No description available.

Enligt Skolverkets senaste nationella ämnesutvärdering, NÄU-13, Bild i grundskolan är bild det skolämne där skillnaderna är allra störst till flickornas fördel (Skolverket 2015, 35), något som står oförändrat sedan föregående ämnesutvärdering (NU-03) gjordes tolv år tidigare (Skolverket 2004). Under mina VFU-perioder som blivande bildlärare kom jag att uppleva detsamma, att pojkar genomgående har ett sämre studieresultat än flickor i ämnet bild i högstadiet. Jag blev intresserad av att undersöka detta fenomen. Vid en överblick av studier som gjorts på fältet visar det sig att tidigare undersökningar kommit fram till detsamma, att det finns stora skillnader mellan flickors och pojkars slutbetyg i årskurs 9 i bildämnet. Denna studie gör inte anspråk på att förklara varför pojkar presterar så mycket sämre än flickor i just bildämnet, men strävar efter att undersöka hur dessa skillnader samverkar med rådande genusstrukturer genom att ta reda på hur några lärare som undervisar i bild på högstadiet uppfattar och förhåller sig till flickors respektive pojkars resultat i ämnet. Undersökningen innehåller intervjuer med högstadielärare i bildämnet kopplat till tidigare forskning som gjorts inom området. Resultatet visar att det går att göra kopplingar mellan genusstrukturer och de stora resultatskillnader som finns mellan pojkar och flickor i bildämnet.

No description available.

I juni 2017 upphörde den skyldighet för redare som under en del tidigare år funnits, att anställa sjöbefälsstudenter på svenskflaggade fartyg under den fartygsförlagda utbildningen. Detta kan nu kan leda till att de inte får någon månadsersättning för tiden ombord under sina praktikperioder. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sjökaptensstudenter upplever att de nya villkoren har förändrat den fartygsförlagda utbildningen och hur villkoren, såväl som andra faktorer, har påverkat sjökaptensstudenters motivation under den fartygsförlagda utbildningen. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att den fartygsförlagda utbildningen har förändrats både positivt och negativt av de nya villkoren, dock verkar de negativa aspekterna väga något tyngre. Studien åskådliggör även att motivationen hos samtliga respondenter påverkades negativt någon vecka innan påmönstring och att den sedan successivt ökade igen efter några veckor ombord tack vare faktorer som bra besättningar, duktiga handledare, lärorika uppgifter och ansvar. Däremot visar resultatet även att motivationen återigen sänktes då okvalificerade arbeten utfördes under obetalda praktikperioder.

No description available.

<p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p><p></p>

No description available.

I examensbeskrivningen för lärarutbildningen finns det ett tydligt mål att studenten efter avslutad utbildning ska ha utvecklat förmågan att kunna använda digitala verktyg i den framtida undervisningen på ett säkert och kritiskt sätt. Uppsatsen har undersökt hur de 20 lärosätena med examenstillstånd för Grundlärarprogrammet med inriktning mot 4 – 6 behandlar detta mål i sina kursplaner för ämnet svenska. Undersökningen har gjorts genom en noggrann genomgång av samtliga kursplaner inom svenskämnet, undersökningen har främst haft kvalitativ inriktning. Resultatet grundar sig i en kategorisering som visar på dominansmönster bland kursplanerna. I resultatet finns bland annat med att estetisk är det vanligaste nyckelordet i både kursinnehåll och kursmål. 11 lärosäten har ett kursinnehåll som kan sägas ha en tydlig skrivelse kring digitala verktyg medan 4 lärosäten inte har med det i innehållet.

Den här undersökningen handlar om åsikter till tecknandet i skolverksamheten som jämförs med de åsikter som finns i fritidshemsverksamheten med barn från 6-9 år. Anledningen till att undersökningen gjordes var för att ta reda på hur tecknandet används och hur det kan användas för att utveckla barns utveckling. Undersökningen behandlar hur barn väljer att teckna under sin fria tid i verksamheterna. För att få vidare förståelse för hur verksamheterna ser ut som de gör är det viktigt att titta på vad skolverket säger om tecknandet och gå in på hur bildpedagogiken i skolan har förändrats genom åren. Jag sände ut Missivbrev (2 &amp; 3) där jag försäkrade att namn eller annan känslig information skulle utelämnas. I undersökningen deltog fem respondenter varav två fritidspedagoger och en klasslärare deltog i intervjuer. En klasslärare och en fritidspedagog sände sina svar genom mail eftersom de inte hade tid att delta i en intervju. I resultatet kom det fram att alla respondenter ansåg att tecknandet var viktigt. De växlade mellan att använda benämningen teckna och rita. Respondenterna var överens om att tecknandet kunde utveckla olika områden såsom finmotorik, kreativitet och att det kan användas som hjälpmedel för att förtydliga sammanhang i exempelvis svenska. Tecknandet kan också användas för att uttrycka tankar och känslor. Det kom fram att respondenternas åsikter hade spår från de pedagogiker som Fröbel, Goe och Sjöholm, Dewey, Read och Malaguzzi förespråkade. Många pedagoger tog till sig dessa pedagogiker eller inspirerades till att utveckla egna idéer som sedan presenterades i skolverksamheterna.

No description available.