Sociala medier är ett vanligt förekommande fenomen som används av allt fler människor världen över. På sociala medier ges både företag och privata användare möjlighet att publicera videoinnehåll. I linje med att video på sociala medier växt fram, har möjligheter att använda video i marknadsföringssyfte utvecklats. Det har resulterat i att allt fler företag och marknadsförare insett fördelen med att inkludera video som en aspekt i marknadsföringsstrategier. Det har identifierats ett teoretiskt gap inom forskning som behandlar vilka attribut som bör inkluderas i en video för att fånga en konsuments intresse och främja videodelning. Syftet med denna studie är således att få kunskap kring attribut som är av betydelse vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier och om dessa attribut är av betydelse för huruvida en video sprids genom videodelning. Författarna ämnar dessutom undersöka om video på sociala medier kan ha en eventuell påverkan på tittarens köpintention. Studien ämnar således besvara följande forskningsfråga: Vilka attribut bör inkluderas i videomarknadsföring på sociala medier för att attrahera tittare och generera spridning? Studien har utförts utifrån en kvantitativ metod och studieobjektet är användare Instagram. I samband med att Instagram introducerade möjligheten att publicera video, har videomarknasföring blivit allt vanligare och mer framträdande i kanalen. Via videomarknadsföring på Instagram har företag och marknadsförare potential att nå ut till en stor publik. Utifrån syftet och den forskningsfråga som författarna ämnar besvara har teori gällande native advertising, viral marknadsföring, videodelning, elektronisk word- of-mouth (eWOM), AIDA-modellen samt attribut inom video inkluderats i studiens teoretiska referensram. Den empiriska data som återfinns i studien har samlats in genom en webbenkät och den urvalsstrategi som använts är snöbollsurval. Statistiska tester i from av chitvå-test samt korrelationstest har genomförts för att härleda samband mellan olika variabler. Cronbach’s Alpha har genomförts för att styrka studiens inre reliabilitet. Utifrån den data som samlats in och utifrån de statistiska tester som genomförts har det konstaterats att attributen underhållning, engagemang och utformning bör inkluderas i videomarknadsföring för att attrahera tittare och generera spridning. Studien bidrar med en teoretisk modell som revideras utifrån studiens resultat. Modellen bidrar med teorier och attribut som är av relevans att beakta vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier av såväl företag som marknadsförare.

Purpose – The purpose of this study is to identify and describe how consumer perceptions regarding information quality, sender credibility and effect of eWOM-communication differ between Facebook and Prisjakt. Approach – Based on previous research an analytical model was designed. The parts in the model were the aspects of the problem which the present study aimed to examine. An experimental design was applied in which ten students at Örebro University were exposed to a scenario where they took part of eWOM-communication concerning a specific product on Facebook and Prisjakt and then had to answer questions in an interview. The analytical model formed the base of the interview guide used in the interview and the specific product was chosen with help from a focus group. Implication – The study illustrates that consumers may perceive the quality higher on Prisjakt while the sender credibility can be perceived higher on Facebook. Despite this conclusion the effect of eWOM-communication in this study is that the information on Facebook is adopted to a greater degree than the information on Prisjakt. The reason for this is that the sender credibility appeared to be more important in the process of information adoption. / Syfte – Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva hur konsumenters uppfattning skiljer sig mellan Facebook och Prisjakt gällande informationens kvalitet, avsändarens trovärdighet och effekten av eWOM-kommunikation. Tillvägagångssätt – Utifrån tidigare forskning utformades en analysmodell vars delar var de aspekter av problemet som studien syftade till att undersöka. En experimentell design tillämpades där tio studenter vid Örebro universitet fick sätta sig in i ett scenario där de tog del av eWOM-kommunikation gällande en specifik produkt på Facebook respektive Prisjakt och sedan fick svara på frågor i en intervju. Analysmodellen låg till grund för en intervjuguide som användes vid intervjun och den specifika produkten diskuterades fram med hjälp av en fokusgrupp. Slutsats – Studien illustrerar att konsumenter kan uppfatta informationens kvalitet högre på Prisjakt medan avsändarens trovärdighet kan uppfattas högre på Facebook. Trots detta är slutsatsen gällande effekten av eWOM-kommunikation i studien att informationen på Facebook tenderar att anammas till en större grad än informationen på Prisjakt. Anledningen till detta är att avsändarens trovärdighet visade sig vara av större betydelse i processen av informationsanammande.