Bakgrund: Borderline personlighetsstörning karaktäriseras av stark impulsivitet, långvariga känslor av tomhet, självskadebeteende och destruktiva relationer. Suicidrisken uppskattas till 8-10%. Orsaken till borderline personlighetsstörning är ej helt känd men studier har visat att barndomstrauma och negativa händelser i livet kan vara en bidragande faktor till insjuknade. Majoriteten, 75%, av de som utvecklar borderline personlighetsstörning är kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: Författarna hittade ett samband mellan barndomstrauma och kvinnornas upplevelse av låg självkänlsa, skam och identitetsförvirring. Ångest var något som vanligen präglade kvinnornas liv och detta var ofta grunden till självskadebeteende och självmordstankar. Samtidigt som kvinnorna längtade efter närhet och att bli älskade fanns ändå en rädsla för att bli utnyttjade och svikna. I mötet med vårdpersonal upplevde kvinnorna att de ofta inte blev tagna på allvar och kände sig mest till besvär. Slutsats: Kvinnor med borderline personlighetsstörning lever på gränsen mellan liv och död och har ett starkt behov av stabila relationer och omgivningar. För att kunna bemöta dessa kvinnor på rätt sätt krävs det större kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal. / Background: Borderline personality disorder is characterized by high impulsivity, long-lasting feelings of emptiness, self-injury and destructive relationships. The disease has a high suicide risk, estimated to 8-10%. The cause of borderline personality disorder is yet unknown, but studies have shown that childhood trauma and negative life events may be a contributing factor to illness. The majority of those who develop borderline personality disorder are women. Aim: The aim of the literature review was to describe women’s experience of living with borderline personality disorder. Method: A literature review was conducted in which qualitative and quantitative articles were examined. Results: The authors found a correlation between childhood trauma and women's experience of low self-esteem, shame, and identity confusion. Anxiety was something that usually characterized the lives of women and this was often the basis for self-harm and suicidal thoughts. While women were longing for closeness and to be loved, there was still a fear of being exploited and betrayed. In the meeting with the nursing staff the women felt they often were not taken seriously and felt mostly a nuisance. Conclusion: Women with borderline personality are living on the edge between life and death and have a strong need for stable relationships and surroundings. To respond to these women correctly it requires more knowledge of the disease among health professionals.

Made available in DSpace on 2016-04-28T20:38:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Irit Grau Kaufmann.pdf: 5411599 bytes, checksum: 519d32c08de607411feb2898e6119403 (MD5) Previous issue date: 2013-05-24 / The present study aimed to investigate, under the approach of Jungian psychology, the possible motivations, purposes and meanings that patients with borderline personality disorder (BPD) attach to their self-mutilating behavior. The study included six women, aged between 18 and 46 years, all diagnosed with BPD and self-mutilating behavior history. Data collecting made use of the revised diagnostic interview for borderlines (DIB-R) applied for diagnostic purposes and research participation , a semi-structured interview, the person and family drawing, and a thematic drawing. The collected data were analyzed in light of Jungian analytical and psychosomatic psychology. As a result of the compilation of the accounts given during the interviews, 5 categories and 13 subcategories were identified: difficulties in relationships (family, love and interpersonal), low self-esteem and negative self-image, sexual abuse, high tolerance to physical pain/low pain tolerance to emotional pain, self-mutilating behavior (objects, body sites, forms, triggers, feelings, symbolic representation, ideation and suicide attempts, altered state of consciousness). Results show fragile emotional bonds in family relations, pathological love relationships, dependency and instability in interpersonal relations. The findings indicate that patients have low self-esteem and negative self-image, as well as high tolerance to physical pain with low tolerance to emotional pain. It was also observed that during the self-mutilating behavior, an altered state of consciousness may occur. It can be said that the inability of these patients to symbolize and express their grief at the emotional level leads them to concretizing the pain expression on their bodies, through its transduction into physical pain, by means of self-mutilating behavior. This study concluded that the purpose of such behaviour is the relief of pain and pre-existing emotional distress / A presente pesquisa teve como objetivo investigar, sob a abordagem da psicologia junguiana, as possíveis motivações, propósitos e significados que o paciente com transtorno de personalidade borderline (TPB) atribui ao seu comportamento automutilante. Participaram do estudo seis mulheres, entre 18 e 46 anos de idade, todas diagnosticadas com TPB e histórico de comportamento automutilante. Na coleta de dados, foram utilizadas a entrevista diagnóstica revisada para borderlines (DIB-R) aplicada com fins diagnósticos e de participação na pesquisa , a entrevista semiestruturada, o desenho da pessoa e família, e o desenho temático. Os dados coletados foram analisados à luz da psicologia analítica e psicossomática junguiana. Como resultado da compilação dos relatos das entrevistas, foram levantadas 5 categorias e 13 subcategorias: dificuldades nos relacionamentos (familiares, amorosos e interpessoais), baixa autoestima e autoimagem negativa, abuso sexual, alta tolerância à dor física/baixa tolerância à dor emocional, comportamento automutilante (objetos, locais do corpo, formas, fatores desencadeantes, sentimentos, representação simbólica, ideações e tentativas de suicídio, estado alterado de consciência). Os resultados apontaram para vínculos afetivos fragilizados nos relacionamentos familiares, relações amorosas patológicas, dependência e instabilidade nos relacionamentos interpessoais. Os achados indicaram que as pacientes têm baixa autoestima e autoimagem negativa, além de alta tolerância à dor fisica com baixa tolerância à dor emocional. Observou-se ainda que, durante o comportamento automutilante, pode ocorrer um estado alterado de consciência. Pode-se dizer que a incapacidade dessas pacientes em simbolizar e expressar sua dor no plano emocional faz com que elas concretizem a expressão dessa dor no corpo, quando há a transdução da mesma em dor corporal, por meio do comportamento automutilante. Concluiu-se que o objetivo desse ato é o alívio da dor e do sofrimento emocional pré-existente

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.

No description available.