<p>During my practice as a teacher trainee at an upper secondary school it became clear to me that many pupils had difficulties with mathematics. I was surprised to find that many pupils seemed to get stuck on the level of attainment for the senior level of the nine-year compulsory school. As I have not studied anything about difficulties in Mathematics during my training to become a qualified teacher, I would like to get to know more about this.</p><p>After studying research done on this subject I made the following approach to the problem:</p><p>• What fields regarding Mathematics do the pupils themselves find most difficult?</p><p>• What factors have been contributory causes to these problems?</p><p>• What are the factors that have helped pupils with difficulties in Mathematics to reach the goals for the syllabuses in Mathematics?</p><p>The answers to my questionnaire and interviews resulted in the following conclusions:</p><p>• Pupils find theory of equation and conversion of units as most difficult at senior level of the nine-year compulsory school.</p><p>• Teaching should be done in special instruction groups to give the pupil the opportunity to develop his/her skills on an individual level.</p><p>• Pupils find it hard to deal with all moments in Mathematics during the time given for each course.</p><p>• The pace for teaching Mathematics is too high according to the pupils.</p><p>• Pupils wish for instructions on a lower level.</p><p>• There is often a lack of contact between teacher and pupil.</p><p>• The teacher should use more time to help the pupil receive good self-confidence and increase the motivation for instructions in Mathematics.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Under mina praktikperioder på gymnasiet som lärarstudent kom jag i kontakt med många elever som hade det svårt med matematiken. Jag förundrades över att många elever verkade ha fastnat på högstadiets kunskapsnivå. Då jag inte har fått någon undervisning om elever med matematiksvårigheter i min lärarutbildning, vill jag lära mig mer om detta.</p><p>Efter litteraturstudier kom jag fram till följande problemformuleringar:</p><p>• Vilka områden inom matematiken tycker eleverna själva att de har problem med?</p><p>• Vilka faktorer har bidragit till dessa problem?</p><p>• Vilka är de faktorer som har hjälpt elever med matematiksvårigheter att nå kunskapsmålen i matematik?</p><p>Som svar på mina enkät- och intervjufrågor kom jag fram till följande:</p><p>• Eleverna upplever ekvationslösning och enhetsomvandlingar som svårast på</p><p>högstadiet.</p><p>• Undervisning bör ske i särskild undervisningsgrupp, för att ge eleven möjlighet att utvecklas på sin egen nivå.</p><p>• Eleverna upplever att de inte har nog med tid för att hinna klart momenten i matematikundervisningen.</p><p>• Eleverna menar att tempot i undervisningen är för högt.</p><p>• Eleverna vill ha undervisning på en lägre nivå.</p><p>• Relationen mellan lärare och elev är ofta bristfällig.</p><p>• Läraren ska lägga mer tid på att stötta elevens självkänsla och försöka öka dennes motivation till matematikundervisningen.</p>

During my practice as a teacher trainee at an upper secondary school it became clear to me that many pupils had difficulties with mathematics. I was surprised to find that many pupils seemed to get stuck on the level of attainment for the senior level of the nine-year compulsory school. As I have not studied anything about difficulties in Mathematics during my training to become a qualified teacher, I would like to get to know more about this. After studying research done on this subject I made the following approach to the problem: • What fields regarding Mathematics do the pupils themselves find most difficult? • What factors have been contributory causes to these problems? • What are the factors that have helped pupils with difficulties in Mathematics to reach the goals for the syllabuses in Mathematics? The answers to my questionnaire and interviews resulted in the following conclusions: • Pupils find theory of equation and conversion of units as most difficult at senior level of the nine-year compulsory school. • Teaching should be done in special instruction groups to give the pupil the opportunity to develop his/her skills on an individual level. • Pupils find it hard to deal with all moments in Mathematics during the time given for each course. • The pace for teaching Mathematics is too high according to the pupils. • Pupils wish for instructions on a lower level. • There is often a lack of contact between teacher and pupil. • The teacher should use more time to help the pupil receive good self-confidence and increase the motivation for instructions in Mathematics. / Sammanfattning Under mina praktikperioder på gymnasiet som lärarstudent kom jag i kontakt med många elever som hade det svårt med matematiken. Jag förundrades över att många elever verkade ha fastnat på högstadiets kunskapsnivå. Då jag inte har fått någon undervisning om elever med matematiksvårigheter i min lärarutbildning, vill jag lära mig mer om detta. Efter litteraturstudier kom jag fram till följande problemformuleringar: • Vilka områden inom matematiken tycker eleverna själva att de har problem med? • Vilka faktorer har bidragit till dessa problem? • Vilka är de faktorer som har hjälpt elever med matematiksvårigheter att nå kunskapsmålen i matematik? Som svar på mina enkät- och intervjufrågor kom jag fram till följande: • Eleverna upplever ekvationslösning och enhetsomvandlingar som svårast på högstadiet. • Undervisning bör ske i särskild undervisningsgrupp, för att ge eleven möjlighet att utvecklas på sin egen nivå. • Eleverna upplever att de inte har nog med tid för att hinna klart momenten i matematikundervisningen. • Eleverna menar att tempot i undervisningen är för högt. • Eleverna vill ha undervisning på en lägre nivå. • Relationen mellan lärare och elev är ofta bristfällig. • Läraren ska lägga mer tid på att stötta elevens självkänsla och försöka öka dennes motivation till matematikundervisningen.

