Made available in DSpace on 2016-03-15T19:21:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Cristine Machado Stuermer.pdf: 3844633 bytes, checksum: d418c4a2b8eb61c1deb42f2f030ae237 (MD5) Previous issue date: 2010-08-04 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / The city of São Paulo, known until the 1970 s for its industrial vocation, has been gradually loosing its participation in the Brazilian Industrial production since the 1980 s. The migration of big industries from urban centers to remote areas led the older productive buildings to be slowly abandoned. Along this process, magnified by the city's real estate business voracity, factories were closed, causing the degradation of its structures and machinery, frequently resulting in the demolition of establishments, some of which considered interesting for its historical register and/or its architectonic qualities. This dissertation aims at contributing with some reflections on the contemporary values related to the industrial building heritage. Such values allow a better understanding of the transformation and reuse processes for which the buildings that compose this heritage have been going through. It is being taken into account that the preservation of its patrimony and remnants is related to the existence of activities, such as the economical and social ones, in which modernity take part of. Being the existence and maintenance of architecture dependent on resources, it is of interest to reflect upon their nature, not only economic but also symbolic, and in this sense, intrinsically related to the culture and tradition of where the architecture exist. Therefore, the arguments presented here are aimed at reflecting on the role and importance of economic and cultural/symbolic values in preserving and reconverting industrial building heritage / A cidade de São Paulo, identificada até a década de 1970 por sua vocação fabril, vem diminuindo gradativamente sua participação na produção industrial do país desde os anos 1980. A evasão das grandes indústrias para áreas afastadas dos centros urbanos ocasionou o paulatino abandono dos complexos produtivos mais antigos. Neste processo tem-se verificado o fechamento de fábricas, acarretando a deterioração de suas estruturas e equipamentos o que freqüentemente tem levado à demolição de muitos exemplares interessantes - quer por seu valor como registro histórico, por suas qualidades arquitetônicas - em um processo potencializado pela voracidade dos negócios imobiliários na cidade.1 Este trabalho busca contribuir com algumas reflexões a respeito dos valores contemporâneos relacionados ao patrimônio industrial que nos permitem entender os processos de transformação e reuso por que vem passando os edifícios que compõe esse patrimônio considerando que a preservação de sua herança e de seus remanescentes está relacionada à existência de atividades nas quais a modernidade está inscrita, entre elas as econômicas e sociais. Dependente que é a arquitetura de recursos para materializar-se e manter-se, nos interessa refletir sobre a natureza destes recursos que não são meramente econômicos, mas também simbólicos, e, nesse sentido, intrinsecamente relacionados à cultura e a tradição dos lugares de existência. Apresentamos então algumas reflexões sobre o papel e a importância das relações entre valor econômico e valor cultural/simbólico na preservação e reconversão do patrimônio industrial

