For a meaningful discussion of the effectiveness of ecological objectives and ecological quality standards, their terms and purposes must be examined and clarified. This study explores the terms and content of ecological quality objectives and ecological quality standards, based on the Water Framework Directive’s legal conceptualization of ‘ecological status’. This exploration is accomplished by analysing and describing the Water Framework Directive’s ‘ecological status’ aspect from a legal-ecological perspective. The analysis of ‘ecological status’ and its main constructs forms the basis for a possible alternative form of regulation, which addresses the shortcomings identified in the analysis.

<p>In this study the practical work with the EU Water Framework starts on the island of Gotland. 33 lakes and 32 streams have been characterized and classified regarding to their ecological status. The aim with the characterisation is to create a uniform discription of all waterbodies and a comparable estimation for the future. The aim with the classification is both to study the waterbodies ecological status and to gain knowledge of where the resources should be concentrated so that the ecological status in all waterbodies will be good in 2015.</p><p>The characterisation has been done according to the EU Water Framework Directive, and the factors that have been applied are the mean depth and area of the lake. The length and size on the catchment area are the factors that have been used on streams. The classification is issued from biological, chemical and hydromorphological elements. The biological elements in both lakes and streams are fish and benthic macroinvertebrates. The chemical elements in lakes consist of total phosphorus, total nitrogen, quotient total nitrogen/total phosphorus, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The chemical elements in streams consist of area-specific losses of total phosphorus and total nitrogen, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The hydromorphological elements are lakes that are regulated, streams that have been straightened out and streams that have something stopping sawing fish.</p><p>The result of the characterisation shows five different sea types: large and deep seas, meanlarge and deep seas, meanlarge and shallow seas, small and deep seas as well as small and shallow seas. The result from the classification shows that 26 lakes have high or good ecological status. However, this still means that the seven lakes Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk and Paviken have moderate ecological status. 15 streams have good or high ecological status, while nine have moderate status. These nine streams are Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån as well as Västergarnsån. The ecological status could not be decided in eight streams, due to the low number of facts. All lakes and streams with moderate ecological status, except Bondansträsk, have recieved this estimation as a result of the high substance of nutrients. While fish in Bondansträsk is not good, the lake recieved the estimation moderate status.</p> / <p>I detta examensarbete inleds det praktiska arbetet med ramdirektivet för vatten på Gotland. I enlighet med vattendirektivet har 33 gotländska sjöar och 32 gotländska vattendrag karakteriserats och klassificerats utifrån ekologisk status. Syftet med karakteriseringen är att skapa en enhetlig beskrivning av samtliga vattenförekomster, vilket ger ett jämförbart underlag inför fortsatta bedömningar av sjöar och vattendrag på Gotland. Syftet med klassificeringen är att dels ta reda på den ekologiska statusen för gotländska ytvatten, dels att få kunskap om var resurserna bör läggas för att en god ekologisk status skall uppnås till år 2015.</p><p>Karakteriseringen utfördes enligt vattendirektivets system B, och de faktorer som användes är maxdjup och sjöarea för sjöar samt längd och avrinningsområdets area för vattendrag.</p><p>Detta resulterade i fem sjötyper: stora och djupa sjöar, stora och grunda sjöar, mellanstora och grunda sjöar, små och djupa sjöar samt små och grunda sjöar. Vattendragen indelades i fyra typer: långa vattendrag med stort avrinningsområde, långa vattendrag med mellanstort avrinningsområde, korta vattendrag med mellanstort avrinningsområde samt korta vattendrag med litet avrinningsområde.</p><p>Klassningen utgick, i enlighet med vattendirektivet, från biologiska, kemiska och hydromorfologiska faktorer. Den biologiska klassningen i både sjöar och vattendrag gjordes med utgångspunkt från fisk och bottenfauna. Den kemiska bedömningen i sjöar gjordes utifrån totalfosfor, totalkväve, fosfor/kväve-kvot, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde. För vattendrag har arealspecifik förlust av fosfor och kväve, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde använts. Den hydromorfologiska bedömningen gjordes med hänsyn tagen till rätning av vattendrag, vandringshinder i vattendrag samt reglering av sjöar.</p><p>Resultatet av klassificeringen visar att hela 26 av de 33 undersökta gotländska sjöarna har hög eller god ekologisk status, och sju sjöar, Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk och Paviken, har måttlig ekologisk status. 15 av de 32 undersökta vattendragen har hög eller god ekologisk status, medan nio vattendrag, Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån samt Västergarnsån, har måttlig ekologisk status. Vidare har ekologisk status inte kunnat bestämmas för åtta vattendrag, då inte tillräckligt med data funnits för att kunna genomföra en rättvis bedömning. Samtliga sjöar och vattendrag som har måttlig ekologisk status, förutom Bondansträsk, har erhållit denna bedömning på grund av alltför höga halter respektive transporter av näringsämnena kväve och fosfor. Bondansträsk har fått detta omdöme eftersom tillstånd och avvikelse från jämförvärde för fisk inte är helt bra.</p>

