No description available.

<!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:16.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:Arial; mso-font-kerning:0pt; mso-ansi-language:SV;} h2 {mso-style-next:Normal; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:3.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; font-family:Arial; mso-ansi-language:SV; font-style:italic;} h3 {mso-style-next:Normal; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:3.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:Arial; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {vertical-align:super;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:EN-US; font-style:italic;} p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; color:red; mso-ansi-language:SV;} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> I Sverige lever över 80% av befolkningen i städer. Det urbana livet är fyllt av bilder och fyllt av reklambilder. På många reklambilder visas natur, naturen tycks kunna sälja allt. Men vilka egenskaper har naturen i reklamens bilder och vad säger det om naturen i våra urbana sinnen? Kvinnan tycks också ha en given plats i reklamens bilder. Kan det tänkas att kvinnan tillskrivs samma egenskaper som naturen? För att få svar dessa frågor kommer reklamens bilder att analysera. Analysen är en näranalys, i form av bildanalys, med fokus på bildens inre och yttre kontext. Naturen kan vara ett rum eller en plats och upplevs som alla andra rum och platser genom våra sinnen. Hur vi upplever rum och plats är ett resultat av rådande kultur. Den urban kulturen påverkar således upplevelsen av naturen. Reklambilder påverkar också vår verklighetsuppfattning och vår upplevelse av naturen. Tidigare har det gjorts studiet om naturens egenskaper i resereklam och bilreklam. Mitt resultat har dock inte gått att helt förena med tidigare studier vilket visar bredden i ämnet. Fyra reklamkampanjer har valts ut för analys; Loka, Lumené, Bregott och Alprosoya. Alla är produkter som används i vardagen och kampanjerna kan sammanfattas som dagligvarureklam. Naturen och kvinnan bär på snarlika egenskaper i kampanjernas bilder. Båda är goda, harmoniska, starka och eviga. Den urban kulturen har gett bilderna kraft att reducera naturens (och kvinnans) egenskaper till upphovsmannens syfte. Den imaginära geografin tar allt större plats i vår kultur.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten. Det här anses minimera förlusten av tid och ekonomi. Vid ankomsten av ett andra barn kan man tänka sig att en arbetsdelning blir ännu viktigare, varför studiens första hypotes är att män är mer nöjda med fördelningen till första barnet. Utifrån ett könsrollperspektiv förväntas kvinnor vara mer nöjd med fördelningen till det andra barnet. Sannolikt kan man anta då kvinnan är hemma en längre period har hon större möjligheter att bekräfta sig själv som en god ansvarstagande mor. Nöjdhet undersöks i två logistiska regressionsanalyser och baseras på datamaterialet Tid och pengar som är en undersökning gjord år 2003 från Riksförsäkringsverket. Urvalet består av 4000 biologiska eller adoptivföräldrar till barn födda år 1993 och 1999. Resultatet visar att längden på föräldraledigheten har en given effekt för männens nöjdhet. Huruvida familjen för ekonomiska resonemang när föräldraledigheten ska fördelas är utifrån den här studien svårt att svara på, men resultatet kan tolkas som att män värdesätter tiden med barnen högt och att ekonomi inte behöver spela en avgörande roll. Kvinnor visar sig i motsats till studiens andra hypotes vara mer nöjda med fördelningen till det första barnet. Det här tyder på att föräldrarna inte alls är nöjda när uttaget tenderar att bli ojämnt i takt med att familjen växer. Det faktum att det ojämna uttaget trots allt sker kan tolkas som att de normativa könsrollerna än idag tycks ha en tendens att styra valet. På samma sätt som män tycks möta en del hinder från att vara föräldralediga tycks kvinnor i motsats uppleva begränsningar i att avstå den.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant. Studien material består främst av litteratur och tidigare forskning kring globaliseringsämnet, men även artiklar, webbsidor och offentliga publiceringar. Vi har dessutom, till uppsatsens andra steg, studerat socialdemokratiska partipubliceringar i form av partiprogram, verksamhetsberättelser, uttalanden, partimotioner och partiets officiella webbsida. Resultaten vi uppnått visar hur den ekonomiska globaliseringen spridits genom dels etablerandet av idén om den fria och avreglerade marknaden, men även genom inrättandet av en mängd mellan- och överstatliga organ. Detta har påverkat den nationella politiken i den mån att staten förlorat sin suveränitet inom olika områden och att mycket av det som tidigare behandlades som inrikespolitik, idag har blivit internationella angelägenheter. Detta märks även hos socialdemokraterna då man ändrat inställning till globaliseringsfenomenet samt ovan nämnda globala organ, genom att man idag har en betydligt mycket mer positiv och hoppfull inställning. Man har en mycket mildare retorik och tar inte lika stark ställning emot idén om den fria marknaden. Slutsatsen vi, utifrån dessa resultat uppnått är att, den ekonomiska globaliseringens utveckling speglas i socialdemokraternas politik genom att den anpassats efter neoliberala ideal, samt att partiet blivit mer pragmatiskt.

The current debate about environment and climate change has contributed to more andmore investment in alternative energy sources such as wind, solar and biogas. The Swedish Parliament has set the target that wind power should supply 10 TWh in 2015.In Sweden, wind power establishment began in the early 1980s. Since then the development has gained a tremendous momentum. The purpose of this study was to find out what problems wind power brings and what power relations that exists in connection with wind power establishment and how the landscape is affected by windpower construction, focusing on some cases in Falkenberg and Varberg. This study shows that wind power establishment is a very complicated process. The wind power's impact on the landscape is evident in both municipalities and can be viewed in terms of physical and visual impact, such as shadows and noise. Wind power projects can also affect wildlife, particularly birds, in an area. Most wind farms are located along the coast, but lately establishments have begun inland and offshore. In both municipalities, there are many people who see wind power as disturbing as it has resulted in changed views, noise, shadows or that the economic value of their property falls. Although windpower generates clean, green, low-emissions energy with little impact on natural resources, there are many people who oppose wind power development. A major reason for this is the location of wind power installations and an inadequate communication between government agencies, politicians, businesses, local residents and all others involved in setting up wind power mills in a municipality. This can be linked to government power and its exercise which can create the basis for various power groupings and conflicts between stakeholders. Group authority and instrumental power are the two authority categories most often associated with wind power establishment.This study also shows that despite public protests responsible authorities grants expansion of wind turbine developments in some enviromentally sensitive areas in both Falkenberg and Varbergs municipalities. Another result this study shows is that windpower astabilishment in Falkenberg municiplity has developed furher than in Varbergs municipality. The reason for this coluld be seen as that Falkenbrg’s municipality has alonger tradition of wind power sources than Varberg’s municipality has. / Dagens miljödebatt kring klimatförändringar har bidragit till att man satsar mer och mer på nya förnyelsebara energikällor som vindkraft, sol och biogas. Riksdagen har satt upp målet att vindkraft ska producera 10 TWh år 2015. I Sverige började man med vindkraftsetableringen i början av 1980 –talet. Sedan dess har utvecklingen fått en enormfart. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka problem och vilka maktrelationer som förekommer i samband med vindkraftsetableringen och hur landskapet påverkas av vindkraftsetableringen med fokus på vissa fall i Falkenbergs och Varbergs kommuner. Denna  studie visar att vindkraftsetableringen är en mycket komplicerad process. Vindkraftenspåverkan på landskapet är påtaglig i båda kommunerna och kan ses i form av fysisk och visuell påverkan. Dit räknas också skuggor och buller. Vindkraftsetableringen kan också påverka djurlivet, särskilt fåglar, i ett område. De flesta vindkraftsparker är placerade utmed kusten men på sistone har man också börjat med vindkraftsetableringen i inlandet och till havs. I båda kommunerna finns det många människor som upplever vindkraft som störande på grund av ändrad utsikt, buller, skuggor eller att deras egendom tappar i ekonomiskt värde. Trots att vindkraft genererar ren och miljövänlig energi, med litet utsläpp och påverkan på naturresurser, är det många människor som motsätter sig vindkraftsutbyggnad. En viktig anledning till detta är placering av vindkraft och otillräcklig kommunikation mellan myndigheter, politiker, företag, närboende och alla andra inblandade i vindkraftsetableringeni en kommun. Detta kan kopplas ihop med myndigheternas makt och dess bruk som kan skapa grund till olika maktgrupperingar och konflikter mellan berörda intressenter. Gruppmakt och instrumental makt är de två maktkategorier som oftast förekommer i samband med vindkraftsetableringen. Denna studie visar också att, trots allmänna protester beviljar ansvariga myndigheter både i Falkenbergs och Varbergs kommuner utbyggnad av vindsnurror i en del miljökänsliga områden. Ett annat resultat som denna studie visar är att vindkraftsetableringen i Falkenbergs kommun har kommit längre än i Varbergs kommun. Orsaken till detta kan ses i att Falkenbergs kommun har en längre tradition än Varbergskommun.

ABSTRACT Titel: Ekonomisk förening – en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ingela Jansson &amp; Maria Stolt   Handledare: Stig Sörling   Datum: 2011 - Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället. Våra forskningsfrågor är: Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening?   Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning. Information har samlats in och bearbetats, för att sedan analyserats och är grunden till slutsatsen.   Resultat &amp; slutsats: Vår slutsats är att personer väljer att bedriva en ekonomisk förening för att de vill driva en verksamhet tillsammans med andra och att det personliga ansvaret saknas samt att det inte krävs något startkapital.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att inkludera flera intressenter och därmed få fler fördelar och nackdelar med en ekonomisk förening.   Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag är att vi som författare har belyst ekonomiska föreningar, genom att öka kunskapen om villkoren, för de som vill veta mer om företagsformen.   Nyckelord: Kooperativ, Ekonomisk förening, Demokrati, Medlemmar, Finansiering