In der vorliegenden Arbeit wird der reaktive ITO-Abscheidprozess unter Verwendung metallischer In:Sn-Targets eingehend untersucht. Die Schichtabscheidung erfolgt am symmetrisch bipolar gepulstem Dual-Magnetron sowohl auf ruhende als auch bewegte Substrate. Die Arbeit umfasst zwei Teilgebiete. Einerseits wurde der dynamische ITO-Abscheideprozess an einer industrienahen Versuchsanlage umfassend charakterisiert und anhand seiner physikalischen Parameter erfolgreich an eine industrielle Beschichtungsanlage überführt. Andererseits fanden statische Beschichtungen statt. Diese ermöglichen die Analyse der lateralen Verteilung der funktionellen Schichteigenschaften. Dadurch konnte eine Korrelation zu den lateralen Verteilungen der gemessenen Plasmaparameter herausgearbeitet werden.

Werden Fertigungsprozesse, insbesondere aus dem Bereich der Zerspanungsund Umformtechnik, auf kleine Abmessungen angewendet, können Größeneffekte auftreten und zu einer nichtproportionalen Änderung von Prozessparametern führen. Infolge der zunehmenden Miniaturisierung von Bauteilen und Komponenten sowie der wachsenden Komplexität und Funktionsdichte der eingesetzten Systeme lässt sich demnach ein verstärktes Interesse an Größeneffekten beobachten. Ziel der Untersuchungen war es, Größenabhängigkeiten in für reale Fertigungsporzesse relevanten Beanspruchungsbereichen zu untersuchen. Dabei wurden für das Werkstoffverhalten in Abhängigkeit der eingesetzten Probengeometrie und -größe sowie der Mikrostruktur Größeneffekte für verschiedene Werkstoffe gefunden. Durch die mathematische Beschreibung der Ergebnisse wurde eine Übertragung der gewonnenen Erkenntnisse in den Bereich der Zerspanung ermöglicht, der den Zusammenhang zwischen der spezifischen Schnittkraft und dem dynamischen Werkstoffverhalten herstellt. Durch die Einbeziehung von Skalierungseffekten wurde eine Beschreibung der Prozesskräfte in einem weiten Parameterbereich von Schnittgeschwindigkeiten und Spanungsdicken ermöglicht.

In dieser Arbeit wird die Messbarkeit des magnetooptischen Kerr-Effekts an organischen Schichten auf opaken Substraten demonstriert. Die Messungen wurden an VOPc und CuPc durchgeführt. Zur Bestimmung optischer und magnetooptischer Materialparameter kam zusätzlich das Messverfahren der Ellipsometrie zum Einsatz. Es wurden der komplexe Brechungsindex und die Voigt-Konstante der Schichten bestimmt. Desweiteren wurden aus den gesammelten Daten andere magnetooptische Effekte (Faraday-Effekt, MCD) berechnet und mit Literaturwerten bzw. Voraussagen einfacher Modelle verglichen. In einem Kapitel wird außerdem die temperaturabhängige Reflexionsanisotropie von VOPc betrachtet.

Univ., Diss.--Bern, 2007.

Univ., Diss.--Kiel, 2006. / Internetausg.: http://e-diss.uni-kiel.de/diss_1746.

Univ., Diss.--Louvain-la-Neuve, 2007.

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.   Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.   Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som kan drabba alla människor oavsett ålder, kön och etnicitet. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Det finns vissa belägg för fysisk aktivitet som ett framgångsrik preventiv åtgärd mot depression. Regelbunden fysisk aktivitet har en stor betydelse för folkhälsan och motverkar de vanligaste folksjukdomarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva evidens för effekt av fysisk aktivitet i samband med depression. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes därefter utifrån effekten av fysisk aktivitet vid depression. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visade att evidensen för effekt av fysisk aktivitet minskar risken för framtida ångest och depression. Slutsats: Effekt av fysisk aktivitet vid depression eller depressionssymtom i dagsläget inte är bevisad, eftersom många av studierna inom området inte når upp till vetenskapliga krav. Ett flertal studier visar dock att fysisk aktivitet påverkar depressionssymtom i positivt utsträckning. / Background: Depression is a common disease that can affect all people regardless of age, gender and ethnicity. The most effective treatment of depression a combination of antidepressants and psychotherapy. There is some evidence for physical activity as a successful preventive measure against depression. Regular physical activity has a major impact on public health and prevents the most common diseases. Objective: Aim of this study was to describe the evidence for the effect of physical activity associated with depression. Method: The method was a literature study. Ten articles were reviewed, analyzed and compiled then by the effects of physical activity on depression. Results: The results of this study showed that the evidence for the efficacy of physical activity reduces the risk of future anxiety and depression. Conclusion: The effect of physical activity on depression or depressive symptoms in the current situation is not proven, because many of the studies in the area do not meet scientific requirements. Numerous studies show that physical activity influences depression symptoms in a positive way.

