I och med pensionsreformen vid sekelskiftet lades ett större ansvar på den individuelle pensionsspararen då man nu själv ska besluta hur en del av den allmänna pensionen ska placeras. Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida det hade varit möjligt för en pensionssparare att uppnå en högre riskjusterad avkastning för sin premiepension genom att göra ett aktivt val i form av en egen sammansatt portfölj, än att låta staten förvalta pensionen i förvalsalternativet AP7 Såfa. Analysen är baserad på Harry Markowitz etablerade moderna portföljteori där han uppmärksammade hur sparare genom diversifiering kan reducera risken i sin placering genom att välja tillgångar som inte fullt samvarierar. Genom användning av tillgänglig data för tidsperioden 2000 – 2014 över de fonder som finns valbara i PPM-systemet har vi beräknat de optimala portföljer med samma risknivå som förvalsalternativet. Därefter har dessa jämförts med försvarsalternativet med avseende på risk och avkastning. Dessutom har tre teoretiska portföljer satts samman över en period på tio år, som placerats som dessa optimala portföljer och omallokerats efter Markowitz rekommendation att se över sitt sparande en gång om året. Analysen visar att det har gått att uppnå en högre riskjusterad avkastning genom att själv göra ett aktivt val av portfölj i sitt sparande. Problemet ligger i att det är svårt att identifiera dessa portföljer i förtid. De tre teoretiska portföljerna har samtliga presterat väsentligt mycket sämre än vad förvalsalternativet har gjort under samma tidsperiod. Resultatet visar att förvalsalternativet inte är fullt riskjusterat, man har alltså inte fullt fått betalt för den risk man tagit i sitt sparande. Vi drar ändå slutsatsen att förvalsalternativet är ett fullgott alternativ. / The Swedish premium pension reform at the turn of the century resulted in a greater responsibility for the individual saver. The decision concerning how the premium pension should be invested now lies with the investor. The purpose of this thesis is to analyze whether it had been profitable for a saver to achieve a higher risk-adjusted return for its premium pension money contributions by making an active choice by a self-composed portfolio, rather than to allow the State to invest the capital in the Seventh AP Fund (AP7 Såfa) which is the default option. The analysis is based on Harry Markowitz’s established Modern Portfolio Theory by which he drew attention to how investors through diversification can reduce risk in its investment by choosing assets that are not fully correlated. By using the available data of the funds that were selectable in the Swedish Premium Pension system by the time period 2000 – 2014, we have calculated the optimized portfolios with the same risk level as the default option. Subsequently, a comparison of these optimized portfolios and the default option are made in terms of risk and return. Furthermore, three theoretical portfolios are put together over a period of ten years and are invested as these optimized portfolios and reallocated after Markowitz's recommendation to review their savings once a year. The analysis shows that it has been possible to achieve higher risk-adjusted returns by making an active choice of portfolio. The problem though is that it is difficult to identify these portfolios in advance. The three theoretical portfolios have all generated a lower return than the default option did during the same period. The result shows that the default option is not fully risk-adjusted. Nonetheless, we conclude that the default fund is a good alternative.