Gävle municipality strives to treat all stormwater that may prevent river and lakes from achieving a good water status under the EU water framework directive. There are three stormwater outflows at Västra vägen in Gävle that discharge untreated stormwater to Gavleån. Gävle municipality has an ambition to clean stormwater as close to the source as possible. The purpose of this study is to conduct a multi-criteria analysis to identify stormwater treatment solutions that are suitable from a technical, ecological, economic and sociocultural perspective. According to EU water framework directive Gavleån does not achieve a good chemical and ecological status because of the presence of contaminates in the river. The alternatives that will be evaluated in the multi-criteria analysis consists of a screen pool, percolation storage and four different types of filters. Except these six solutions a null alternative will be included to evaluate if the situation does not change and the stormwater is not treated as it is today. These seven alternatives will be evaluated by a panel that consists of people who work with stormwater or with matters related to the categories in the multi-criteria analysis. The panel's main priority of categories and criteria is produced by the average value of all participants’ weightings and ratings. The most important category was considered to be the sociocultural perspective and the least important was the technical perspective. The criteria that were considered important for the respective categories were operating and maintenance cost (economic perspective), reduction of pollution (technical perspective), environmental impact, land use (ecological perspective, shared position), and outdoor recreation (sociocultural perspective). The option that received the highest score in the analysis was null alternative followed by the screen pool. That is because the null alternative is considered to have the most positive impact on the socio-cultural perspective, ecological perspective and financial perspective while screen pool scored highest in the technical perspective. The results of the MCA should also be interpreted by different stakeholders' priorities and can be seen in Section 6 in which the scoring of all treatment alternatives are reported. / Gävle kommun strävar efter att rena allt dagvatten som kan försvåra möjligheten att sjöar och vattendrag uppnår en god status enligt EU:s vattendirektiv. Det finns tre dagvattenutlopp vid Västra vägen i Gävle som släpper ut orenat dagvatten till Gavleån. Detta dagvatten har Gävle kommun en ambition av att rena genom ett lokalt omhändertagande så nära källan som möjligt. Syftet med denna studie är att genomföra en multikriterieanalys för att identifiera lösningsåtgärder som kan anses som lämpliga utifrån ett tekniskt, ekologiskt, ekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Enligt EU:s vattendirektiv så uppnår inte Gavleån en god kemisk och ekologiskt status på grund av föroreningar som påträffats under mätningar i ån. Alternativen som kommer att utvärderas i multikriterieanalysen består av en skärmbassäng, perkolationsmagasin samt fyra olika gatubrunnsfilter. Förutom dessa alternativ så inkluderas även ett nollalternativ som avser att ingen förändring sker där dagvattnet inte renas. Dessa sju alternativ kommer att viktas av en viktningsgrupp som består av personer som på olika sätt arbetar med dagvatten eller med frågor som är relaterade till kriterierna i multikriterieanalysen. Viktningsgruppens prioriteringar av kategorier och kriterier framställs genom medelvärdet av alla deltagares betygsättning. Den viktigaste kategorin ansågs vara det sociokulturella perspektivet och den minst viktiga var det tekniska perspektivet. Kriterierna som ansågs viktiga för respektive kategori var drift och underhållskostnad (ekonomiskt perspektiv), reducering av föroreningar (tekniskt perspektiv), miljöpåverkan, markanvändning (ekologiskt perspektiv, delad plats), och rekreation och friluftsliv (sociokulturellt perspektiv). Alternativet som fick högst poäng i viktningen var nollalternativet som blev följt av skärmbassäng. Nollalternativet ansågs ha mest positiv inverkan på det sociokulturella perspektivet, ekologiska perspektivet och ekonomiska perspektivet medans skärmbassäng fick högst poäng under det tekniska perspektivet. Resultatet av multikriterieanalysen ska tolkas efter olika intressenters prioriteringar och kan göras i avsnitt 7 där poängsättningen av alla reningstekniker redovisas.

