav tio kvalitativa intervjuer som gjorts med respondenter där alla är tjänstemän som har genomgått distansarbete. Tjänstemännen har alla varierande arbetsuppgifter, varierande roller och arbetar på olika företag. Resultatet av studien visar att lojaliteten hos tjänstemännen är något som påverkas av de sociala relationer som existerar till kollegor men även till organisationen. Lojaliteten är inte något som nödvändigtvis enbart är mot arbetsgivaren och organisationen utan lojalitet är en känsla som är stark gentemot kollegor och arbetsgrupper. Studien visar även de tankar som respondenterna har kring en framtida arbetsplats som kommer påverkas av valet till att arbete hemifrån eller att vara på kontoret.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts. Resultatet visar att de lojalitetsattribut som kunder efterfrågar för köp online inte i samtliga fall leder till att kunder blir lojala gentemot webbutiker. Vidare är e-lojalitet en svagare form av lojalitet vilket kan innebära att det är svårare för webbutiker att få lojala kunder i jämförelse med butiker i fysiska miljöer.