Bakgrund: Cancer är en stor folksjukdom som får allvarliga konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. Enligt statistiken kommer en av tre människor under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Att diagnostiseras med cancer orsakar stort emotionellt lidande och därav skapar ett behov av stöd. Behandlingen består ofta av kirurgi, cytostatika och strålning. Under alla dessa faser finns ett behov av emotionellt stöd från sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad patienter upplever som emotionellt stödjande åtgärder givna av sjuksköterskan under sin sjukdomsperiod med cancer. Metod: Tio kvalitativa artiklar har till denna litteraturstudie analyserats genom innehållsanalys och presenteras med kategorier och underkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier och elva underkategorier skapades efter analys av inkluderade studier. Dessa består av att få den information man behöver, relationen och bemötandets betydelse och slutligen organisationens utformning.  Slutsats: God information angående sin sjukdom och behandling samt möjligheten att kunna sälla frågor var viktigt. Att bli vårdad av varma och vänliga sjuksköterskor som visade empati och förståelse gav emotionellt stöd. Organisationen bör vara utformad så att sjuksköterskor kan erbjuda stödjande åtgärder när patienten upplever ett behov av detta.

<p>Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella. Förtroendefull och öppen kommunikation mellan vårdpersonal och patient krävdes för att kunna upptäcka psykosomatiska symtom och var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav dem. På grund av att psykosomatiska symtom är ett utbrett problem idag, behövs det mer kvalitativ forskning om vad som påverkar dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge bättre stöd åt denna patientgrupp.</p>

Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella. Förtroendefull och öppen kommunikation mellan vårdpersonal och patient krävdes för att kunna upptäcka psykosomatiska symtom och var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav dem. På grund av att psykosomatiska symtom är ett utbrett problem idag, behövs det mer kvalitativ forskning om vad som påverkar dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge bättre stöd åt denna patientgrupp.

<p>Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda.</p>

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Sjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa.</p><p>Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet. Det genomfördes en enkätundersökning där 165 enkäter delades ut varav 80 svarade.</p><p>Resultaten som visserligen inte kan generaliseras visar dock att sjuksköterskorna överlag hade goda arbetsförhållanden och ett gott socialt stöd, genomsnittlig arbetsmängd och en genomsnittlig påverkan. Det fanns inget som tyder på att ålder och yrkeserfarenhet har samband med stress, men det förekom ett samband mellan socialt stöd och ålder, dock inte mellan ålder och yrke. Den emotionella belastningen såg generellt sett god ut, men det fanns samband mellan emotionellt engagemang och välbefinnandet.</p><p>Nyckelord: Sjuksköterskor, Stress, Psykosocial arbetsmiljö, Emotionellt arbete.</p> / <p>Abstract</p><p>Nurses are exposed to emotional situations at work with patients such as sadness and joy. The situations may be stressful but the profession does, however, that patients need to be addressed in a positive way. The stresses can lead to nurse suffering from stress and ultimately burnout. Previous research shows that employees' welfare plays a fundamental role in a patient's health. The purpose of this paper was to gain insight into nurses' working conditions and to investigate the specific factors that can lead to stress. It was further examined links between nurses' age and / or professional experience and the emotional work. It was conducted a survey in which 165 questionnaires were distributed of which 80 responded. The results certainly can not be generalized, however, shows that nurses generally had good working conditions and a good social support, the average amount of work and an average impact. There was no indication that age and professional experience related to stress, but there was a relationship between social support and age, but not between age and occupation. The emotional load looked good overall, but there was a link between emotional engagement and wellbeing.</p><p>Keywords: Nurses, Stress, Psychosocial work environment, Emotional work.</p>

Sammanfattning Sjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa. Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet. Det genomfördes en enkätundersökning där 165 enkäter delades ut varav 80 svarade. Resultaten som visserligen inte kan generaliseras visar dock att sjuksköterskorna överlag hade goda arbetsförhållanden och ett gott socialt stöd, genomsnittlig arbetsmängd och en genomsnittlig påverkan. Det fanns inget som tyder på att ålder och yrkeserfarenhet har samband med stress, men det förekom ett samband mellan socialt stöd och ålder, dock inte mellan ålder och yrke. Den emotionella belastningen såg generellt sett god ut, men det fanns samband mellan emotionellt engagemang och välbefinnandet. Nyckelord: Sjuksköterskor, Stress, Psykosocial arbetsmiljö, Emotionellt arbete. / Abstract Nurses are exposed to emotional situations at work with patients such as sadness and joy. The situations may be stressful but the profession does, however, that patients need to be addressed in a positive way. The stresses can lead to nurse suffering from stress and ultimately burnout. Previous research shows that employees' welfare plays a fundamental role in a patient's health. The purpose of this paper was to gain insight into nurses' working conditions and to investigate the specific factors that can lead to stress. It was further examined links between nurses' age and / or professional experience and the emotional work. It was conducted a survey in which 165 questionnaires were distributed of which 80 responded. The results certainly can not be generalized, however, shows that nurses generally had good working conditions and a good social support, the average amount of work and an average impact. There was no indication that age and professional experience related to stress, but there was a relationship between social support and age, but not between age and occupation. The emotional load looked good overall, but there was a link between emotional engagement and wellbeing. Keywords: Nurses, Stress, Psychosocial work environment, Emotional work.

Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda.

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens. Den medicinska återkopplingen ses som mest viktig vid de situationer där symptom och sjukdomsbild varit diffusa. De emotionella konsekvenserna gällande återkoppling kan ses som indirekta: bristen på medicinsk återkoppling skapar känslor av frustration och osäkerhet. Främsta skälet till bristande återkoppling är patientsekretessen. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna har strategier för att kompensera för den bristande återkopplingen, dessa strategier är dock inte inbyggda i deras arbete. Ett sätt att hantera den bristande medicinska återkopplingen är att prata med sina kollegor och på så sätt utbyta erfarenheter och även bearbeta den känslomässiga delen av arbetet. Studien ska ses som explorativ, och författarna vill uppmana till framtida studier inom området återkoppling.