No description available.

Gefährliche Stoffe gelangen durch Abwässer aus Haushalten, Industrie und Landwirtschaft in Kläranlagen. Während der mechanisch-biologischen Abwasserbehandlung in konventionellen Kläranlagen werden nur wenige Stoffe mit toxischen, persistenten und bioakkumulierenden Eigenschaften eliminiert. Der Bericht beschreibt die Eigenschaften gefährlicher Stoffe - darunter Industriechemikalien, Pflanzenschutzmittel, Arzneistoffe, Hormone und Metalle, ermittelt Quellen des Stoffeintrages und leitet Möglichkeiten zur Verringerung der Stoffeinträge ab. In Laborkläranlagen wurde eine Methodik entwickelt, mit der bei Anlagen mit biologischer Grundreinigung und weitergehender Reinigung (Stickstoffeliminierung) die Eliminierungsrate für ausgewählte gefährliche Stoffe ermittelt werden kann. Die Eliminationsraten der untersuchten gefährlichen Stoffe sind sehr unterschiedlich. Während ausgewählte Pestizide nur in geringem Umfang eliminiert werden (Bentazon < 40 Prozent, Dichlorprop < 30 Prozent, Dibutylzinn < 50 Prozent), werden für Nonylphenolethoxylate, Phthalate und Trichlormethan hohe Eliminationsraten mit bis zu 99 Prozent ermittelt.

Zur Umsetzung der Ziele der EU-Wasserrahmenrichtlinie sind in Sachsen bis 2015 für Gewässereinzugsgebiete entsprechende Maßnahmen zur Erreichung bzw. Sicherung eines guten Gewässerzustandes durchzuführen. Für die hierzu erforderliche integrierte Planung und Entscheidungsfindung auf Einzugsgebietsebene stellen Entscheidungshilfesysteme den daran beteiligten Akteuren (Flächennutzer, -besitzer, Fachbehörden usw.) die technische Unterstützung bereit. Am Beispiel des überwiegend landwirtschaftlich genutzten Fließgewässereinzugsgebietes der Jahna (Sächsisches Lösshügelland) wurde ein Entscheidungshilfesystem entwickelt und erprobt. Es umfasst zum einen Werkzeuge zur Analyse der Belastungen der Oberflächengewässer und des Grundwassers durch Nährstoffaustrag (z.B. Modell Stoffbilanz) bzw. durch Wassererosion (Modell EROSION 3D). Zum anderen bietet das Entscheidungshilfesystem verschiedene Modelle und Verfahren an, mit deren Hilfe stoffaustragsmindernde landwirtschaftliche Maßnahmen ausgewählt und hinsichtlich ihrer Wirksamkeit abgeschätzt werden können. Ergänzend dazu wurde ein computergestützter Maßnahmenkatalog zur Unterstützung bei der Auswahl stoffaustragsmindernder Maßnahmen im Bereich Landwirtschaft erstellt. Die Priorisierung der verschiedenen Maßnahmenalternativen unter Berücksichtigung ökologischer und ökonomischer Ziele wurde beispielhaft mit Hilfe der Nutzwertanalyse durchgeführt.

Water governance worldwide is going through a shift towards more holistic and participatory approaches. In Europe, the EU Water Framework Directive (WFD) adopted in 2000, aims at protecting surface water and groundwater. The WFD emphasizes the importance of stakeholder participation in planning and implementation of the directive, and in order to reach environmental objectives. However, the empirical findings are insufficient regarding how stakeholder participation can lead to improved decisions and implemented plans. In Sweden, a major water quality problem is eutrophication caused to a large extend by diffuse nutrient leakage from agriculture. Therefore, it is important to involve farmers in water management, since their participation can lead the commitment of mitigation measures for reduced nutrient leakage. The overall aim of this study is to contribute the knowledge and understanding of active stakeholder participation in water management, in particular how it can lead to implementation of water quality objectives. The thesis addresses stakeholder participation in eutrophication management in local Swedish catchments, with a particular focus on farmers’ participation in the commitment of mitigation measures. The results are based on case study research, involving four catchment areas in Sweden with severe eutrophication problems. The thesis identified socio-demographic factors, farmers’ knowledge, and the level of existing information and economic support for wetland creation, as factors affecting farmers’ willingness to participate in wetland creation to mitigate nutrient leakage. In the local catchment groups studied, farmers and other local stakeholders participated to discuss potential mitigation activities. In these, farmers emphasized other emitting actors’ responsibility and commitment in local action plans. Where this was realized, social capital within the group increased and led to further collaboration. The thesis also analyzed large-scale wetland programmes at catchment scale, where the organizational and institutional arrangements were central to realize farmers’ participation: inter-municipal agreements entailed sufficient resources, the organization involved the most relevant actors; and leadership resources were important. The thesis argues that organizing water management at a catchment level can be important to cope with challenges related to stake-holder participation for mitigating diffuse nutrient leakage. In particular for dissemination and collection of information, suggesting potential measures for all concerned actors, provide resources needed to realize actions, and to build trust and collaboration. The thesis also emphasized that stakeholder participation has to be underpinned by a genuine meaning, both for the initiators and the participants. / <p>QC 20150506</p>