Made available in DSpace on 2017-07-10T16:17:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Claudimara.pdf: 3529621 bytes, checksum: c9b1eb2f37c2c131031fee5f014a82f6 (MD5) Previous issue date: 2011-04-20 / This paper, which has an exploratory point of view, intends to investigate how much did the Secondary Level Teaching renovation, that happened in Brazil in 1990, involve the notion of development of the Economic Committee for Latin America and Caribbean (CEPAL). This institution, created in 1948, has oriented, since then, the governments of Latin America countries by publishing studies and propositions about the economical development of these countries. The concepts of production and equity are important part of CEPAL recent studies and these concepts are both analytical categories of 1990 Secondary Level renovation. It´s all about understanding the renovation proposed by the Law of Directives and Bases of Education, number 9394/96, of Constitutional Amendment number 14 of 1996, as stated in Federal Decree number 2.208/972, in opinion of CNE, number 15/98. The Curriculum in Education for Secondary Levels has the referred notion of economical development. It is clear in categories of embodied democracy as in the increase of population participation as in the reduction of social inequality. The concept of population participation as in the reduction of social inequality. The concept of equality must contribute to enlarge the possibilities of everyone to be inserted in theproductive system. Besides that, education and knowledge must be a very important part of the productive transformation, recovering and strengthening the Human Capital Theory, which designs the relation between education and economy as a condition to a country development. To write the present paper, the legislation of Secondary Level renovation, the documents produced by CEPAL and the data from The National institute of Research and Studies (INEP) were researched. Among the most important study finds are the dual character of Secondary Level teaching: Regular and Professional classes; the transformations of the productive organization as a determining point to Secondary Level curriculum; the relation between education and development and the understanding of the presence of CEPAL proposition in Secondary Level renovation of 1990 in Brazil. / Esta pesquisa de caráter exploratória teve como objetivo investigar em que medida as reformas do Ensino Médio, implementadas no Brasil na década de 1990, incorporaram a noção de desenvolvimento da Comissão Econômica para a América Latina e o Caribe (CEPAL). Essa instituição, criada em 1948, tem, desde então, orientado os governos dos países latinoamericanos, por meio da divulgação de estudos e propostas que visam fundamentalmente pensar o desenvolvimento econômico da região. Nas formulações teóricas recentes da CEPAL os conceitos de produtividade e de equidade ganham centralidade, tornando-se, no presente trabalho, categorias analíticas das reformas para o Ensino Médio nos anos de 1990 no Brasil. Trata-se de compreender como as reformas consubstanciadas na Lei de Diretrizes e Bases da Educação Nº 9394/96, na Emenda Constitucional Nº 14 de 1996, no Decreto Federal Nº 2.208/97, no Parecer CNE Nº 15/98 que outorgaas Diretrizes Curriculares Nacionais de educação e nos Parâmetros Curriculares Nacionais para o Ensino Médio traduziram a referida noção de desenvolvimento. Essa noção aparece nas reformas por meio de categorias como democracia, consubstanciada tanto no aumento da participação popular como na redução das desigualdades sociais; equidade que deve contribuir para ampliar as possibilidades de oportunidades para que todos possam ter condições de inserir-se no sistema produtivo, além de educação e conhecimento serem colocados como eixos da transformação produtiva, recuperando e reforçando a teoria do capital humano, que concebe a relação entre educação e economia como condição para a promoção do desenvolvimento do país. Para o desenvolvimento do estudo utilizou-se de fontes primárias tais como documentos emitidos pela CEPAL, a legislação relativa às reformas do Ensino Médio e o banco de dados do Instituto Nacional de Estudos e Pesquisas (INEP). Os dados secundários, obtidos na bibliografia consultada, serviram para compor o marco teórico e para auxiliar na análise e interpretação dos dados. Entre os achados do estudo destacam-se: o caráter dual dessa modalidade de ensino, traduzida na educação geral e educação profissional; as transformações na organização produtiva como determinante para a organização do Ensino Médio; a vinculação entre educação e desenvolvimento; e a constatação da incorporação de elementos da proposta da CEPAL na legislação referente às reformas do Ensino Médio na década de 1990.

O presente estudo denomina-se A burguesia perdida: empresariado industrial e desenvolvimento econômico (1960-1974). A partir da década de 1950 o Brasil vive um processo de internacionalização da economia, em decorrência da reorganização das burguesias metropolitanas e do limite do modelo de indústria substitutiva de importações. No período posterior ao golpe de 1964 esta internacionalização será acentuada, configurando um novo modelo de desenvolvimento, dependente e associado. O objeto de pesquisa é o comportamento da burguesia brasileira e as mudanças na estrutura industrial frente aos avanços do capital estrangeiro e à dinâmica do novo modelo implantado pelo Estado na economia. A perspectiva adotada será a de observar as estratégias de sobrevivência das pequenas, médias e grandes indústrias perante as empresas estrangeiras e a crescente presença do Estado na economia. / The present study is entitled The lost bourgeoisie: industrial enterprise and economical development (1960-1974). Starting 1950s, Brazil undergoes a process of internationalization of its economy, due to the reorganization of the metropolitan bourgeoisie and to the verge achieved by the importation substitutive industry model. In the period after the 1964s coup detat, such internationalization will be more emphasized, configuring a new model of development: dependent and associated. The research object of the present study is the Brazilian bourgeoisie behavior and the changes in the industrial structure towards the progress of foreign capital and the dynamics of the new model adopted by the State in the economy. The chosen perspective will observe the survival strategies of small, medium and major enterprises towards foreign companies and the growing presence of the State within economy.

