I nuläget existerar det 85 000 områden i Sverige som är eller misstänks vara kontaminerade. Dessa områden behöver minskas för att miljökvalitetsmålet om en Giftfri miljö ska uppnås. Saneringen kan ske på olika sätt varav schaktsanering är den vanligaste. Det är en ex-situ metod som innebär att föroreningen grävs upp och förflyttas till annan plats där själva reningen sker. En annan metod är termisk in-situ sanering, vilket är när man behandlar föroreningen direkt i marken med hjälp av värme. Inom termisk behandlings brukar metoderna Elektrisk konduktiv uppvärmning (ECH) och Elektrisk resistivitetsuppvärmning (ERH) användas. ECH är en metod som beror på markens elektriska konduktivitet dvs markens förmåga att transportera elektrisk laddning. I behandlingsområdet installeras värmeelement som blir varma och sprider värmen till jorden. På så vis uppnås önskvärd temperatur och föroreningen förångas. Gasen samlas sedan upp vid markytan och renas. ERH är en metod som använder sig av elektrisk resistivitet dvs markens elektriska motståndsförmåga för att alstra värme. Elektroder installeras i behandlingsområdet som skickar ut elektrisk ström till jorden. Marken gör motstånd och värme alstras. Syftet med denna studie är att dels fördjupa sig i hur dessa metoder fungerar och att jämföra dem utifrån tekniska- och ekonomiska aspekter. Kan en av metoderna klassificeras som billigare och effektivare än den andra. En fallstudie genomfördes där sex förorenade områden med klorerande lösningsmedel studerades. Dessutom studerades tidigare undersökningar om metoderna. En statistisk bearbetning genomfördes för att se korrelationen mellan parametrarna. Utvärdering från fallstudien indikerade att det finns en stor skillnad mellan metoderna. Parametrarna: kostnad, energikonsumtion, reningseffektivitet och behandlingstid jämfördes mellan metoderna. Jämförelsen visade på att ERH har en högre kostnad, energikonsumtion och längre behandlingstid än ECH. Reningseffektiviteten är några procent högre för ECH, men båda åstadkommer över 95% rening. Däremot existerar det förutsatta meningar angående vilken metod som har högst energikonsumtion. Enligt tidigare studier påvisas det att ECH kräver mer energi än ERH vilket motsäger denna studie. Det krävs därför ytterligare undersökning för att fastställa det. Slutsatsen är därför att ECH är billigare, effektivare och snabbare än ERH.

Hur kan livscykelanalyser bistå riskvärderingen vid val av åtgärdsmetod? I det här examensarbetet undersöktes hur resultaten från livscykelanalyser kan användas i beslutstödsverktyget SAMLA för förorenade områden för att bistå val av åtgärdsmetod vid Finspångs centraltvätt. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Structor Miljö Öst AB. Livscykelanalyser har utförts för två olika typer av åtgärdsmetoder in situ, stimulerad anaerob reduktiv deklorering samt elektrisk konduktiv uppvärmning. Tidigare studier har visat att olika livscykelanalysmetoder ger olika resultat. Även den här studien bekräftar det. Därför bör inte resultat från olika metoder jämföras. Livscykelanalyser kompletterar SAMLA för förorenade områden väl. De procentuella förhållandena beräknades mellan åtgärdsmetodernas miljö- och klimatpåverkan. I värderingssteget i SAMLA bedöms åtgärdsalternativens påverkan i jämförelse med nollalternativet. En bedömning gjordes av respektive åtgärdsalternativ och korrigering av förhållandet mellan metoderna utfördes genom att samma procentuella förhållande som beräknats fram för miljöbelastningen respektive klimatpåverkan beräknades för värderingspoängen. Med stöd av livscykelanalyser samt riskvärdering bör efterbehandlingsmetoden stimulerad anaerob reduktiv deklorering väljas för Finspångs centraltvätt. / How can life cycle analyzes assist the risk assessment when choosing a remediation method? In this thesis, it was investigated how the results from life cycle analyzes can be used in the decision support tool SAMLA for contaminated sites to assist in the choice of remediation method at Finspång's Centraltvätt. The thesis has been carried out in collaboration with Structor Miljö Öst AB. Life cycle analyzes have been performed for two different types of in situ remediation methods, Enhanced Reductive Dechlorination and Electrical Conductive Heating. Previous studies have shown that different life cycle analysis methods lead to different results. This study also confirms this. Therefore, results from different methods should not be compared. Life cycle analyzes complement SAMLA for contaminated sites. The percentage ratios were calculated between the remediation methods' environmental and climate impact. In the valuation step in SAMLA, the impact of the remediation alternatives is assessed in comparison with the no action alternative. An assessment was made of the respectively remediation alternatives and a correction of the relationship between the methods was performed by calculating the same percentage ratio that was calculated for the valuation points of the environmental and climate impact. With the support of the life cycle analysis and the risk assessment the remediation method Enhanced Reductive Dechlorination should be chosen for Finspång's Centraltvätt.