In this study the practical work with the EU Water Framework starts on the island of Gotland. 33 lakes and 32 streams have been characterized and classified regarding to their ecological status. The aim with the characterisation is to create a uniform discription of all waterbodies and a comparable estimation for the future. The aim with the classification is both to study the waterbodies ecological status and to gain knowledge of where the resources should be concentrated so that the ecological status in all waterbodies will be good in 2015. The characterisation has been done according to the EU Water Framework Directive, and the factors that have been applied are the mean depth and area of the lake. The length and size on the catchment area are the factors that have been used on streams. The classification is issued from biological, chemical and hydromorphological elements. The biological elements in both lakes and streams are fish and benthic macroinvertebrates. The chemical elements in lakes consist of total phosphorus, total nitrogen, quotient total nitrogen/total phosphorus, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The chemical elements in streams consist of area-specific losses of total phosphorus and total nitrogen, chemical oxygen demand, alkalinity and pH-value. The hydromorphological elements are lakes that are regulated, streams that have been straightened out and streams that have something stopping sawing fish. The result of the characterisation shows five different sea types: large and deep seas, meanlarge and deep seas, meanlarge and shallow seas, small and deep seas as well as small and shallow seas. The result from the classification shows that 26 lakes have high or good ecological status. However, this still means that the seven lakes Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk and Paviken have moderate ecological status. 15 streams have good or high ecological status, while nine have moderate status. These nine streams are Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån as well as Västergarnsån. The ecological status could not be decided in eight streams, due to the low number of facts. All lakes and streams with moderate ecological status, except Bondansträsk, have recieved this estimation as a result of the high substance of nutrients. While fish in Bondansträsk is not good, the lake recieved the estimation moderate status. / I detta examensarbete inleds det praktiska arbetet med ramdirektivet för vatten på Gotland. I enlighet med vattendirektivet har 33 gotländska sjöar och 32 gotländska vattendrag karakteriserats och klassificerats utifrån ekologisk status. Syftet med karakteriseringen är att skapa en enhetlig beskrivning av samtliga vattenförekomster, vilket ger ett jämförbart underlag inför fortsatta bedömningar av sjöar och vattendrag på Gotland. Syftet med klassificeringen är att dels ta reda på den ekologiska statusen för gotländska ytvatten, dels att få kunskap om var resurserna bör läggas för att en god ekologisk status skall uppnås till år 2015. Karakteriseringen utfördes enligt vattendirektivets system B, och de faktorer som användes är maxdjup och sjöarea för sjöar samt längd och avrinningsområdets area för vattendrag. Detta resulterade i fem sjötyper: stora och djupa sjöar, stora och grunda sjöar, mellanstora och grunda sjöar, små och djupa sjöar samt små och grunda sjöar. Vattendragen indelades i fyra typer: långa vattendrag med stort avrinningsområde, långa vattendrag med mellanstort avrinningsområde, korta vattendrag med mellanstort avrinningsområde samt korta vattendrag med litet avrinningsområde. Klassningen utgick, i enlighet med vattendirektivet, från biologiska, kemiska och hydromorfologiska faktorer. Den biologiska klassningen i både sjöar och vattendrag gjordes med utgångspunkt från fisk och bottenfauna. Den kemiska bedömningen i sjöar gjordes utifrån totalfosfor, totalkväve, fosfor/kväve-kvot, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde. För vattendrag har arealspecifik förlust av fosfor och kväve, kemisk syreförbrukning, alkalinitet och pH-värde använts. Den hydromorfologiska bedömningen gjordes med hänsyn tagen till rätning av vattendrag, vandringshinder i vattendrag samt reglering av sjöar. Resultatet av klassificeringen visar att hela 26 av de 33 undersökta gotländska sjöarna har hög eller god ekologisk status, och sju sjöar, Asträsk, Bogeviken, Bondansträsk, Fridträsk, Inre Stockviken, Mjölhatteträsk och Paviken, har måttlig ekologisk status. 15 av de 32 undersökta vattendragen har hög eller god ekologisk status, medan nio vattendrag, Burgsvikenån, Gothemsån, Ireån, Halorån, Lummelundaån, Närkån, Snoderån, Vägumeån samt Västergarnsån, har måttlig ekologisk status. Vidare har ekologisk status inte kunnat bestämmas för åtta vattendrag, då inte tillräckligt med data funnits för att kunna genomföra en rättvis bedömning. Samtliga sjöar och vattendrag som har måttlig ekologisk status, förutom Bondansträsk, har erhållit denna bedömning på grund av alltför höga halter respektive transporter av näringsämnena kväve och fosfor. Bondansträsk har fått detta omdöme eftersom tillstånd och avvikelse från jämförvärde för fisk inte är helt bra.