Ever since it was first introduced in an article in the Journal of Finance 1952, Harry Markowitz’ mean - variance model for portfolio selection has become one of the best known models in finance. The model was one of the first in the world to deal with portfolio optimization mathematically and have directly or indirectly inspired the rest of the world to develop new portfolio optimization methods. Although the model is one of the greatest contributions to modern portfolio theory, critics claim that it may have practical difficulties. Partly because the Markowitz model is based on various assumptions which do not necessarily coincide with the reality. The assumptions which are based on the financial markets and investor behavior contain the simplification that there are no transaction costs associated with financial trading. However, in reality, all financial products are subject to transaction costs such as brokerage fees and taxes. To determine whether this simplification leads to inaccurate results or not, we derive an extension of the mean-variance optimization model which includes brokerage fees occurred under the construction of an investment portfolio. We then compare our extension of the Markowitz model, including transaction costs, with the standard model. The results indicate that brokerage fees have a negligible effect on the standard model if the investor's budget is relatively large. Hence the assumption that no brokerage fees occur when trading financial securities seems to be an acceptable simplification if the budget is relatively high. Finally, we suggest that brokerage fees are negligible if the creation of the portfolio and hence the transactions only occurs once. However if an investor is active and rebalances his portfolio often, the brokerage fees could be of great importance. / Harry Markowitz portföljoptimeringsmodell har sedan den publicerades år 1952 i en artikel i the journal of Finance, blivit en av de mest använda modellerna inom finansvärlden. Modellen var en av dem första i världen att hantera portföljoptimering matematiskt och har direkt eller indirekt inspirerat omvärlden att utveckla nya portföljoptimeringsmetoder. Men trots att Markowitz modell är ett av de största bidragen till dagens portföljoptimeringsteori har kritiker hävdat att den kan ha praktiska svårigheter. Detta delvis på grund av att modellen bygger på olika antaganden som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten. Antagandena, som är baserad på den finansiella marknaden och individers investeringsbeteende, leder till förenklingen att transaktionskostnader inte förekommer i samband med finansiell handel. Men i verkligheten förekommer transaktions-kostnader som courtageavgifter och skatter nästintill alltid vid handel av finansiella produkter som t.ex. värdepapper. För att avgöra om modellen påvisar felaktiga resultat på grund av bortfallet av courtageavgifter härleds en utvidgning av Markowitz modell som inkluderar courtageavgifter. Utvidgningen av Markowitz modell jämförs sedan med originalmodellen. Resultaten tyder på att courtageavgifter har en försumbar effekt på originalmodellen om investeraren har en stor investeringsbudget. Slutsatsen är därför att, förenklingen att inga courtageavgifter förekommer är en acceptabel förenkling om investeringsbudgeten är stor. Det föreslås slutligen att courtageavgiften är försumbar om transaktionen av aktier endast sker en gång. Men om en investerare är aktiv och ombalanserar sin portfölj flitigt, kan courtageavgifterna vara av stor betydelse.

In 2023, the topic of ongoing inflation is being discussed almost daily as it has become inevitable. The global economy is facing significant uncertainty and downward pressure as several leading developed nations adopted expansionary fiscal policies and quantitative easing monetary policies during the pandemic. Those action has lead to an unprecedented level of inflation today. The purpose of this report is to investigate different portfolio strategies and evaluate how various asset classes perform under varying inflationary conditions. Using regression analysis, the study assesses the performance of different assets during high and low inflation regimes. Additionally, two different portfolio strategies are implemented and compared against the 60/40 portfolio strategy, which is considered a benchmark approach among investors. The first strategy involves a modified version of the Markowitz optimization method, which determines the optimal weights of the portfolio during high and low inflationary environments. The second strategy entails identifying a signal and then dynamically adjusting the portfolio's weights based on the signal's value. The findings indicate that during high inflation periods, oil, gold, energy, basic materials, and technology sectors exhibit strong performance. Furthermore, the results reveal that the first strategy is more effective than the second strategy and the 60/40 benchmark. An interesting topic for further investigation is exploring the impact of short selling on portfolio allocation and strategy, which was not addressed in this report. / Under år 2023 är ämnet om pågående inflation nästan oundvikligt. Den globala ekonomin har stått inför betydande osäkerhet och nedåtgående tryck då flera ledande utvecklade nationer antagit expansiva finanspolitiska åtgärder och kvantitativa lättnadsmonetära åtgärder under pandemin. Dessa åtgärder har lett till en enastående nivå av inflation idag. Syftet med denna rapport är att undersöka olika portföljstrategier och hur olika tillgångsslag presterar under olika inflationsregimer. Med hjälp av regressionsanalys undersöks hur olika tillgångar presterar under hög respektive låg inflation. Därefter genomförs två olika portföljstrategier som sedan jämförs mot en 60/40 portföljstrategi, som anses vara en standardstrategi bland investerare. Den första strategin som genomförs är en modifierad version av Markowitz optimeringsmetod. Metoden används för att identifiera de optimala vikterna av portföljen under hög respektive låg inflationsmiljö. Den andra strategin som undersöks innebär att identifiera en signal och sedan dynamiskt justera portföljens vikter baserat på signalens värde. Resultaten visar att olja, guld, energi-, basmaterial- samt teknologisektorn presterar bra under hög inflation. Resultaten påvisar även att den första strategin är den mest effektiva i jämförelse med den andra strategin och 60/40 portföljstrategin. En aspekt som inte inkluderades i denna rapport är att undersöka hur blankning påverkar portföljallokeringen och strategin. Detta kan vara ett intressant ämne för vidare forskning.\\\\