This research paper aims to explore the knowledge gap among young designers in relation to sustainable human-computer interaction (HCI), focusing on Interaction Design, and investigating the necessary resources for designing sustainable HCI. Lack of knowledge among young designers regarding sustainable practices in digital design contributes to the overconsumption of energy, and increased carbon emissions, highlighting the need to raise awareness and bridge the knowledge gap in Sustainable Human-Computer Interaction (HCI) design among youth. Using qualitative methods, including 14 semi-structured interviews with informatics students in Jönköping, Sweden, the study identifies three main themes: Lack of Knowledge, Resource Needs, and Concerns About the Design Process. The findings highlight a limited understanding of sustainable HCI among young designers, emphasizing the significance of educational modules in sustainability within digital design. This study provides insights and recommendations for digital designers, educators, and policymakers to implement sustainable digital design practices in order to lessen environmental impact and promote sustainability within the digital world. The implications of this study include addressing the knowledge gap, fostering educational initiatives, and serving as a foundation for future research in sustainable digital design and HCI. This study addresses the challenge of motivating young designers to learn more about sustainable HCI while identifying essential resource requirements, education, design tools, eco-feedback technology, and support.

The increasing levels of comfort have caused an increased electricity consumption over the last couple of years, leading to an increase in carbon dioxide emissions. At the same time, the interest and awareness regarding sustainability and climate change is growing, imposing a pressure on companies to incorporate sustainable businessmodels in their business. While the new levels of comfort might be difficult to change, bringing awareness to one's consumption and its' impact is still possible and can bedone through an Eco-Feedback Technology. However, this requires an understanding of the users' environmental consciousness and willingness to adapt their behaviour. To understand the effect that the environmental consciousness has on the design of an Eco-Feedback Technology and the risks and benefits said technology may pose on abusiness, interviews were conducted and a survey was distributed to gain an understanding of the environmental consciousness of the users of an video creationservice. The results were analysed using theoretical frameworks concerning environmental consciousness and the value-action gap. Additionally, experiments were conducted to calculate the environmental impact of the video creation process. The results indicated a high overall environmental consciousness amongst the users. However, the consciousness was found to be lower regarding the impact of electricity consumption and video creation. This suggests that the consciousness is dependent on the context of the users and the three aspects of consciousness should be viewed separately too, upon which the Eco-Feedback Technology should be adapted. Additionally, the users were not fully convinced an increased awareness would cause a behavioural change, suggesting a gap between attitude and action. The two mainbarriers for the gap were identified as lack of information and shift of responsibility which should be targeted by the Eco-Feedback Technology / Den ökande nivån av komfort i samhället är en av orsakerna till en ökning av elektricitetanvändningen de senaste åren, vilket har lett till ökade koldioxidutsläpp. Samtidigt växer intresset och medvetenheten gällande hållbarhet och klimatförändringar i samhället vilket sätter press på företag att integrera hållbara affärsmodeller i företaget. Trots att den ökade komfortnivån kan vara svår att förändra går det ändå att öka medvetenheten kring ens konsumtion och dess effekter, vilket är möjligt genom en Eko-Feedback Teknologi. Detta kräver dock en uppfattning av användares miljömedvetenhet och vilja att förändra deras beteende. För att undersöka effekten av miljömedvetenhet på designen av en Eko-FeedbackTeknologi samt eventuella risker och möjligheter som teknologin kan utgöra har intervjuer utförts och en enkät distribuerats för att få en förståelse för miljömedvetenheten hos användare av en tjänst för videoskapande. Resultaten analyserades med hjälp av teoretiska ramverk angående miljömedvetenhet och valueactiongap. Dessutom utfördes experiment för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av att skapa och rendera en video. Resultaten indikerade en hög övergripande miljömedvetenhet hos användarna. Däremot var medvetenheten gällande påverkan av elektricitetkonsumtion och videoskapande lägre. Detta föreslår att medvetenheten beror på sammanhanget avanvändarna och att de tre delarna av medvetenhet bör även analyseras separat utifrånvilket Eko-Feedback Teknologin ska anpassas. Dessutom var användarna inte övertygande om att en ökad medvetenhet skulle leda till en förändring i deras beteende gällande videoskapande, vilket föreslår ett gap mellan attityd och beteende. Studien identifierade två huvudbarriärer för gapet; brist på information och ansvarsförskjutning;som båda bör bemötas av Eko-Feedback Teknologin.