Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Göteborg : Univ., 2003.

<p>Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt. Detta i syfte att skydda känsliga importkonkurrerande sektorer, korrigera marknadsmisslyckande och för att på bästa sätt dra fördel av de möjligheter som skapas av ett frihandelsområde – något man, i Mexikos fall, hittills inte lyckats med fullt ut.</p>

<p>I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens.</p>

Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt. Detta i syfte att skydda känsliga importkonkurrerande sektorer, korrigera marknadsmisslyckande och för att på bästa sätt dra fördel av de möjligheter som skapas av ett frihandelsområde – något man, i Mexikos fall, hittills inte lyckats med fullt ut.

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens.

Syftet är att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska länderna kan utgöra en optimal valutaunion. Utifrån ett svenskt perspektiv visar resultaten att det är lämpligast för Sverige att ingå i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa länder har varit störst. Taylors ränteregel visar att Sverige och Norges räntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge präglas av störst ekonomisk integration. Vi har använt två olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrån ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors ränteregel. De båda tillvägagångssätten fokuserar på hur ekonomiskt integrerade länderna är, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln är den som har störst inverkan på den beroende variabeln, växelkursvolatilitet. För att undersöka hur de nordiska länderna har påverkats av chocker har taylor-räntor beräknats och skillnader i korrelation har analyserats. Analysen visar på svårigheter i att mäta ekonomisk integration, något som OCA-teorin hävdar är viktigt för en optimal valutaunion. Beroende på vilken utgångspunkt som väljs varierar resultatet för vilket land Sverige skulle kunna bilda en optimal valutaunion med. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning, delvis i tolkningen av variabeln för exportsektorsammansättning och delvis på grund av den studerade tidsperioden. / The aim is to investigate if Sweden constitutes a possible optimal currency area with one or more of the Nordic countries. The results show that Norway and Denmark are the two most suitable partners to join Sweden in a currency union since the economic integration between these countries is the strongest. The Taylor interest rate rule indicates that the interest rate paths between Sweden and Norway correlate the most. The variables in the optimal currency area-index (OCA-index) show that it is Sweden, Denmark and Norway that enjoys the strongest economic integration and therefore constitutes a possible optimal currency area. Two different methods have been used to investigate the possibility of an optimal currency area; the OCA-index and the Taylor interest rate rule. Both methods focus on the level of economic integration between the countries but do this by assessing different economic variables. The OCA-index has been compiled and the estimation indicates that the variable describing the business cycle has the greatest impact on the dependent variable, exchange rate volatility. In order to examine how the Nordic countries have been affected by shocks, Taylor interest rates have been calculated and differences in correlation have been examined. The conducted analysis points toward difficulties measuring economic integration, which according to the OCA-theory is important for an optimal currency union. There are several consistencies between the results of the two methods but also important differences such as which country would be the best partner in a currency union with Sweden. The findings differ from earlier scientific results mostly regarding the interpretation of the variable describing the export sectorial composition and the considered time period.

Cape Town is a city with a complex housing problem due to the apartheid planning and the design of the current housing programs. Apartheid planning has segregated the city, leading to a more divided and spread out city. With the current affordable housing programs, most houses are being built in poorly located areas, resulting in inhabitants feeling more separated and isolated from the city center. To develop a more integrated society, the concept of Inclusionary housing has had a growing appeal in South Africa. The purpose of the study was to examine the concept of inclusionary housing and how it can be implemented in Cape Town to fight segregation and housing inequalities. Interviews were conducted with various stakeholders from the private sector, public sector, NGO’s and academics with the aim to provide their perspectives on inclusionary housing and to answer the question if inclusionary housing is the right tool to help Cape Town become a more integrated city. A closer investigation was made on a specific development project in Sea Point where an inclusionary housing pilot project was going to be implemented. The majority of stakeholders agree that getting an inclusionary housing policy in place in Cape Town is a step in the right direction towards a more integrated and affordable city. / Kapstaden har ett mycket komplicerat bostadsproblem på grund av det tidigare apartheidsystemet samt utformningen av de nuvarande bostadsprogrammen för låginkomsttagare. Apartheidsystemet har lett till en uppdelad och segregerad stad. Med de nuvarande bostadsprogrammen byggs de flesta bostäder i sämre belägna områden, vilket leder till att invånarna känner sig mer separerade och isolerade från stadens centrum. För att utveckla ett mer integrerat samhälle har konceptet Inclusionary housing fått en växande uppmärksamhet i Sydafrika. Syftet med denna studie var att undersöka konceptet inclusionary housing och besvara frågan hur det kan implementeras i Kapstaden för att bekämpa segregering och den rådande bostadsbristen. Intervjuer genomfördes med olika intressenter från den privata sektorn, den offentliga sektorn, icke-statliga organisationer och akademiker med syftet att ge sina perspektiv på inclusionary housing samt besvara frågan om inclusionary housing är det rätta verktyget för att hjälpa Kapstaden att bli en mer integrerad stad. En närmare undersökning gjordes av ett specifikt bostadsprojekt i Sea Point där inclusionary housing skulle implementeras.  Majoriteten av intressenterna är överens om att ett implementerade av en inclusionary housing policy i Kapstaden är ett steg i rätt riktning mot en mer integrerad och prisvärd stad med avseende på boende.