Matematik har ett unikt ämnesspråk som elever behöver behärska både skriftligt som muntligt. Brister i den muntliga matematiska kommunikationsförmågan bidrar till att elever med matematiksvårigheter inte får godkänt betyg i matematik för årskurs 9. Dessa elever behöver hjälp och stöd från sin omgivning för att inte riskera att bli underkända. Denna studie har genomförts med syftet att skildra och analysera matematiklärares syn på stödjande faktorer för elever med matematiksvårigheter med fokus på den muntliga matematiska kommunikationsförmågan. Som metod har en innehållsanalytisk forskningsansats med induktiv tematiseringsmetodik använts och studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer. Matematiklärares synsätt har bedömts vara möjliga att skildras och analyseras genom följande sex teman: 1. Balansen mellan muntlig och skriftlig kommunikation 2. Den muntliga kommunikationsförmågans beståndsdelar 3. Aktiviteter baserade på elevernas behov 4. Stödjande lärandemiljö för eleven 5. Elevens deltagande i matematiska diskussioner 6. Samarbete med föräldrar De intervjuade lärarna är eniga om att elever med matematiksvårigheter behöver anpassningar av innehåll och kunskapsmål för den muntliga matematiska förmågan. Det råder dock ingen enighet i lärares syn på adekvata mål och innehåll, utan detta anses vara ett resultat av en mängd faktorer såsom elevernas förkunskaper, lärares tolkning av läroplanen, den skriftliga tyngdpunkten i matematik, få bedömningsmoment för den muntliga förmågan, stress och tidsbrist samt den mindre bra tillgången på specialpedagoger. Elever med matematik‐svårigheter behöver även få stöd i det sammanhang som de befinner sig i. Detta anser lärare kan hanteras genom att antingen blanda sammanhanget med olikheter i kunskap hos elever eller se till att elever med matematiksvårigheter får samarbeta med elever de känner sig trygga med. Lärare försöker även stödja eleverna med styrning, kontroll och ordning, vilket kan förklaras av att dessa elever upplevs gå igenom tonåren. Läraren gör en subjektiv bedömning av elevernas behov av styrning och detta slår då igenom på elevernas möjligheter att få vara med och påverka i olika grad. Lärare har vidare olika förväntningar på elevernas prestationer i ett deltagande, där vissa lärare anser att eleverna ska prestera varmed vissa nöjer sig med ett deltagande. Lärare har således olika fokus för dessa elever – antingen kunskapsmål eller värdemål. Det sista temat berör lärares syn på samarbetet med föräldrarna. Vissa lärare upplevs tro att denna kontakt bidrar positivt varmed andra inte har tolkats riktigt ha samma övertygelse. / Mathematics has a unique subject language that students need to master in writing as well as verbally. Shortcomings in the oral mathematical communication capacity contribute to the fact that students with mathematical difficulties do not receive an approved grade in mathematics for grade 9. These students need help and support from their environment in order not to risk being disapproved. This study has been conducted with the purpose of portraying and analyzing mathematics teachers' views on supportive factors for students with mathematical difficulties focusing on oral mathematical communication skills. As a method, a content analytical research approach with inductive thematic methodology has been used and the study is based on five semi structured interviews. Mathematics teachers' views have been judged to be possible to be depicted and analyzed by the following six themes: 1. The balance between oral and written communication 2. The oral mathematical communications skills components 3. Activities based on the students' needs 4. Supporting learning environment for the student 5. The student's participation in mathematical discussions 6. Cooperation with the parents Teachers agree that students with mathematical difficulties need adaptations of content and knowledge objectives for oral mathematical ability. However, there is no unanimity in the teacher's view of adequate goals and content, but this is considered being the result of a variety of factors such as the student's knowledge, teacher's interpretation of the curriculum, the written focus in mathematics, the lack of adequate situations to assess oral capacity, stress and time shortages and the less good availability of special educators. Students with mathematical difficulties also need support in the context they are in. This believes teachers can be managed by either blending the context of differences in student knowledge or ensuring that students with mathematical difficulties interact with friends who they feel safe interacting with. Teachers also try to support the students with control, control and order, which can be explained by the fact that these students experience through their teens. The teacher makes a subjective assessment of the students' need for governance, and this then paves the way for the students to participate and influence in different ways. Teachers also have different expectations of student performance in a participation, where some teachers believe that the students are performing, with which some people are content with a participation. Teachers thus have different focus on these students ‐ either knowledge or value goals. The last theme concerns teachers' views on cooperation with the parents. Some teachers are interpreted believing that this contact contributes positively whereas others have not been interpreted having the same beliefs.