Economia e Gestão Internacional / Master in International Economics and Management / Este trabalho pretende analisar o impacto das práticas de Gestão de Recursos Humanos (GRH) e da Orientação Empreendedora (OE) no desempenho das empresas portuguesas. Adicionalmente, esta investigação pretende colmatar a lacuna existente relativamente ao caso português. Os dados foram recolhidos através de um inquérito às empresas portuguesas, seleccionadas a partir da base de dados SABI (Sistema de Análise de Balanços Ibérico). Os resultados sugerem que as práticas de GRH estão positivamente relacionadas com a rentabilidade das vendas e com a rentabilidade do investimento; as práticas de GRH e a OE estão positivamente relacionadas. Relativamente à OE, os dados não permitiram aferir com rigor a sua relação com o desempenho económico-financeiro das empresas. / This research aims to analyze the impact of Human Resource Management practices (HRM) and Corporate Entrepreneurship (CE) in the performance of Portuguese firms. This work aims to fill the gap for the Portuguese case. Data was collected through a survey to Portuguese companies that were selected from the SABI (Sistema de Análise de Balanços Ibérico) database. The results suggest: the HRM practices are positively related to return on sales and with return on investment; the HRM practices and CE are positively related. In what concerns to CE, data did not accurately assess its relationship with financial performance.

<p>Från och med den 1 januari 2002 har närstående till en person som dödats genom en skadeståndsgrundande handling en i lag (5 kap 2 § skadeståndslagen) reglerad rätt till skadestånd för personskada som har åsamkats dem till följd av dödsfallet. Lagstiftaren har lagt ett stort ansvar på rättstillämparen gällande inte minst då det gäller att avgränsa gruppen ersättningsberättigade. Här tvingas jurister göra svåra bedömningar som ej är att beteckna som strikt juridiska, till exempel att avgöra vem som ”stod den avlidne särskilt nära”. I uppsatsen presenteras en arbetsmodell som utgår från de fyra kriterierna blodsband, hushållsgemenskap, tidsaspekt och förhållandet personerna emellan i övrigt. I och med nyttjandet av arbetsmodellen möjliggörs den nyanserade bedömning som lagstiftaren efterfrågar. De fyra kriterierna skall vägas samman vid bedömningen och de olika kriteriernas tyngd vid denna sammanvägning kan variera. Metoden erbjuder en utgångspunkt för hur bedömningen på ett metodiskt sätt kan genomföras och den är dessutom tillämpbar på de flesta situationer. På så sätt kommer vi ifrån den begränsande metoden att strikt följa typfall.Uppsatsen innehåller även en sammanställning av relevant praxis på området och en katalog med personkategorier som kan komma ifråga för ersättning.</p> / <p>From January 1st 2002 there is a statutory right for a deceased (culpa or dolus) person’s relatives, or more correctly persons with a close relationship to the desceased) to claim damages for their own emotional suffering. The legislator has put a huge responsibility on courts of law and insurance companies by letting these decide who is to be considered close and therefore entitled to damages. This report introduces a method to help them with this task. The Method is built on a test consisting of four different criteria: blood-relationship, household/cohabiting, time aspect and the relationship as such.</p>

<p> </p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>   Titel:</strong> I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?</p><p> - En studie av fyra företag</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Emma Roos och Fanny Wiklander</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Mats Ryding</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009-05<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal</p>