This paper assesses the spillover effect of European Patent Boxes on affiliates of MNEs operating in Austria and Germany. I divide firms in a control and treatment group, the latter having affiliates in countries where preferential regimes for patent and other IP income have been introduced between 2005-2011. My findings suggest that Austrian and German firms, which have gained indirect access to preferential IP regimes via their affiliates, reduce their reported profit levels. I do not observe, however, an effect on the level of intangible assets owned by these firms. (author's abstract) / Series: WU International Taxation Research Paper Series

Bakgrund: Pre-operativ ångest är en subjektiv upplevelse och vanligt förekommande. För patienten leder det här bland annat till ökad smärta, behov av mer narkosmedel, längre tid för återhämtning och ytterligare vårdtid. Det finns ett antal bedömningsinstrument för att mäta pre-operativ ångest, såväl som interventioner för att lindra den. Syfte: Att med en litteraturstudie beskriva vilken effekt omvårdnadsåtgärder har vid pre-operativ ångest. Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturöversikt av studier som belyst effekten av interventioner för att lindra pre-operativ ångest. Tio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning och noggrann bearbetning för att besvara syftet. Resultat: Resultatet av de tio artiklarna skapade tre övergripande rubriker som visar på effekten av de studerade interventionerna på pre-operativ ångest. Interventionerna delades sedan in efter likheter vad gällde interventionstyp. Det som i denna litteraturstudie visade sig ha bäst effekt på pre-operativ ångest var musik och beröring i olika former. Slutsats: Det finns flera omvårdnadsåtgärder som visat god effekt för att lindra pre-operativ ångest. Sjuksköterskan har en central roll i detta genom att skapa en tillitsfull relation och identifiera ångesten i ett tidigt skede. Klinisk betydelse: Om pre-operativ ångest mäts på rutin, i ett tidigt skede, med hjälp av något bedömningsinstrument har sjuksköterskan möjlighet att bemöta individens problematik. Det är därför av stor vikt att beprövade och fungerade alternativa omvårdnadsåtgärder finns att tillgå på sjukhusen, som ett komplement till farmakologisk behandling. / Background: Pre-operative anxiety is a subjective and common experience. For the patient, it leads to increased pain, the need for more anesthetic, longer recovery time and extended hospitalization. There are multiple assessment instruments to measure pre-operative anxiety, as well as interventions to alleviate it. Purpose: Review the current literature to describe the effect of nursing interventions on pre-operative anxiety. Method: This essay was based on a literature review, studies highlighted the effect of interventions to alleviate pre-operative anxiety. Ten articles were selected after quality inspection and careful processing to fulfill the purpose. Result: From the results of the ten studies, three broad headings were created that show the effect of the studied interventions on pre-operative anxiety. The interventions were then divided by commonalties related to the type of intervention. The interventions shown to have the best effect on pre-operative anxiety where music and touch in various forms. Conclusion: There are several assessment instruments and nursing interventions that have shown good efficacy in alleviating pre-operative anxiety. The nurse has a central role in this by creating a trusting relationship and identifying anxiety at an early stage to help support these individuals. Clinical significance: If pre-operative anxiety is measured on a routine basis, at an early stage, using any assessment instruments the nurse have the opportunity to respond to individual problems. Due to that, it is of utmost importance that tested and reliable interventions are available in hospitals, as a compliment to medical treatment.