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Alva Landberg (96/07/03), Emma Inge (98/02/15), Felicia Schönning (98/11/02)                                                                                 Titel: Användargenererat innehåll på TikTok och dess påverkan; En kvantitativ undersökning av generation Z's köpintention och köpbeslut Handledare: Pejvak Oghazi Nyckelord: Användargenererat innehåll, Attityder, Elektronisk Word of Mouth (eWOM), Generation Z, Köpbeslut, Köpintention, TikTok Forskningsfrågor: (1) Hur påverkar användandet av TikTok generation Z’s köpbeslut? (2) Har användargenererat innehåll på TikTok något samband med generation Z’s köpintention? (3) Hur påverkas generation Z’s köpbeslut av användargenererat innehåll på TikTok? (4) Hur påverkar användandet av TikTok generation Z’s attitydkomponenter; kognitiv, affektiv och beteende? (5) Vilka skillnader finns mellan generation Z och millennials vid användandet av TikTok?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall användargenererat innehåll på sociala medieplattformen TikTok påverkar generation Z's köpintention och köpbeslut. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ forskningsansats där primärdata samlats in i form av en digital enkätundersökning. Datan samlades in med ett resultat av 183 respondenter med ett bortfall på 30, vilket gav 150 validerade svar. Datan analyserades sedan via en korrelationsanalys, Cronbach’s alfa, regressionsanalys och en korstabulering i det statistiska dataprogrammet SPSS. Slutsats: Resultatet visade att användargenererat innehåll på TikTok har ett samband med generation Z’s köpintention och köpbeslut. En ökad användning av TikTok bidrar till att attitydkomponenterna; kognitiv, affektiv, beteende påverkas positivt av rekommendationer från användare på TikTok, vilket bidrar till en ökad köpintention som senare leder till ett köpbeslut. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Alva Landberg (96/07/03), Emma Inge (98/02/15), Felicia Schönning (98/11/02)  Title: User-generated content on TikTok and its impact; A quantitative study of generation Z's purchase intention and purchase decision Supervisor: Pejvak Oghazi Keywords: Attitudes, Electronic Word of Mouth (eWOM), Generation Z, Purchase decision, Purchase intention, TikTok, User Generated Content (UGC) Research questions: (1) How does the use of TikTok affect generation Z's purchase decisions? (2) Does user-generated content on TikTok relate to generation Z's purchase intention? (3) How does user-generated content on TikTok influence generation Z’s purchasing decisions? (4) How does using TikTok affect generation Z's attitudinal components; cognitive, affective, and behavioral? (5) What are the differences between generation Z and millennials when using TikTok? Purpose: This study aims to investigate if user-generated content on the social media platform TikTok influences generation Z's purchase intention and purchase decision. Method: This study is based on a quantitative research approach where primary data has been collected through an online survey. The data was collected with a result of 183 respondents with a non-response rate of 30, which gave a total of 150 validated responses. The data were analyzed through a correlation analysis, Cronbach's Alpha, regression analysis and a cross-tabulation in the statistical data program SPSS. Conclusion: The result showed that user-generated content on TikTok has a connection with generation Z's purchase intention and purchase decision. Increased use of TikTok contributes to the attitudinal components; cognitive, affective and behavior is positively affected by recommendations from users on TikTok, which contributes to an increased purchase intention that leads to a purchase decision.