Diplomová práce se zabývá procesem formování Evropské měnové unie od počátku samotného integračního procesu v Evropě a úlohou Itálie v tomto procesu. Naznačuje hlavní charakteristiky země, které později podmínily pozici a zájmy Itálie, které prosazovala při postupném vytváření měnové unie. Na druhou stranu ukazuje, jakým způsobem a do jaké míry má evropská měnová integrace vliv na Itálii a její hospodářství. Hlavním cílem práce je zjistit jakou úlohu Itálie v tomto projektu hrála a zda současná podoba integrace je pro ni výhodná.

The main principle of the thesis is to address issues concerning structural problems of Economic and Monetary Union (EMU) and assess economical impact of its potential break up. This in turn implies the need to discuss certain issues. Firstly, since the EMU is based on the concept of Optimal Currency Area (OCA); I start my research with the test whether EMU in its current structure fits the definition of OCA. Secondly, I provide the extensive study on the reasons of current crisis in order to understand the root causes. Thirdly, I assess the potential implications of different ways out of the current sovereign debt crisis.

Proefschrift Maastricht. / Lit. opg. - Met een samenvatting in het Nederlands.

The paper explores the theory of optimum currency areas, outlines its implications for current international monetary order, and applies its conclusions to the European Economic and Monetary Union

<p>Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.</p><p>Följer de deltagande länderna dessa regler?</p><p>I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år. Sverige är inte medlem i EMU, men även EU-länder måste följa dessa regler och därför kommer utvecklingen i Sverige att jämföras med EMU-ländernas. Utöver stabilitets- och tillväxtpaktens regler har Sverige infört ytterligare finanspolitiska regler gällande utgiftstak och överskottsmål. Har dessa regler underlättat för Sverige att uppnå paktens krav?</p><p> </p>

<p>This paper discusses whether the main argument for European countries to stay out of the euro, i.e. the loss in stability from not having a national monetary policy that can be used for stabilization purposes, is still valid ten years after the introduction of the single currency. We analyse the stabilization performances of four largely comparable Nordic countries that have all chosen different levels of European economic integration. In retrospect, the so-called “stabilization policy argument” seems surprisingly weak. However, recent years seem to have been largely free of important asymmetric shocks – despite the credit crisis. Thus it is probably still too early to make a final judgement about the argument.</p>

<p>I denna uppsats studeras hur den Europeiska Monetära Unionen inverkat på några europeiska</p><p>länders export till EMU-länder och icke-EMU-länder. Skattningen görs med paneldatametod</p><p>på kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som används är en dynamisk</p><p>exportfunktion. Resultaten tyder på en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för de</p><p>europeiska nationerna till EMU-länderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-länderna</p><p>med 14 %. För de exportländer som var medlemmar skattades en extra effekt på ungefär lika</p><p>mycket vilket innebär att totaleffekten på exporten för medlemsländerna var cirka det dubbla</p><p>mot icke-medlemmarna. Det uppseendeväckande med resultaten är att exporten till icke-</p><p>EMU-länderna skattades konsekvent till att ha ökat mer än exporten till EMU. Resultaten är</p><p>dock mycket känsliga för förändringar i specifikationen och stämmer dåligt då modellen</p><p>skattas på varje land för sig. Slutsatsen som dras av studien är således att en effekt på</p><p>exporten verkar finnas till följd av unionen men är något mindre än tidigare forskning visat</p><p>och fortfarande osäker.</p>

<p>Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högre</p><p>inflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessa</p><p>länder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högsta</p><p>inflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen i</p><p>Portugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns med</p><p>hjälp av kvartalsdata för åren 2000–2004. Vi tar även upp betydelsen av eurons</p><p>växelkursfluktuationer och outputgapen för inflationssituationen i Portugal och gör slutligen</p><p>en jämförelse med Sverige, då det befann sig under liknande ekonomiska förutsättningar.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att Balassa-Samuelson-effekten tycks ha spelat en</p><p>avgörande roll i utvecklingen, varför den höga inflationen inte behöver ha varit rakt igenom</p><p>negativ, samtidigt som växelkursfluktuationerna haft en mer underordnad betydelse än i fallet</p><p>med exempelvis Irland. Vid jämförelsen med Sverige kom vi fram till att Portugals</p><p>ekonomiska tillbakagång efter högkonjunkturen, fram till idag, inte visat tecken på att vara</p><p>lika djupgående som Sveriges var, bland annat till följd av olikheter inom institutionella</p><p>förändringar.</p>

I denna uppsats studeras hur den Europeiska Monetära Unionen inverkat på några europeiska länders export till EMU-länder och icke-EMU-länder. Skattningen görs med paneldatametod på kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som används är en dynamisk exportfunktion. Resultaten tyder på en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för de europeiska nationerna till EMU-länderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-länderna med 14 %. För de exportländer som var medlemmar skattades en extra effekt på ungefär lika mycket vilket innebär att totaleffekten på exporten för medlemsländerna var cirka det dubbla mot icke-medlemmarna. Det uppseendeväckande med resultaten är att exporten till icke- EMU-länderna skattades konsekvent till att ha ökat mer än exporten till EMU. Resultaten är dock mycket känsliga för förändringar i specifikationen och stämmer dåligt då modellen skattas på varje land för sig. Slutsatsen som dras av studien är således att en effekt på exporten verkar finnas till följd av unionen men är något mindre än tidigare forskning visat och fortfarande osäker.

Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld. Följer de deltagande länderna dessa regler? I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år. Sverige är inte medlem i EMU, men även EU-länder måste följa dessa regler och därför kommer utvecklingen i Sverige att jämföras med EMU-ländernas. Utöver stabilitets- och tillväxtpaktens regler har Sverige infört ytterligare finanspolitiska regler gällande utgiftstak och överskottsmål. Har dessa regler underlättat för Sverige att uppnå paktens krav?