<p>Background:</p><p>Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company.</p><p>Purpose:</p><p>The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match. A purpose is also to see which of the motivation strategies that generally are seen as the most motivating among the hotel employees in these case studies.</p><p>Methodology:</p><p>In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize a multiple case study with a touch of both quantitative and qualitative research methods. To obtain a deeper understanding, personal interviews with hotel managers are being matched with the answers from the questionnaire that hotel employees in the studied hotels provided us with. The different perspectives will be clearer through a gap analysis, carried out case by case. Furthermore a total compilation of the questionnaire will be carried out.</p><p>Conclusions:</p><p>We have come to the conclusion that a good working climate, good relations, appreciation and satisfied customers are rated higher than economical incentives. Motivational measures seems to be necessary and the incentives that the hotels are using today could probably undergo some adjustments to better suit what the employees actually desire. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens is the one hotel where the matching best agrees with both how the management work with incentives and what the employees actually are being motivated by.</p> / <p>Bakgrund:</p><p>Allt fler företag börjar se världen som dess marknad; både för att söka globala möjligheter men även för att övervaka den globala konkurrensen. De flesta kopplar dock globalisering till export och import av varor, men denna process påverkar även tjänsteföretagandet, däribland serviceyrket. Företagen ställs inför allt högre krav på anpassning i verksamheten vilket i sin tur ställer krav på ständig uppdatering av färdigheter och sakkunskaper, framför allt inom tjänsteproduktion, vilket hotellbranschen i allra högsta grad handlar om. Eftersom motiverade medarbetare utför ett bättre arbete och känner starkare för organisationen kan de därför vara nyckeln till företagets framgång.</p><p>Syfte:</p><p>Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra huruvida hotelledningars valda motivationsstrategier och belöningssystem matchar de incitament och belöningar som de anställda söker. På så sätt kan vi jämföra undersökningsobjekten sinsemellan för att se vilka som bäst lyckas med denna matchning. Delsyftet är vidare att se vilka motivationsåtgärder som generellt uppfattas som mest motiverande bland hotellanställda i de undersökta fallföretagen.</p><p>Metod:</p><p>För att bäst uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att göra en multipel fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Intervjuer med hotelldirektörer ställs mot enkätundersökningar bland hotellanställda. Perspektiven tydliggörs genom gapanalyser, fall för fall. Vidare görs en totalsammanställning av enkätundersökningen.</p><p>Slutsatser:</p><p>Undersökningen visar att mjukare värden värderas högre än materiella värden. Motiverande åtgärder förefaller vara nödvändiga och nuvarande belöningssystem bör ses över av respektive hotelledning samt att hänsyn bör tas till medarbetarnas synpunkter. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens är det hotell där matchningen bäst överensstämmer kring hur ledningen tillämpar motivations-strategier och vad medarbetarna motiveras av.</p>

