Urban agriculture in post-industrial countries is commonly represented in form of shared community gardens or individual gardening lots. However, within the last years, an increasing number of commercial urban farming enterprises around the globe have started their operations. While recreational projects have received much attention, the commercial and entrepreneurial remained mainly uninvestigated. Using a grounded theory approach, this explorative dissertation aims to contribute to an understanding of farming as a new urban profession and the motivation of commercial urban farmers (CUFs) to grow in the city, rather than the countryside. Based on ten semi-standardized in-depth interviews, this study reveals first, that CUFs merge the commonly rural occupation of farming and their desire for autonomic labor with the urban lifestyle as self-made growers, without significant relevant personal or educational background in farming, using alternative growing techniques. Second, the study finds two CUF categories: urbanists, who perceive themselves as actors in sustainable urban development and pursue urban growing activities to contribute to this target; and bargainers, who regard urban growing as a means to an end to progress to small-scale rural agriculture. This suggests that CUFs must engage in inner negotiations between their economic capabilities, the geographic location, and the more society oriented visions they commit themselves to. This research conceptualizes urban farming as tool to fulfill not only food and sustainability goals, but that could also function as basis for sustainable small-scale growing in the countryside.

Being green has never been as omnipresent as nowadays. Finite resources, growing population, natural resources degradation, and biodiversity loss to name some examples are reasons why major changes towards greener strategies in the economy are needed (Volery, 2015). Although research in the field of sustainable entrepreneurship has increased in the past two decades, no clear definition of ecopreneurship is existing yet. Many different terms are used to describe a similar concept (Gast, Gundolf, and Cesinger, 2017). It is self-explanatory that ecological sustainable entrepreneurship is a subfield of entrepreneurship, but the relation to social entrepreneurship gets blurry. With the help of a systematic literature review and interviews with experts, the question of how ecological sustainable entrepreneurship, which in the following is named ecopreneurship, can be defined as a subfield of entrepreneurship, is answered. The results of the literature review are analyzed with the focus on similarities and differences in definitions and put into context in a concept map to create a new and clearer definition of ecopreneurship. Furthermore interviews with experts in research and the industry are used to verify the newly formed definition and compare the findings in the literature with how researchers and practitioners see the field. Throughout the analysis, the question of how ecopreneurship differentiates from social entrepreneurship, is present. A detailed analysis of the relations between sustainability-related subforms of entrepreneurship brings better insights on how ecopreneurship is linked to social entrepreneurship. In summary defining ecopreneurship is di cult, because some characteristics can be interpreted in many dfferent ways depending on the perspective it is looked at. Findings in the literature are very much in line with how researchers and practitioners see and define the field. Nevertheless, different approaches towards ecopreneurship result in slightly different characteristics of ecopreneurship. This work provides future researchers with a clear defini- tion of what ecopreneurship is and how it is related to concepts like social entrepreneurship, sustainability entrepreneurship and traditional entrepreneurship.

During the search for a thesis topic, the researchers established contact with a civil servant at Växjö Municipality in Sweden who introduced them to the prospective project of the Reuse Village as part of the city’s waste management plan to enhance circular economy. Hence, the researchers’ purpose for this thesis is to explore the determined values and stakeholders’ involvement linked to the engagement of entrepreneurs towards a circular economy. Moreover, a thorough explanation of the literature review is conducted including the environmental, economic and social sustainability, in addition to the entrepreneurial and stakeholders’ involvement and the different sustainable oriented entrepreneurs and the values that could possibly influence the entrepreneurs. The researchers used mixed research methods that comprise of qualitative interviews, secondary research, and case studies based on documentary secondary data to give a deeper explanation of the stakeholders and entrepreneurial involvement and show their position in the field of circular economy especially in the Reuse Village project. The main findings of the thesis elaborate more on the importance of circular economy that governments and local municipalities are pushing for. The outcome presents the directions that stakeholders lean towards, regarding the Reuse Village, and shows how the relationship between the stakeholders plays a major role in the progress of the notion of circular economy.

<p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p>

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer.