Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd samspelar med andra barn och pedagoger inom skola och grundsärskola. Som metod har vi valt att observera två barn i olika åldrar, samt intervjua föräldrar och pedagoger. Deltagarna som medverkar i studien är förknippade med våra gamla arbetsplatser. Vårt resultat av studien visar att barn i behov av särskilt stöd, samspelar med andra barn och pedagoger på olika sätt beroende av om det är en lektion, rast eller i matsal. En av våra frågeställningar är att ta reda på vilken plats barn i behov av särskilt stöd interagerar bäst. Resultatet av våra observationer visar att det bästa samspelet utspelar sig i klassrummet. Där samspelar barn i behov av särskilt stöd både med andra barn och pedagoger på olika sätt, beroende på vem som startar samspelet. Det resultatet skiljer sig mot våra observationer ute på rasten, där barnen vid sällsynta tillfällen samspelar med andra barn och pedagoger.

Denna studie har en grund i teorin om outsourcing, som innebär att ett företag eller i detta fall en verksamhet tar hjälp från experter från någon utomstående aktör för att förbättra och höja kvalitén i verksamheten inom ett visst specifikt område. Här är förskolan verksamheten och den utomstående aktören är id- rottsföreningen. Studien har nått sitt resultat genom två stycken fokusgruppintervjuer på två olika förskolor. Resultatet från denna studie visar på att pedagogerna som deltog skulle se po- sitivt på att samarbeta med olika idrottsföreningar. Det ansåg att det skulle vara stor variation på idrottsföreningar då alla barn är olika. Det skulle ske mesta dels i förskolans egna lokaler men något besök för att till exempel avsluta en specifik idrott i dess lokaler vore något att sträva efter. Det framkom tydligt att det inte under några omständigheter får bli tävlings och presentationsbaserat för barnen utan att det viktiga är att det är lekfullt och roligt för barnen. Vissa pedagoger såg problematik i att föreningsidrotten endast har sin verksamhet på kvällar och helger då barnen inte är på förskolan medan andra inte såg det på de sättet alls. Ytterligare resultat som studien bidrog med var att alla informanter har tidigare goda erfarenheter med att samarbeta med aktörer utanför förskolan och menar på att det har positiva effekter på barnen och på verksamheten. I resultatdiskussionen framkommer det att det finns likheter mellan teorin och de resultatet som framkommit från informanterna. Informanterna skulle bland annat använda sig av samverkan med idrottsföreningar för att få egen kunskap men även för att inspirera barnen / The purpose of this study is to get more knowledge about the vision that pre- school teachers have about cooperating with different sports organisations. And how this cooperation should be structured to help improve the children’s health through physical activities. The theory in this study is outsourcing, which means that an organisation gets help from an external actor in the specific area. The experts are supposed to help improve the organisations quality. The preschool in this study is the or- ganisation and the sports associations are the external actor. The result from this study is achieved from two focus group interviews that took place in two different preschools. The results after the interviews shows that the teachers have a positive vision about cooperating with sports associations. They thought it should be a great variation on the different sports associations, because all children are not the same. Most of the activities should be in the preschools own facilities but it would be a fun experience to visit the sports associations facilities as well. The teachers was very clear that this kind of cooperation is supposed to be fun for the children in a playfully way. Some of the teachers thought that it could be a problem with the sports associations because most of them only have activities on the evenings and weekends when the children are not in the preschool. Further result of the study shows that all the informants has good experiences about cooperating with actors outside the preschools. They mean that it has positive effects on both the children and the organisation. In the result discussion it appears that there are similarities between the theory and the result from the informants. Informants would use the interaction with sports organisations to gain thir own knowledge but also to inspire the children

Slavery is a concept which is usually related to historically, however this issue continues today through a number of different forms of exploitation and can be referred to as modern day slavery. Within earlier research education is discussed as a method to alleviate modern day slavery, through access to education and through awareness. However, within earlier research the problem of modern day slavery is referenced in relation to globalization, yet not considered in relation to the continuation of colonialism. Using the globalization theory and the postcolonial theory this thesis explores the content of two curricula. The curricula have been chosen due to their focus on increasing awareness on the issue of modern day slavery. Through a colonial discourse analysis this thesis problematizes the production of knowledge on the issue of modern day slavery within the curricula. Through a colonial discourse analysis, it was discovered both of the curricula reinforce ideas of modern day slavery in relation to globalization, as seen in earlier research. Furthermore, there was a lack of consideration of the concept of colonialism historically or its continuation. The pedagogical implications of the curricula are discussed following the analysis which are informed by a postcolonial lens. Whereby it is discovered there are differences within the intentions of the curricula and the possible outcomes, furthermore issues arose in relation to overlooking historical trajectories and ignoring power relations on the topic of modern day slavery.

No description available.

Hållbar utveckling är en politisk målsättning såväl internationellt, nationellt som lokalt. Utbildning och lärande för hållbar utveckling ses som viktiga redskap för att vi ska kunna möta en hållbar framtid. Betydelsen av undervisning för hållbar utveckling och dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet betonas i styrdokumenten. Denna studie belyser elevernas perspektiv; deras vanligaste uppfattningar om hållbar utveckling och dess betydelse på individ- och samhällsnivå. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningen kan utformas för att på bästa sätt stödja elevers utveckling av kunskap för hållbar utveckling. Studien har genomförts genom en skriftlig enkätundersökning bland 57 gymnasieelever i södra Sverige. Resultaten visar att eleverna inte har en helhetsförståelse för hållbar utveckling utan främst kopplar hållbar utveckling till den ekologiska dimensionen. Majoriteten av eleverna är positiva både till begreppet och undervisningen för hållbar utveckling och vill ha mer undervisning. Flertalet anger att skolan påverkat deras syn på hållbar utveckling och de vill ha en mer varierad undervisning med mer fokus på fakta, konsekvenser och lösningar.  De vill även veta mer konkret vad de kan göra för att påverka sin framtid. Teoretisk utgångspunkt i studien är Deweys texter om undervisning och samhälle. Resultaten visar att undervisningen gällande hållbar utveckling bör ge en holistisk bild som fokuserar på begreppets alla delar så att eleverna får en helhetsförståelse. Elevernas positiva inställning visar att det finns goda förutsättningar att engagera dem i hållbarhetsfrågor. Dock måste deras kritiska reflektioner uppmuntras då de inte beskriver några intressekonflikter eller motsättningar kopplade till hållbar utveckling. Vissa elever föreslår även en mer ämnesövergripande undervisning och även här finns utvecklingspotential för undervisning och skola. Undervisningen bör fokusera mer på hållbarhetsfrågor så att eleverna får den utbildning de enligt styrdokumenten har rätt till.

No description available.

No description available.

The propose of this study is to examine what type of digital tools that are being used in a preschool setting for teaching: speaking, reading and writing. The study also examines how the preschool teachers are experiencing the effects of using digital tools compared to traditional tools sush as books, pens and paper. The study has chosen to examine this by conducting semi stuctured interviews with four diffrent preschool teachers at three diffrent preschools. The result of the study shows that type of tooling differs a lot between the diffrent preschools except for the use of tablets as they were used by everyone. The preschool teachers are positive regarding the effects of using digital tools. Some negative effects are expressed by the interviewees connected to oral motor an fine motor skills of the children. The preschool teachers also express a desire of having standardized methods around how to use digital tools for teaching as this does not exist today. The conclusion of this study is that the use of digital tools is promising for teachers: speaking reading and writing

Title: Says who? The child's perspective on the pedagogue and the preschool The main purpose of this study is to investigate the child's perspective of the pedagogue in preschool and their own possibilities to participate on their own terms and have a real influence on the daily activities. The questions that I have used in order to help me answering the main purpose have been: What is the role of the teacher in preschool based on the child's perspective? How do the children view the influence and participation they have in preschool? When and about what does the adults versus children decides in preschool, according to the child? To be able to study the child's perspective on this matter have I been observing and interviewing six children at the age of five years old in a preschool. I have used a hermeneutic research approach in order to interpret the results. The main result of this study is that from a child's perspective, their possibilities for participation and having a real influence are relatively limited. The limitation is depending on the social standards that is influencing the preschool. The child's perspective on the pedagogue is that it should be a kind, fun and caring person.

No description available.