RESUME FRANCAIS La société en Mésopotamie du Sud, à lépoque de la Dynastie de Larsa, est fondée sur une économie qui possède des caractéristiques particulières et uniques. Cette économie « sui generis », parce que adaptée à une situation donnée, présente lefficacité nécessaire au maintien et au développement dune civilisation remarquable. La période de la Dynastie de Larsa est une période charnière entre la fin de lépoque dUr III et la domination babylonienne sous le règne de Hammurabi, car on peut percevoir que la société a alors subi une véritable évolution. Les centres administratifs, qui, à lépoque dUr III, contrôlaient léconomie, ont progressivement tendance à faire intervenir dans leur gestion des personnes indépendantes, mais il existe une différence bien nette entre la situation à Larsa et celle à Ur : - A Larsa, la gestion des centres administratifs passe par des personnes dont on ignore souvent la fonction, mais la nouveauté est bien évidemment lindépendance dans la gestion des ressources agricoles que vont acquérir de grandes familles comme celle de Balmunamhe. - A Ur, le complexe religieux de Nanna et de Ningal tient dans léconomie une place aussi considérable quà lépoque dUr III. Un bon nombre de personnes, qui nont pas la qualité de membre à part entière du complexe, va cependant soccuper de diverses choses, telles que le bétail et la pêche. On ignore toutefois la marge dindépendance que ces personnes ont par rapport au complexe. La politique tient par ailleurs un rôle primordial dans léconomie. Les misharû sont des actes politiques forts qui vont contribuer à lajustement des prix et des salaires. Les bouleversements politiques vont singulièrement modifier les comportements économiques, le bouleversement politique le plus fort étant sans doute la prise du pouvoir à Larsa par Nûr-Adad, les prix ayant chuté à ce moment précis. La prise du pouvoir à Larsa par les descendants de Kudur-mabuk na pas eu un impact aussi considérable. *********************** ENGLISH SUMMARY The society in southern Mesopotamia at the time of the Dynasty of Larsa, is based on an economy that has particular characteristics and unique. The economy "sui generis" because adapted to a given situation, present this efficiency for the maintenance and development of a remarkable civilization. The period of the Dynasty of Larsa is a pivotal period between the end of the period of Ur III and Babylonian domination under the reign of Hammurabi : we can perceive that the society then suffered a real evolution. The administrative centers, which at the time of Ur III, controlled the economy, gradually tend to intervene in their management of independent persons, but there is a clear difference between the situation in Larsa and Ur: - At Larsa, the management of administrative centers through which people often ignore the function, but the novelty is obviously independence in the management of agricultural resources that will acquire large families like Balmunamhe. - A Ur, the complex religious of Nanna and Ningal takes a considerable at the time of Ur III in the economy. A great number of people who do not qualify as a full member of the complex will deal with various things, such as livestock and fisheries. It is unclear, however, the margin of independence that these people have over the complex. The policy also holds a key role in the economy. The misharû are strong political act that will contribute to the adjustment of prices and wages. The political changes will significantly alter economic behavior, the political upheaval is the strongest probably took power in Larsa by Nur-Adad, prices fell at that time. The seizure of power in Larsa by the descendants of Kudur-Mabuk has not had a considerable impact.

Från och med den 1 januari 2002 har närstående till en person som dödats genom en skadeståndsgrundande handling en i lag (5 kap 2 § skadeståndslagen) reglerad rätt till skadestånd för personskada som har åsamkats dem till följd av dödsfallet. Lagstiftaren har lagt ett stort ansvar på rättstillämparen gällande inte minst då det gäller att avgränsa gruppen ersättningsberättigade. Här tvingas jurister göra svåra bedömningar som ej är att beteckna som strikt juridiska, till exempel att avgöra vem som ”stod den avlidne särskilt nära”. I uppsatsen presenteras en arbetsmodell som utgår från de fyra kriterierna blodsband, hushållsgemenskap, tidsaspekt och förhållandet personerna emellan i övrigt. I och med nyttjandet av arbetsmodellen möjliggörs den nyanserade bedömning som lagstiftaren efterfrågar. De fyra kriterierna skall vägas samman vid bedömningen och de olika kriteriernas tyngd vid denna sammanvägning kan variera. Metoden erbjuder en utgångspunkt för hur bedömningen på ett metodiskt sätt kan genomföras och den är dessutom tillämpbar på de flesta situationer. På så sätt kommer vi ifrån den begränsande metoden att strikt följa typfall.Uppsatsen innehåller även en sammanställning av relevant praxis på området och en katalog med personkategorier som kan komma ifråga för ersättning. / From January 1st 2002 there is a statutory right for a deceased (culpa or dolus) person’s relatives, or more correctly persons with a close relationship to the desceased) to claim damages for their own emotional suffering. The legislator has put a huge responsibility on courts of law and insurance companies by letting these decide who is to be considered close and therefore entitled to damages. This report introduces a method to help them with this task. The Method is built on a test consisting of four different criteria: blood-relationship, household/cohabiting, time aspect and the relationship as such.

ABSTRACT      Titel: I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?  - En studie av fyra företag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)   Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander   Handledare: Mats Ryding   Datum: 2009-05   Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.   Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.   Resultat &amp; slutsats: Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.   Förslag till fortsattforskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.     Nyckelord: Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal