<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.</p>

The research objective for this dissertation study was to build a preliminary survey that would, in its final form, allow educators and administrators to establish baseline information on individuals’ global competence characteristics prior to instruction, cross-cultural experience, international study or collaboration. A secondary aim concerned length: The intent was to keep the eventual final survey at 15 minutes or less to make it adaptable to a variety of settings. The researcher extracted terms and phrases from existing global competence definitions (e.g., Boix-Mansilla, Jackson, Asia Society & Council of Chief State School Officers, 2011; Hunter, 2005), related literature (e.g., Lambert, 1994), and previous research (Todd, 2013) to develop a definition and theoretical framework for this competence. Central to the developed definition and framework were the disposition/affective realm, knowledge, skill, and action elements, and a clear connection to cosmopolitanism (e.g., Appiah, 2006). Currently, a global competence definition and survey tied directly to cosmopolitanism do not exist. The learning theories of Vygotsky (1986), Bandura (1977), Lave (1993), and Kolb (Kolb, Boyatzis, & Mainemelis, 1999) also provided insight into global competence development for measurement purposes. The four-step study method included building a draft survey from the developed global competence definition, field testing the draft survey with a purposive sample (e.g., Babbie, 2007b; Teddlie & Yu, 2007) in order to make initial revisions to the instrument, conducting a Delphi review (e.g., Cyphert & Gant, 1970; Fogo, 2014; Helmer, 1967) of the revised draft survey to further refine the instrument, and describing the field-test sample using data from items retained in the resulting survey from the Delphi review. The outcome of each of the four steps constituted the findings for this research. Future research could involve adding new items and then field-testing the survey once again to examine the statistical structure of the developing instrument.

A majority of Latino adolescents are reading below a proficient level, according to federal data, and there is a significant gap between overall reading proficiency of Latino and non-Latino, Caucasian adolescents. The purpose of this study was to investigate the linguistic underpinnings of Latino students' text comprehension. A positive relationship appears to exist between idiom comprehension and academic achievement, as well as idiom comprehension and reading comprehension, in typically developing, monolingual adolescents. Since reading comprehension and idiom comprehension share many of the same linguistic processes, idiom comprehension may provide a unique perspective for investigating Latino adolescents' reading comprehension. Using the Global Elaboration Model (GEM, Levorato, Nesi, & Cacciari, 2004) as the conceptual framework, the present study examined the relationship between idiom comprehension and reading comprehension with a population that had not been studied in this manner: bilingual (Spanish-English) adolescents in West Central Florida and their monolingual (English-only) peers. The GEM posits that idiom comprehension develops in tandem with other linguistic development requiring inferencing ability; and that idiom x comprehension ability can be predicted by reading comprehension ability. The present research design included the evaluation of idiomatic familiarity, semantic transparency, and contextual support, as well as three other linguistic measures: a) a reading comprehension task, b) an error detection task, and c) a synonym task. Results indicated that the three linguistic measures predicted 33% of the variance in idiom comprehension accuracy; and error detection was the strongest predictor of idiom comprehension accuracy. Furthermore, monolinguals outperformed bilinguals on all measures. The synonym task, a measure of lexical depth, best predicted language group membership. There was a three-way interaction among idiomatic familiarity, semantic transparency, and contextual support; and a three-way interaction among familiarity, transparency, and language group. Lastly, the three linguistic measures significantly predicted the bilinguals' amount of English experience, with qualitative differences emerging between sequential and simultaneous language learners. Findings lend support to the psychological reality of the GEM and provide insight into the linguistic foundations of reading comprehension in Spanish-English bilinguals.

Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.

In recent years, the role of diversity has become increasingly important and present – both in society and at the workplace. Diversity, that is any attribute that people might use do distinguish between self and others, is a topic that is visible in several areas and that has challenging implications, both for organizations and for society as a whole. It is a multilevel construct that needs a holistic approach - but so far, most of the research on diversity is limited to the team level, without reflecting on implications for other levels and interactions with other levels of diversity. The first objective of this dissertation is to examine whether approaches of organizational diversity research, namely faultlines, are applicable to the societal level and whether they are useful on this level to explain phenomena of societal relevance. Second, we investigate whether diversity trainings on the team-level can help meet these challenges by teaching useful competencies. And third, we explore whether characteristics on the individual level, namely intrapersonal diversity, enable people to overcome the challenges of diversity which will ultimately also contribute to meet the challenges of diversity on the societal level. On the basis of the combination of findings on diversity at three different levels and the introduced multi-level model, new hypotheses at different levels of analyses can be formulated and subsequently tested.:1. Introduction 2. Core Constructs and Conceptual Clarifications 3. Theoretical Framework 4. Status Quo of Diversity Research 5. Overview of the Research Program 6. Does Social Context Predict Voting for Far-Right Parties? A Study on Societal Faultlines and Voting Behavior in East Germany 7. When Diversity is Something New: Enhancing Diversity Beliefs among Apprentices 8. Intrapersonal Diversity: We Like what we are 9. General Discussion / Diversität hat in den letzten Jahren zunehmend an Bedeutung und Präsenz gewonnen – sowohl in der Gesellschaft als auch am Arbeitsplatz. Diversität, also jedes Merkmal, das Menschen dazu nutzen können, sich selbst als unterschiedlich von anderen Personen wahrzunehmen, ist in vielen Bereichen sichtbar und stellt sowohl für Organisationen als auch für die Gesellschaft als Ganzes eine große Herausforderung dar. Es ist ein Mehrebenen-Konstrukt, das einen ganzheitlichen Ansatz erfordert – die bisherige Forschung zu Diversität beschränkt sich jedoch größtenteils auf die Gruppenebene, ohne Auswirkungen auf oder Interaktionen mit andere Ebenen von Vielfalt zu berücksichtigen. Das erste Ziel dieser Dissertation ist es zu prüfen, ob Ansätze der organisationalen Diversitätsforschung, namentlich Faultlines, auf die gesellschaftliche Ebene übertragbar sind und ob sie auf dieser Ebene nützlich sind, um gesellschaftlich relevante Phänomene zu erklären. Zweitens untersuchen wir, ob Diversitätstrainings auf Gruppenebene helfen können, diese Herausforderungen zu meistern, indem sie nützliche Kompetenzen vermitteln. Und drittens untersuchen wir, ob Eigenschaften auf der individuellen Ebene, namentlich intrapersonelle Diversität, Menschen dazu befähigen, die Herausforderungen von Diversität zu bewältigen, was letztlich auch dazu beitragen wird, den Herausforderungen von Diversität auf gesellschaftlicher Ebene gerecht zu werden. Auf Basis der Kombination von Diversitätserkenntnissen auf drei unterschiedlichen Ebenen und dem vorgestellten Mehrebenen-Modell können neue Hypothesen auf unterschiedlichen Analyseebenen formuliert und anschließend überprüft werden.:1. Introduction 2. Core Constructs and Conceptual Clarifications 3. Theoretical Framework 4. Status Quo of Diversity Research 5. Overview of the Research Program 6. Does Social Context Predict Voting for Far-Right Parties? A Study on Societal Faultlines and Voting Behavior in East Germany 7. When Diversity is Something New: Enhancing Diversity Beliefs among Apprentices 8. Intrapersonal Diversity: We Like what we are 9. General Discussion