Gefährliche Stoffe gelangen durch Abwässer aus Haushalten, Industrie und Landwirtschaft in Kläranlagen. Während der mechanisch-biologischen Abwasserbehandlung in konventionellen Kläranlagen werden nur wenige Stoffe mit toxischen, persistenten und bioakkumulierenden Eigenschaften eliminiert. Der Bericht beschreibt die Eigenschaften gefährlicher Stoffe - darunter Industriechemikalien, Pflanzenschutzmittel, Arzneistoffe, Hormone und Metalle, ermittelt Quellen des Stoffeintrages und leitet Möglichkeiten zur Verringerung der Stoffeinträge ab. In Laborkläranlagen wurde eine Methodik entwickelt, mit der bei Anlagen mit biologischer Grundreinigung und weitergehender Reinigung (Stickstoffeliminierung) die Eliminierungsrate für ausgewählte gefährliche Stoffe ermittelt werden kann. Die Eliminationsraten der untersuchten gefährlichen Stoffe sind sehr unterschiedlich. Während ausgewählte Pestizide nur in geringem Umfang eliminiert werden (Bentazon < 40 Prozent, Dichlorprop < 30 Prozent, Dibutylzinn < 50 Prozent), werden für Nonylphenolethoxylate, Phthalate und Trichlormethan hohe Eliminationsraten mit bis zu 99 Prozent ermittelt.

Zur Umsetzung der Ziele der EU-Wasserrahmenrichtlinie sind in Sachsen bis 2015 für Gewässereinzugsgebiete entsprechende Maßnahmen zur Erreichung bzw. Sicherung eines guten Gewässerzustandes durchzuführen. Für die hierzu erforderliche integrierte Planung und Entscheidungsfindung auf Einzugsgebietsebene stellen Entscheidungshilfesysteme den daran beteiligten Akteuren (Flächennutzer, -besitzer, Fachbehörden usw.) die technische Unterstützung bereit. Am Beispiel des überwiegend landwirtschaftlich genutzten Fließgewässereinzugsgebietes der Jahna (Sächsisches Lösshügelland) wurde ein Entscheidungshilfesystem entwickelt und erprobt. Es umfasst zum einen Werkzeuge zur Analyse der Belastungen der Oberflächengewässer und des Grundwassers durch Nährstoffaustrag (z.B. Modell Stoffbilanz) bzw. durch Wassererosion (Modell EROSION 3D). Zum anderen bietet das Entscheidungshilfesystem verschiedene Modelle und Verfahren an, mit deren Hilfe stoffaustragsmindernde landwirtschaftliche Maßnahmen ausgewählt und hinsichtlich ihrer Wirksamkeit abgeschätzt werden können. Ergänzend dazu wurde ein computergestützter Maßnahmenkatalog zur Unterstützung bei der Auswahl stoffaustragsmindernder Maßnahmen im Bereich Landwirtschaft erstellt. Die Priorisierung der verschiedenen Maßnahmenalternativen unter Berücksichtigung ökologischer und ökonomischer Ziele wurde beispielhaft mit Hilfe der Nutzwertanalyse durchgeführt.